Hur mycket tjänar man som lärling

RÖR rö4r l. rœ4r, sbst.3, n. (G1R 7: 167(1530) osv.) ((†) r. l. f. Upp. 11: 1(NT 1526), DA 1808, nr 4, fordon. s. 3, Læstadius 2Journ.

Utbildning, arbete samt dina pengar.

120(1833: ett Spansk-rör)); best. -et (ss. r. l. f. -en); pl. = (G1R 7: 167(1530) osv.) ((†) -ar Törnsten Lijngarn 6(1757), Dens. Linnel.

skriven från Lars Wilderang 2024-10-24 10:34.

6(1787); -er BtFinlH 4: 191(1563), Broman Glys. 3: 586(c. 1740)); förr äv. (i bet. 1) RÖRA, sbst.1, r. l. f.

1) ifall högväxande (i sht inom en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig l. vid vattenrik mark uppträdande) typer av gräs tillsammans jämförelsevis grovt o.

styvt strå (stundom tillsammans speciell tanke vid strået, jfr b); ofta koll. (jfr c); utom inom ssgr samt inom a, b o. e numera nästan bl. dels bot. ifall växttäcke från släktet Calamagrostis Adans. (äv. ss. namn vid släktet), dels (i sht inom vissa trakter l. arkaiserande) allmännare: vass, särsk. ifall gräset Phragmites communis Trin., bladvass. (Brev) Tiil Söffrin arwidson ath han lather skære then Mesthe rör han offuer kommer til ath teckia tighellager tillsammans med.

G1R 4: 93(1527); jfr b, 2 a α. Herren skal slå Israel, såsom rören böyes j watnena. 1Kon. 14: 15(Bib. 1541; Bib. 1917: vassen); jfr b. Taen inom akt, / då Winn inom Rören blåsz tillsammans med Makt; / Hur detta nijg- bug- samt bocker neer. Lucidor (SVS) 449(1674); jfr b. enstaka hoop wattugropar bewäxte tillsammans röör samt hwasz. SvBrIt. 1: 62(c. 1700).

Andkullen lockar ifrån strändernas rör — / Hör! Sätherberg Dikt. 1: 147(1838, 1862). Calamagrostis (Rör). Krok o. Almquist Fl. 1: 168(1883). ASFFlF XL. 4: 25(1915; ifall bladvass; ifrån Åland). Icke förmå röret växa högt, var marken ej existerar sank, alternativt vassen skjuta inom höjden, var en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig ej finnes? Job 8: 11(Bib. 1917).

— jfr BACK-,BAMBU-,BRUN-,BÄRG-,GREN-,JÄTTE-,KÄRR-,LAPP-,MAD-,NIP-,PEPPAR-,PIGG-,PIP-,SAND-,SJÖ-,SOCKER-,STRAND-,TAK-,VASS-RÖRm. fl. — särsk.

a) [jfr t. italienisches rohr] bot. inom uttr. italienskt, förr äv. cyprianiskt rör, ifall den inom medelhavsländerna inhemska, inom Sv. ss. prydnadsväxt odlade gräsarten Arundo donax Lin., jättevass. Syprianisk rör.

Rudbeck HortBot. 12(1685). 2SvUppslB 2: 449(1947: italienskt).

b) angående strå hos vass l. ytterligare högväxande gräsart (jfr 2); utom inom ssgr samt (mera tillf.) inom anv. såsom nära ansluter sig mot 3 numera bl. inom vissa trakter l. arkaiserande. Gud vet hvad jag sade honom; dock då jag slutade, plats han mjuk liksom en böjdt rör.

Wetterbergh SamhKärna 1: 249(1857). Der vågsvallet rasslar bland strandrågens gängliga rör. Friluftsbild. 30(1893). Den bitska vinden torkar gräsets rör. Martinson GräsThule 16(1958). — jfr BAMBU-,VASS-RÖR.

c) (†) ifall vassrugge o. d. Cellarius 23(1699). (Braxenpankorna leka) vid Säf- hvass- samt gräs-bottnar ..

hvar ifrån the sedermera .. flytta .. til Säfholmar samt tiocka rörer. Broman Glys. 3: 586(c. 1740).

d) inom allmännare l. oeg. anv., angående vissa växter vilket gm sin huvuddel l. sitt allmänna växtsätt likna vass o. d.

α) (†) inom uttr. egyptiskt rör, papyrus. Ekblad 261(1764).

β) (†) inom uttr. välluktande indiskt rör, kalmus.

Franckenius Spec. A 4 a(1659).

γ) ifall kaveldun; inom ssgn KLUBB-RÖR.

δ) angående liljeväxt från släktet Canna Lin.; inom ssgrna BLOM-,BLOMSTER-RÖR.

ε) [jfr t. spanisches rohr] (numera knappast br.) inom uttr. spanskt rör (jfr 2 a β, b α slutet), rottingpalm. Lind(1749). Düben Vextr. 270(1841). Dalin(1854).

TySvOrdb. 1952(1932).

e) (i vitter stil, numera bl. tillf.) bildl., ifall ngt svagt l. bräckligt l. ömtåligt; särsk. angående människa betraktad ss. en offer på grund av livets kraftiga oväder l. oblida öden o. d.; jfr RÖ, sbst.2 1slutet. Lybecker 75(c. 1715). Jag ser er stå på denna plats således späd samt vek, / inom storm en rör.

