Hur länge får man vara president i frankrike

Så många kraft besitter Frankrikes president

Presidentämbetet är den allra högsta politiska posten inom land i västeuropa, dock landet äger också ett premiärminister såsom styr regeringen.

Hur många kraft äger då egentligen dem båda rollerna?

Han existerar Frankrikes president sedan den 14 femte månaden i året 2017, [3] samt omvaldes på grund av ett färsk femårsperiod den 24 april 2022.

Hur väljs premiärministern? samt vilket händer angående dem två ej är överens?

SVT Nyheter reder här ut skillnaden – samt maktbalansen.

Presidentens roll samt auktoritet är inskriven inom Frankrikes konstitution, liksom inom sin nuvarande form eller gestalt härstammar från 1958.

Den slår fast statsskicket samt utgör grunden för Frankrikes femte republik inom ordningen sedan revolutionen 1789.

Presidenten är Frankrikes statschef vilket representerar landet internationellt. Hen äger detta främsta ansvaret för Frankrikes utrikes- samt försvarspolitik, samt innehar titeln ”chef des armées” – överbefälhavare för landets militära styrkor.

Delas tillsammans med premiärministern

I praktiken är detta också vanligtvis presidenten likt styr den franska inrikespolitiken, dock ej per automatik.

Presidenten utses inom allmänna omröstning samt mandatperioden existerar sedan 2002 fem år.

Den verkställande makten inom land i västeuropa är nämligen uppdelad på två poster – presidenten samt premiärministern. Systemet kallas semipresidentialism.

Premiärministern är regeringschef, samt utses direkt från presidenten. Premiärministern utser sedan övriga ministrar mot sin statsmakt, vilket formellt godkänns från presidenten.

Presidenten äger sedan ej auktoritet för att avsätta sin utsedda premiärminister, utan bara uppmana denna för att självmant avgå.

Nationalförsamlingen styr

Premiärministern svarar inom stället direkt mot nationalförsamlingen, detta mäktigare underhuset inom detta franska parlamentet, samt förmå avsättas från ledamöterna genom ett misstroendeomröstning.

Av den anledningen är presidenten inom praktiken bunden för att utse ett premiärminister från den rådande majoriteten inom nationalförsamlingen – även angående den är från enstaka ytterligare politisk inriktning än presidenten.

När presidenten samt majoriteten inom nationalförsamlingen tillhör identisk politiska riktning blir presidentens informella auktoritet många större, då presidenten genom sitt utnämnande från ett likasinnad premiärminister får stort påverkan över regeringens politik.

Förenklat kunna man förklara detta vilket för att presidenten, vilket besitter rollen likt talman inom ministerrådet, stakar ut landets politik inom samråd tillsammans med ministrar inom dem olika politiska ansvarsområdena, samt för att premiärministern samt dennes statsmakt sedan verkställer politiken.

Premiärministern besitter dem senaste årtiondena inom många fall också fått bära hundhuvudet när ett statsmakt får den allmänna opinionen mot sig, samt uppmanats avgå för för att presidenten bör behärska tillsätta ett färsk premiärminister samt följaktligen enstaka färsk statsmakt inom hopp angående för att vinna igen folkets förtroende.

Premiärministern styr

När presidenten samt majoriteten inom nationalförsamlingen tillhör olika politiska inriktningar, blir presidenten inom praktiken tvungen för att utse ett premiärminister vars politik ej stämmer överens tillsammans med sin personlig.

Hur många inflytande äger egentligen Frankrikes president?

Man talar då angående för att landet styrs genom cohabitation, franska för samboende dock även ett internationell begrepp för detta politiska fenomen.

Eftersom nästan varenda presidentens beslut kräver enstaka godkännande underskrift från premiärministern, blir detta nära cohabitation dem facto premiärministern liksom styr landet.

Presidenten behåller dock formellt makten för att just utse premiärminister, samt även för att upplösa nationalförsamlingen samt utlysa nyval samt utlysa folkomröstningar. Hen behåller också rollen likt stats- samt arméchef, samt därigenom en ändå betydligt påverkan över utrikes- samt försvarspolitiken.

Presidenten äger bland annat detta slutgiltiga ansvaret för beslut ifall för att använda landets kärnvapen.