Runeberg 5: 87(1860). dem skapade tingens bräckliga rör. Bring Högm. 507(1862). Förunderligt stort existerar en människoöde / .. vågor samt lågor samt stormars kör, / dock denna egen existerar detta sköraste rör. Heidenstam NDikt. 133(1911, 1915).

2) ifall avskurna (l. vid annat sätt ifrån växten skilda) strån från vass l. andra rörväxter l. stammar från rottingpalm o.

dyl. l. stycken därav.

a) koll. l. (i sg. l. pl.) ss. ämnesnamn.

α) (utom ss. förled l. efterled inom ssgr numera bl. inom vissa trakter l. arkaiserande) ifall vass l. vassliknande strån; särsk. angående vass osv. avsedd l. använd ss. taktäcknings- l. väggbeklädnadsmaterial o. dyl. l. ss. ämne till tillvärkning från ngt. Tå denna icke lenger kunde fördölia ..

(barnet), toogh denna en kisto aff röör, samt beströök hon medh leer samt beck, samt ladhe barnet okänt vthi. 2Mos. 2: 3(Bib. 1541; äv. inom Bib. 1917). Hufvudet betäckes (hos infödingarna vid Tahiti) tillsammans små hattar af rör alternativt Cocoslöf. Fréville Söderh. 1: 233(1776). Öfver bota Seland samt Fyen äro alle landtByggnader vid detta högsta Miserable, af korsvirke .., ifylde tillsammans med språtar bestrukne tillsammans ler samt enstaka sektion allenast tillsammans med rör igenklädde.

Palmstedt Res. 31(1778). Taktäckare Gottfrid Persson .. besitter lagt rör vid taket. DN 27/12 1958, automobil. s. 8.jfr GIPS-,TAK-,VASS-RÖR.

β) (utom ss. förled l. efterled inom ssgr numera mindre br.) ifall rotting (särsk. [jfr t. spanisches rohr] inom uttr. spanskt l. spanska rör; jfr b α slutet, 1 d ε) l. liknande (vedartade) strån från vissa rörväxter (särsk.

bambu). Rör, allehanda stöt til Käppar. PH 6: 3999(1756). Rotting alternativt ”spanskt rör”. Fries SystBot. 197(1891). Rör: vegetabiliska: bambu-, spanska, vass, rotting samt andra stöt, utan bearbetning .. (äro tull-)fria. SFS 1906, nr 38, s. 37;jfr α.

b) (utom inom α slutet, γ—ε o. ss. förled l. efterled inom ssgr numera bl. arkaiserande) angående enskilt strå från vass l.

ytterligare rörväxt l. enskild huvuddel från rottingpalm l. enskilt stycke från sådant strå l. sådan stam; särsk. ifall sådant strå osv. avsett (o. avpassat o. bearbetat) på grund av speciell användning; inom vissa fall utan bestämd avgränsning ifrån 3. Mich wort fången ett röör såsom it spödh. Upp. 11: 1(NT 1526; Bib. 1541: een röö; Bib.

1917: en rör, likt ett mätstång); jfr α. At Rör (under antiken) nyttjades til Pipor af flere stöt .. ser man hos Plinius. Retzius FlVirg. 21(1809); jfr β. ett från .. (de nära korsfästningen närvarande) fyllde enstaka mögelväxt tillsammans med ättikvin samt satte den vid en rör samt gav .. (Jesus) för att dryck. Mark. 15: 36(Bib. 1917).

— jfr BAMBU-,GIPS-,HALM-,SUG-RÖRm. fl. — särsk.

α) angående en mot käpp l. dyl. avpassat (o. bearbetat) stycke från rörväxt (t. ex. bambu) l. rotting o. d., använt ss. promenadkäpp l. mot för att slå ngn tillsammans o. d. (Soldaterna) slogho .. (Jesu) huffwudh medh ett röör. Mark. 15: 19(NT 1526; Bib.

1917: en rör). Åt Riksdagsmannen Anders Danielsson förärades en Rör tillsammans med Guldkrycka samt en Svenskt Guldur. VexjöBl. 1835, nr 16, s. 1. Sultanen tog sin pels samt tog sitt rör. Heidenstam Vallf. 85(1888). — särsk. [jfr t. spanisches rohr] (i sht inom rapport från ä. förh., fullt br.) inom uttr. spanskt (förr äv.

ostindiskt) rör (jfr a β, 1 d ε), promenadkäpp från rotting, spanskrör. Spanske röör. OxBr. 11: 699(1637). Et Ost-Indiskt Rör tillsammans med Elphenbens krok samt Silfverring, samt Dobsko. GT 1786, nr 63, s. 4. Drängar tillsammans flera af deras stånd bruka sidenband omkring hattkullen tillsammans med spänne uti, stora briljant ståhlknappar uti deras textilier, spanska dyrbara rör m.

m. Svensson SkånFolkdr. 298(i handl. fr. 1793). (Bordsbönen) lästes klanderfritt, ty varenda litet hack kunde äga kostat en rapp från detta spanska röret. Beijer BritaGrossh. 263(1940). jfr SPANSK-RÖR.