Presidenten är kapabel också förhala instiftandet från lagtexter såsom godkänts från parlamentet, genom för att vägra notera beneath dem.

Vad den 39-årige föredetta bankmannen kommer för att utföra från sin nya roll såsom Frankrikes president återstår för att se.

Hen saknar dock formell veto-rätt, då lagtexten inom sådana fall skickas igen mot parlamentet för ett fräsch studie. angående parlamentet röstar igenom texten denna gång kunna den antas utan presidentens godkännande.

Har skett tre gånger inom historien

Cohabition besitter inträffat tre gånger beneath den femte republiken.

beneath den socialistiske presidenten François Mitterands mandatperiod (1981–1995) vann högern två gånger majoriteten inom nationalförsamlingen: 1986–1988 plats högerns Jacques Chirac premiärminister samt 1993–1995 Édouard Balladur.

Den längsta perioden från cohabitation inträffade 1997–2002.

Två år in inom Jacques Chiracs presidentskap vann vänsterpartierna personlig majoritet inom omröstning mot nationalförsamlingen, samt Socialistpartiets Lionel Jospin utsågs mot premiärminister.

Ny regel stoppar cohabitation

Av naturliga skäl blir landet svårare för att regera beneath perioder från cohabitation.

Inför presidentvalet 2002, såsom då sammanföll tillsammans med en valår mot nationalförsamlingen, genomfördes enstaka folkomröstning på initiativ från president Chirac. Genom omröstningen beslutades för att presidentens mandatperiod skulle förkortas från sju mot fem år för för att synkroniseras tillsammans nationalförsamlingens.

Sedan dess hålls idag presidentval inom normalfall inom slutet på våren vart femte år, samt parlamentsval beneath sommaren.

Tanken är för att den allmänna opinionen ej bör hinna svänga alltför många samt för att presidenten bör äga möjlighet för att säkra enstaka stödjande majoritet inom nationalförsamlingen.

Under dem tre mandatperioder likt ägt boende sedan dess äger också presidenten ständigt haft enstaka grundläggande majoritet inom nationalförsamlingen för enstaka likasinnad regering.

Val mot nationalförsamlingen inom juni

I år avgörs presidentvalets andra omgång den 7 femte månaden i året samt omröstning mot nationalförsamlingen hålls den 11 samt 18 juni.

Lista ovan Frankrikes presidenter omfattar dem personer, såsom äger varit Frankrikes statschefer sedan 1870, till detta mesta tillsammans med titeln president.

Liksom inom presidentvalet hålls valet inom två omgångar, då 577 valkretsar, fördelade mellan land i västeuropa, landets utomeuropeiska områden samt franska medborgare bosatta utomlands, samtliga röstar fram plats sin ledamot, i enlighet med en struktur såsom besitter många likheter tillsammans med presidentvalet.

I samt tillsammans med systemet tillsammans 577 självständiga valkretsar, blir mandatfördelningen inom nationalförsamlingen ej nödvändigtvis direkt representativ för den sammanlagda opinionen bland medborgarna.

Hypotetiskt skulle exempelvis Socialistpartiet behärska vinna varenda valkrets tillsammans 51 andel från rösterna, samt då få 100 andel från platserna inom nationalförsamlingen – trots för att bara drygt hälften från befolkningen röstat så.

Senaten mindre mäktig

Det bör nämnas för att detta franska parlamentet också besitter en överhus, senaten, dock dess inflytande är begränsad inom förhållande mot nationalförsamlingen.

dem 348 senatorerna väljs för ett sexårsperiod, dock ej direkt från människor, utan från inom sin tur folkvalda lokala församlingar runt ifall inom Frankrikes territorium. Hälften från senatorerna byts ut på ett treårsbasis.

Senaten deltar liksom nationalförsamlingen inom detta lagstiftande arbetet, dock inom frågor då dem två kamrarna är oense inom sina omröstningar kunna premiärministern ge sista termen mot nationalförsamlingen.

FacebookTwitterE-postSkriv ut

Text: Mathias Gerdfeldter

mathias.gerdfeldter@svt.se

Grafik: Eva Eliasson

eva.eliasson@svt.se