β) (numera bl. mera tillf.) ifall vasstrå l. dyl. använt ss. (del från ett) blåsinstrument; äv. oeg., angående (primitiv) flöjt l.

dyl. Af sju olikrymliga rör existerar den pipa jag äger / Sammansatt. Adlerbeth Buc. 15(1807). detta står vilket flamma ur spelmans rör. Karlfeldt FlBell. 50(1918). Spela ni borgare vid edra skallmejor samt rör! Fogelqvist ResRot 110(1926; tillsammans tanke vid ä. förh. inom Gent). jfr: ifall han (dvs. väderguden) blir nå’t lite buden, / Lär denne inom the smala rör (dvs.

vasstråna) / Pusta in sålunda liufva läten, / At all sorg är kapabel bli förgäten. Lindahl Syrinx 19(1747); jfr 1 b.

γ) (om äldre, inom sht utländska förh., fullt br.) ifall skrivvärktyg bestående från en inom en ändan snett avskuret o. spetsat strå från rörväxt. (Lat.) Calamus .. (sv.) skrivredskap, rör. Cellarius 22(1699). Romarne skrefvo tillsammans rör.

Cavallin(1876). detta existerar J. Ihre, liksom hävdar för att C(odex) A(rgenteus) icke existerar skriven tillsammans med fjäderpenna alternativt rör utan för att bokstäverna äro inbrända tillsammans med frimärke. Friesen (o. Grape) CodArg. 41(1928). — jfr SKRIV-RÖR.

δ) (fullt br.) vävn. angående plats o. ett från (de urspr.

från flisor från strået från någon rörväxt, särsk. från vass l. bambu, senare från virke l., numera vanl., från metall tillvärkade) tänderna inom ett vävsked; äv. ifall mellanrummet mellan numeriskt värde tänder inom ett vävsked; jfr RITT, sbst.2 1. PH 1: 327(1722). Väfskedar .. måste existera .. jemt satte af rör sålunda släte samt rundade, at garnet icke skafves.

Törnsten Linnel. 6(1787). Björkvirke mot rör inom väfskedar. Dybeck Runa 1847,s. 33. inom vävskeden .. trädes vanligen 2 trådar inom vart rör. Västerb. 1935, s. 188.

ε) (fullt br.) mus. = RÖR-BLAD 2; ss. förled inom ssgr äv. ifall tunga (av metall o. d.) inom orgelpipa. Bauck 1Musikl. 2: 181(1871). dem små tungorna (rören) utgöras inom ..

(fagotten o. oboen) vanligen af många tunnskafdt sockerrör. UB 2: 528(1873).

Brodin(1948).

3) ihåligt, inom regel smalt o. långsträckt objekt från mer l. mindre rent cylindrisk form eller gestalt (bildande ett sluten kanal tillsammans med jämförelsevis tunna väggar); ofta ifall sådant objekt från bestämd form eller gestalt o. beskaffenhet, avsett till viss användning, särsk. ss. ledning på grund av vätska l.

gas l. ss. behållare; numera vanl. ifall oböjligt sådant objekt, motsatt: slang. Smidda, gjutna, aducerade, svetsade, valsade, kalldragna rör. Hydrauliska rör. 2Mos. 25: 32(Bib. 1541). beneath botnen af .. (kärlet inom mätapparaten) skal foghas een glasrör. .. Then andre ändan, af rören, förwaras medh ett små rund knapp. Stiernhielm båge. B 4 a(1644). Rör af cautschuk.

Berzelius Kemi 3: 331(1818). Rör af bränd lera mot afloppsrör, rökgångar, vattenledningar m. m. tillverkas tillsammans maskin .. af väl arbetad samt ren lera. Rothstein Byggn. 125(1856). Cannelons .. (dvs.) små tunna bakade rör fulla tillsammans hachi, konfityr alternativt gräddskum. Han’son GastrLex. 18(1887). Oboe’n .. består af en rakt koniskt rör.

Wegelius Musikl. 2: 176(1889). Haver ni sett Karlsson, han liksom lägger ner rör? Norlander 280Sång. 95(1905, 1930). (Nobelkrutet) tillverkas mestadels inom form eller gestalt af rör. UFlott. 3: 23(1906). Lämningar .. från en vattenledningssystem tillsammans rör från urholkade ekstammar. Hellström Malmros 264(1931). tid 1898 (började) efterfrågan vid rör betydligt avtaga.

Järnbruksminn. 189(1952). — jfr AREOMETER-,AVKYLNINGS-,AVLEDNINGS-,AVLOPPS-,AVTAPPNINGS-,BAROMETER-,BETONG-,BLÅS-,DIKES-,DRÄNERINGS-,ELD-, EVAKUERINGS-, FALL-,FASON-,FLAM-,FLÄNS-,FORM-, FRISKLUFTS-, FÖRBINDNINGS-,GAS-,GASLEDNINGS-,GJUTJÄRNS-,GLAS-,GREN-,IM-,INLEDNINGS-,INMATNINGS-,INSUGNINGS-,JÄRN-,KABEL-,KAKELUGNS-,KALLVATTEN-,KAMIN-,KAUTSCHUK-,KEDJE-,KLOAK-,KNÄ-,KOPPAR-,KRAN-,KROK-,KYL-,LEDNINGS-,LER-,LERGODS-,LUFT-,MANOMETER-,METALL-,MUFF-,MÄSSINGS-,MÄT-,NAV-,PLÅT-,PORSLINS-,PREPARAT-,PROV-, PUMP-, PUST-,SKORSTENS-,SLASK-,SPOL-,STIG-,STUP-,STÅL-,SUG-,TEGEL-,TERMOMETER-,TILLOPPS-,TRYCK-,U-,UGNS-,UTBLÅSNINGS-,UTLOPPS-,VARM-,VARMVATTEN-,VATTEN-,VATTENLEDNINGS-,VINKEL-,VÄND-,ÅNG-RÖRm.

fl. — särsk.

a) ifall eldrör l. pipa vid (numera inom sht större l. grövre) eldvapen. Bössan alternativt röret (fördes vid 1500-talet) på grund av sig sjelft vid vagn, samt lavetten serskildt efter. 1VittAH 1: 171(1755). Sjelfva Pipan alternativt Röret utgör detta förnämsta af bota Geväret. VetAH 1773, s. 311. Skall påtagandet (av utskjutningsrör o. gevärsgranatsikte) verkställas vid kommando, sker detta vid kommandoord: Rör samt sikte (Rör) på!

ExInf. 1927, s. 84.— jfr BÖSSE-,ELD-,KANON-,UTSKJUTNINGS-RÖRm. fl.

b) (i fackspr.) inrättning (urspr. enstaka cylindrisk kärl innehållande något brännbart tema, numera enstaka mera komplicerad, vid olika sätt konstruerad inrättning innesluten inom enstaka cylindrisk, ihålig kropp) varmed sprängladdning (t. ex. inom mina l. projektil) antändes, tändrör. ifall diupet existerar stort, således kunna man tillsammans med et enda Rör antända åtskillige Bomber beneath vatnet vid enstaka gång.

Triewald bildkonst. 33(1734). till sprängladdningarnas antändning (i luftvärnsprojektiler) finnas olika stöt från rör. SoldILuftv. 1946, s. 34.— jfr ANTÄNDNINGS-,BRAND-, FYR-, FÄNG-,FÖRDRÖJNINGS-,GESVIND-,KRUT-,NEDSLAGS-,PERKUSSIONS-,PÄNN-,SÄKERHETS-,TID-,TÄND-RÖRm. fl. — särsk. inom uttr. gesvinda rör, titta GESVIND 1 b.

c) fys.

inom uttr. Torricellis rör l. torricelliska röret, angående sådant inom övre ändan slutet, lufttomt rör, innehållande kvicksilver, vilket den italienske fysikern E. Torricelli († 1647) använde inom detta försök gm vilket denne påvisade luftens tryck. Torricelliska Röret. Triewald Förel. 2: g 4 b(1736). Torricellis rör. 2SvUppslB 29: 680(1954).

d) inom uttr.

pitotska röret, titta PITOTSK.

e) el.-tekn. ifall olika stöt från cylindriska (l. vid annat sätt formade) container utgörande apparater på grund av åstadkommande från elektriska urladdningar l. inom någon form eller gestalt kontrollerad frakt från elektrisk ström; särsk. angående evakuerad sådan kärl, elektronrör. Stenbeck Röntg. 90(1900; angående röntgenrör).

detta existerar ju inom allmänhet rören, såsom utföra (radio-)mottagaren. TT 1944, s. 378.— jfr KATOD-,MODULERINGS-,NEON-,PENTOD-,RADIO-,RÖNTGEN-,URLADDNINGS-RÖRm. fl.

f) angående rör l. slang använt (använd) till transaktion från muntligt kommunikation, talrör; numera inom sht inom ssg l. elliptiskt på grund av sådan. (Påven Bonifacius VIII ordnade) medh ett, vilket igenom itt Hohl vthi hans Kammarwägg ..

någre Nätter å radh talade vthi itt Röör, samt förmante (den äldre påven) Celestinum .. at denne skulle wijka. Schroderus Os. 2: 740(1635). Weste(1807). — jfr SPRÅK-,TAL-RÖR.

g) ifall detta ogenomskinliga, cylindriska hölje inom vilket linserna inom enstaka tub l. kikare o. d. äro anbragta; inom ssgr äv. inom utvidgad anv., ifall instrumentet. Glasen (i tuben böra) insättas inom en rör, vid detta för att inge strålar, utom dem vilket komma genom synmålsglaset, må undvika fram mot dem öfriga glasen.

dem Rogier Euler 3: 312(1787). 2SvUppslB 15: 1264(1950). — jfr PERSPEKTIV-,SYN-RÖR.

h) (i fackspr.) ifall rörformigt nyckelskaft, nyckelpipa. Holmberg 1: 895(1795). flera nycklar äga ihåliga rör. ArbB 212(1887). — jfr NYCKEL-RÖR.

i) urmak. angående plats o. ett från dem (i varandra placerade) cylindriska delar nära vilka en urs visare äro fästa. Ericsson Ur.

218(1897). — jfr TIM-RÖR.

j) (†) spole från ark l. virke o. d. vid vilken garn spolas upp o. såsom nära vävning anbringas inom skyttel. Runeberg (SVS) 5: 75(1832). Ekenmark Lb. 56(1847). — jfr SPOL-RÖR.

k) (vard.) elliptiskt på grund av RÖR-LÖPAREl. RÖR-SKRIDSKO;företrädesvis inom pl. NordIdrL 1900, s. 90. denne äger fått från sig rören, samt lågskorna vid.

Tegnér Stadion 90(1934, 1938).

l) inom sht zool. från vilt förfärdigad rörformig hylsa inom vilken djuret lever l. tidvis uppehåller sig; särsk. angående den från avsöndringar ifrån kroppen jämte däri inlagrade ämnen bestående rörformiga hylsa inom vilken ett rörmask lever; inom sht förr äv. allmännare, tillsammans inbegrepp från rörformiga skal hörande mot en djurs lekamen (jfr 5 a).

varenda Rörmaskars Öfvertog, Slidor alternativt Rör, äro gemenligen något längre än detta inneboende Kräkets lekamen, samt merändels öpne ända igenom. VetAH 1793, s. 21.2NF 19: 572(1913; angående rörformig hylsa inom vilken nattsländelarv lever). 2SvUppslB 24: 1207(1952; ifall rörformig hylsa inom vilken rörspindel uppehåller sig). Selander LevLandsk.

152(1955). — jfr MASK-RÖR.

m) (†) inom utvidgad anv., ifall halvcylindriskt l. rännformigt objekt l. halvcylindrisk osv. figur o. d.; jfr 7.

α) järnvärktyg tillsammans med halvcirkelformig genomskärning till grovsvarvning från arbetsstycke (av trä), rörstål; jfr RÖR-MEJSEL.Luttropp Svarfk. 243(1839). SlöjdBl.

1887, nr 3 a, s. 3.

β) angående halvcylindrisk fördjupning l. räffla o. d. utgörande sektion från mönstret vid insidan från ett form eller gestalt (se d. o. II 1) såsom användes nära matlagning l. bakning. Turska Buntar tillsammans med Rör. HovförtärSthm 1746, s. 2858 (om form eller gestalt mot en slags bakvärk kallat ”bonnet dem turc”).En macedoineform alternativt geléform utan rör.

Grafström Kond. 169(1892).

n) bildl.

α) (numera bl. tillf.) inom mer l. mindre klart utförd foto. angående inom (domare) distilleren Silfwer aff Fattigmans Blod, samt Guld aff Enckiors samt Faderlösas Tårar, warandes Lagen eder .. ett Rör, okänt igenom inom draga mot eder Musten samt Safften aff Landet .. således skall (osv.). Fernander Theatr. 122(1695).

Bönen existerar detta sanna röret, der igenom wi göre osz Ande-rum, mot wårt beklämde Hierta. Därs. 378. vilket höga bergen inledningsvis tillsammans med nederbörd samt sniö begiutas, / då slijkt .. (ur) luftens rör tillsammans starcka wäder sprutas, / således stadnar mäst beswär, vid höga Hufwuns top. Spegel ÅPar. 26(1711).

β) (starkt vard.) inom pl., ifall långbyxor; särsk.

angående smala långbyxor utan pressveck; jfr STUP-RÖR.SthmKväsargrabbar 10(1896). (Singalesen) stoltserade inom bonjour utanpå sina inhemska paltor. denne påminde därför riktig många ifall ett distrait professor, vilket glömt för att kränga vid sina sålunda kallade rör. Bergdahl Antip. 129(1906). jfr geolog SkolpSlang 115(1934). jfr äv.: angående byxorna vid den tiden (dvs.

c. 1915) voro pressade inom en veck kunna jag idag ej minnas, hittills ägde herrarnas ”benkläder” varit rör. Kræmer Brantings 254(1939).

γ) [jfr t. rohrstiefel, stövel tillsammans med högt o. smalt skaft] (numera bl. ngn gg inom berättelse från ä. förh.) ifall stövel (med högt, rörformigt skaft); jfr RÖR-SKAFT 2.

Erixon SthmHamnarb. 104(1949; angående förh. nära slutet från 1800-talet).

4) [utvidgad anv. från 3 a] handeldvapen, gevär l. bössa l. pistol; utom inom berättelse från ä. förh. numera bl. (mera tillf.) dels inom vitter stil, dels tillsammans mer l. mindre klar anslutning mot 3 (a). G1R 2: 111(1525). existerar oss vnderwijst atj Werend utbildningsinstitution wel finnas the tillsammans röör vmga behärska.

Därs. 8: 46(1532). då the Tyska Ryttare ägde skutit aff theras Röör inom inledande Drabningen, wände the angående samt flydde. Girs E14 74(c. 1630). tillsammans blottadt svärd för hugg samt uppspändt rör / enstaka hotfull ryttarevakt / vid afstånd skymtar. Snoilsky 4: 42(1887). oss äga kastat vid skuldran vårt svartblåa rör, / oss äga proppat patronköket fullt.

Ossiannilsson bostad. 79(1915). såsom väl fanns, ägde farsgubben flera kulor inom röret, samt snart ägde varenda tre .. (vargarna) tumlat ned vid stenhällen. Carlsson Dagsv. 74(1927). — jfr BANTLÄR-,BÄLTE-,FLINT-, FYR-, HAND-,KURIR-,LUNT-,LÄGG-,NYRNBERGS-,SADEL-,SKJUT-,SKYTTE-,SNAPP-,STÖVEL-RÖRm. fl. — särsk.

a) (numera bl. inom berättelse från ä.

förh.) inom uttr. långt rör, angående gevär; betalkort, förr äv. stackot rör, angående pistol. en longtt röör. G1R 29: 592(1559). Korta rör. KrigVAH 1835, s. 69(1561). enstaka .. karll medh enstaka panttzer skiortte, en longtt Röör, samt vnder bältedh en stackett röör. HFinlH 10: 26(1562). dem långa rören. Spak Handskjutvap. 17(1890; ifall förh. vid 1500-talet). jfr KORT-,LÅNG-RÖR.

b) (om ä.

förh.) ifall handeldvapen anbragt vid sabel l. bardisan; jfr RÖR-SABEL.Sabell m(ed) rör vid bakenn, skidann beslagenn m(ed) sölff samt förgyllt. ArkliR 1560, avd. 3(1561). Därs. 1561, avd. 3.

5) angående rörformigt kroppsdel l. flaska l. rörformig sektion l.

(2 b) -STAV.

kanal l. gång (jämte dennas väggar) hörande mot människo- l. djurkropp l. ett växts byggnad o. d.

a) hos människa l. djur; särsk. dels angående flaska varigenom blod l. ytterligare vätska l. atmosfär ledes, dels angående tarm, dels ifall utförsgång på grund av exkrementer, urin, svett, modersmjölk o. d., dels angående svalg l. strupe; utom inom α, β numera inom sht inom ssgr l.

elliptiskt på grund av sådana. Lindestolpe Frans. 44(1713; ifall urinrör). Angiologia alternativt läran angående dem rör inom Vår lekamen, liksom föra omkring vätskor. Rosenstein Comp. 5(1736). dem (dvs. läkare) liksom .. betrakta noga, / Hur Skapar’n äger därför fin täckts kroppen sammanfoga, / dem uppleva minsta led, hvar hinna, kött-tråd, rör.

Kolmodin QvSp. 2: 174(1750). Då blodets rör samt gångar äro fulla / tillsammans alkoholhaltig samt att ge liv existerar man blidare / Än inom ett fastlagstid. Hagberg Shaksp. 1: 241(1847). ett tarminstjelpning består af tre innanför hvarandra liggande stycken af tarmen, nemligen en yttre (skidan), en medlersta (utträdande röret) samt en inre (inträdande röret).

Lundberg HusdjSj. 367(1868). Tholander Ordl.(c. 1875; angående urinrör). — jfr ANAL-,ANDNINGS-,AVFÖRINGS-,AVSILNINGS-,AVSÖNDRINGS-,BLOD-,DUNST-,KÖRTEL-,LUFT-,MAT-,MEDULLAR-,MJÖLK-,MODER-,MUSKEL-,MÄRG-,NERV-,NJUR-,NUBB-,PISS-,RYGGMÄRGS-,SNABEL-,SVALG-,SVETT-,SÄDES-,URIN-,VÄDER-RÖRm. fl. — särsk.

α) inom uttr. eustachiska röret, titta EUSTACHISK.

β) inom uttr.

rostig inom röret, titta ROSTIG, adj.1 1 d δslutet.

γ) (†) ifall penis. Hoorn Jordg. 1: 117(1697).

δ) angående vissa bl. inom en ändan fastsittande, inom övrigt fritt rörliga, rörformiga kroppsdel l.

Lönespridning månadslön.

kroppsdelar hos varelse. Flugor .. hafwa inom stället till Tungan, en Röör alternativt Pijpa. Fernander Theatr. 365(1695). jfr LÄGG-, PUMP-, STICK-,SUG-,ÄGG-,ÄGGLÄGGNINGS-RÖR.

ε) (†) ifall benpipa. Den lilla Rören alternativt armpijpan vid hans högra underarm. VRP 1708, s. 222.

ζ) (†) angående den ihåliga delen från ett fjäder, fjäderspole.

Sundevall ÅrsbVetA 1840—42, s. 154.Sundén(1888). jfr PÄNN-RÖR.

b) ifall rörformigt flaska l. rörformig kanal l. gång inom planta l. växtdel l. angående rörformig växtdel; utom inom α inom sht inom ssgr l. elliptiskt till liknande. (Växterna måste vara) försedde tillsammans med allahanda Canaler samt rör, hvaruti närings-saften kunna stiga op.

Triewald Förel. 1: 36(1735). Slutligen ser man baströr alternativt långa smala rör hufvudsakligen forma sig åt barksidan mot (på ett trädstam), samt kärlen, d. v. s. tvärstrimmiga alternativt punkterade rör åt vedsidan mot. Agardh (o. Ljungberg) III. 1: 292(1857). 2SvUppslB 24: 1189(1952). — jfr AXEL-,BAST-,MÄRG-,POLLEN-,SAFT-, SIL-, VÄXT-RÖRm. fl. — särsk.

α) bot.

ifall dem rörformiga delar från vilka sporlagret vid hattens undersida hos ett rörsvamp består. Smitt mögelväxt. 46(1863). vid grövre (svamp-)exemplar skär man ofta försvunnen läka foten, angående den existerar seg alternativt träig, samt tar även försvunnen skivor, rör alternativt taggar. StKokb. 216(1940).

β) (numera bl.

mera tillf.) angående rörformig blompip; jfr kort ljud, sbst.1 3. Fries Växtr. 146(1884). inom blomkronans nedre sektion alternativt röret (hos vitplister) finnes .. sockervätska alternativt honung. Lindman LbBot. 10(1904). jfr KRON-RÖR.

γ) (numera bl. tillf. utom inom ssgn KASSIA-RÖR) ifall kassiabalja. Cassia tagz vthaff rören, samt hålles j itt såll öffuer warmt watn.

BOlavi A 5 b(1578).

6) (utom ss. förled l. efterled inom vissa ssgr numera bl. mera tillf.) ifall rörformig hålighet l. gång l. kanal inom murvärk l. inom marken l. inom jordart o. d. SamlRönLandtbr. 3: 19(1779; inom pipig lera). — särsk.

a) angående murad kanal genom vilken rök o. d. ledes (i kakelugn l. ifrån eldstad).

Cronstedt Kakelugn. A 3 b(1767). Ahlström Eldsl. 141(1879). jfr SKORSTENS-RÖR.

b) [jfr t. röhre] ifall gång mot djurs håla l. bo inom marken, särsk. mot rävs l. grävlings lya l. gryt. SvTyHlex.(1851). Hahr HbJäg. 265(1866). Sandgryten (äro) lätta för att redan vid afstånd igenkänna, tackar vare den utanför rörens .. inlopp utkastade hvita sanden.

SvKennelklT 1903, s. 25.2NF 18: 632(1912; angående minörspindels jordgång). TySvOrdb. 1953(1932). jfr BLIND-,FLYKT-,NÖD-RÖRm. fl.

c) inom ssgn VULKAN-RÖR.

7) (†) ifall stensatt ränna (för dricksvatten ifrån brunn o. d.). Rör .. (dvs.) Stenlagd ränna, t. ex.

This fryst vatten the fifth of a series of reports from the research schema ungdom Culture in Sweden, FUS. In the first article, Johan Fornäs discusses how concepts such as sphere, space, field and institution may be used in beställning to understand processes of.

på grund av ett vattenåder (Brunnsrör). Dalin(1854). Sundén(1888).

Ssgr (i allm. mot 3): A: RÖR-AFFÄR. (mera tillf.) (rörledningsfirmas) butik till salg från (delar till) rörledningar. Bergström Nickelsen Tusenk. 100(1925). —

(3 l) -ANNELID. (†) rörmask (se d. o. 1). Lovén ÅrsbVetA 1843—44, s. 100. —

-ANSLUTNING~020.

(i fackspr.) anslutning (se d. o.

Här jobbade jag såsom byggnadssnickare samt arbetsledare, var jag även ägde ett lärling likt jag lärde upp beneath en årstid.

f) från rör (till pipeline o. d.); ofta konkret. HufvudkatalSonesson 1920, 1: 540 (konkret).—

-APPARAT, sbst.1 (sbst.2 titta röra, v.2 ssgr). [jfr t. röhrenapparat]

1) (i sht förr) metall. mot 3, = -varmapparat. JernkA 1871, s. 154.TSjöv. 1900, s. 151.

2) el.-tekn. mot 3 e, = -mottagare. RadioAm. 1925, s. 21. —

-ARBETARE~0200.

individ liksom yrkesmässigt sysslar tillsammans med rörinstallationer o. d.; jfr -läggare, -makare, -montör. Lundell(1893). SocDem. 1928, nr 68, s. 8. —

-ARBETE~020.

1) (i fackspr.) mot 2 a: jobb tillsammans med tillvärkning från ngt från vass l. rotting o. d.; ofta konkret, angående detta tillvärkade föremålet. Halm-, rör-, säf-, vide-, pärt- samt spånarbeten.

SlöjdkomBet. 1907—08, s. 268.

2) mot 3: jobb tillsammans läggande från rörledningar o. d.; äv. konkret(are), angående detta utförda arbetet. SD 1914, nr 161, s. 14. —

-ART. [jfr t. rohrart] särsk. bot. mot 1: art från rörväxt. Ödmann StrSaml. 1: 46(1785). —

-ARTAD, p. adj. (numera föga br.)

1) [jfr t.

rohrartig] mot 1: likt utgör (l. liknar) ett rörväxt. dem större Rör-artade Växterna. Wikström ÅrsbVetA 1839—42, s. 589.

2) mot 3 (o. 5): rörformig o. d. Rörartade n(äsborrar). Marklin Illiger 198(1818). ÖoL(1852). —

-ASTER. trädg. struktur från aster, vars blomkorgar innehålla endast rörformiga blommor.

Rör- alternativt fjäderaster. HbTrädg. 6: 37(1876). —

-AVSKÄRARE ~0200, r. l. m. [jfr t. rohrabschneider] tekn. värktyg till kapning från (klenare) metallrör; jfr avskärare 2. TT 1894, Allm. s. 200. —

-AVSKÄRNING~020. tekn. HufvudkatalSonesson 1920, 3: 65.

Ssgr (tekn.): röravskärnings-apparat. PriskatalSonesson 1895, s.

81.

-maskin. HufvudkatalSonesson 1920, 1: 324. —

-AXEL. (i fackspr.) rörformig (ihålig) axel (se axel, sbst.1 inom 2). Röraxeln mot växelspaken. Nerén HbAut. 1: 84(1911). —

(1) -BAGGE. entomol. angående vissa insekter från släktet Donacia Fabr. o. från närstående släkten från familjen Chrysomelidæ (som leva vid vatten- o. sumpväxter), bladbagge, sävbagge.

Rebau NatH 1: 602(1879). —

-BAKELSE. (numera mindre br.) kok. bakvärk bestående från en rörformigt hölje fyllt tillsammans med hudvård o. d., skarpskytt. Hagdahl Kok. 890(1879). Högstedt KokB 555(1920). —

-BALK. tekn. rörformig (ihålig) bjälke. TeknOrdb. 436(1940). —

-BANA, r. l. f.

1) rörformig väg eller spår (se väg eller spår, sbst.1 1 c).

TT 1902, V. s. 8 (för försändelse från sand).

2) (numera föga br.) särskilt utstakad l. anordnad ställe till rördragning; jfr väg eller spår, sbst.1 3. Glashyttan tillsammans med den vidliggande rörbanan till dragning af glasrör. TT 1899, Allm. s. 98. —

-BATTERI.

1) (†) ifall Voltas stapel. FKM 1: 11(1806). Lyceum 2: 130(1811).

2) tekn.

angående struktur från rör l. rörslingor inom ett kyl- l. uppvärmningsanordning. SvTeknUppslB 2: 490(1939). —

(3, 5 a) -BEN. [jfr t. röhrbein, röhrknochen] (i fackspr.) långsträckt, ihåligt, rörformigt ben (se ben, sbst.1 inom 1), benpipa. Florman Anat. 1: 417(1823). varenda rörben uppkomma genom ombildning från broskcylindrar.

Jundell ungar. 1: 195(1927). särsk. [jfr motsv. anv. från ä. t. röhrbein] (†) ss. benämning vid kropp (hos häst). Rörbenen böra artikel vid samtliga Ridhästar smala, glatta, torra, fria ifrån öfverben samt galla. KrigsmSH 1797, 2: 169.—

(1) -BEVUXEN, p. adj. (numera bl. inom vissa trakter l. arkaiserande) vassbevuxen. vid den rörbevuxna uddens småsten.

Runeberg (SVS) 2: 110(c. 1827). Östergren(1937). —

(3 g) -BEVÄPNAD, p. adj. (†) försedd tillsammans tub l. kikare. Lyft ej, o Astronom, ditt rörbeväpnade synorgan / Fjerran mot himlarna upp. Stagnelius (SVS) 2: 103(c. 1820). —

(1) -BEVÄXT, p. adj. (numera bl. inom vissa trakter l. arkaiserande) = -bevuxen. Ödmann StrSaml.

1: 35(1785). Björkman(1889). —

(1) -BILL, m. l. r. (numera föga br.) entomol. = -bagge. Thomson insekt. 89(1862). Stuxberg o. Floderus 1: 591(1901). Cannelin(1939). —

-BJÄLKE. (numera föga br.) tekn. = -balk. Ikonen(1889). Cannelin(1921). —

-BLAD. [jfr t. rohrblatt]

1) (numera bl. inom vissa trakter l. arkaiserande) mot 1: vassblad.

Retzius FlVirg. 22(1809).

2) mus. mot 2 b (ε); inom vissa blåsinstrument: (av strå från rörväxt tillvärkad) tunn rundel l. tunga (förekommande isolerad l. inom par) vilket gm sina från den inblåsta luften frambragta skakningar alstrar tonen. (Klarinetten) äger blott en enda vibrerande rörblad. UB 2: 531(1873).

Ssg (till -blad 2): rörblads-instrument.

mus. musikinstrument inom vilket tonen alstras från rörblad. Norlind SvFolkmusik 91(1930). —

-BLOMMA, r. l. f. [jfr t. röhrenblume] bot. sambladig växtdel tillsammans med långt utdragen, rörformig kort ljud. Quennerstedt KampTillv. 46(1898). —

-BLOMSTRIG. [jfr t. röhrenblumig] (numera föga br.) bot. ifall flora från familjen Compositæ (l.

blomkorg hos sådan växt): vars samtliga blommor äro rörformiga (se -formig 2 a); motsatt: tungblomstrig o. strålblomstrig; särsk. inom pl., ss. benämning vid den team inom familjen Compositæ liksom utgöres från sådana växter (tistelväxter). Arrhenius Bot. 173(1845; ifall blomkorg). Forssell InlBot. 90(1888; inom pl., ss.

gruppbenämning). —

(1) -BOCK. [jfr holl. rietbok, t. riedbock, eng. reed-buck] zool. hovdjur från antilopsläktet Redunca H. Sm. (Pall.) (som lever inom närheten från vattensamlingar o. kärr); särsk. dels (äv. inom uttr. vanlig rörbock) angående arten Redunca redunca Pall., dels (i sht inom uttr. massiv rörbock) ifall arten Redunca (Eleotragus) arundinum Bodd.; inom pl.

äv. dels (särsk. inom uttr. egentliga rörbockar) ss. namn vid släktet Redunca H. Sm. (Pall.), dels allmännare, ss. namn vid den mot slidhornsdjuren hörande underfamiljen Reduncinæ. Stuxberg (o. Floderus) 2: 337(1902). 4Brehm 1: 673, 674(1920). —

-BOCKARE. individ liksom yrkesmässigt utför rörbockning. NomenklArbJärnhant. 8: 1(1955). —

-BOCK-MASKIN.

tekn. rörbockningsmaskin. HufvudkatalSonesson 1920, 1: 471. —

-BOCKNING. tekn. bockning från rör, särsk. starkare metallrör. SvUppslB(1935).

Ssgr (tekn.): rörbocknings-apparat. SvD(A) 1918, nr 324 A, s. 10.

-maskin. TSjöv. 1901, s. 236. —

-BORR.

1) [jfr t. röhrenbohrer] tekn. mot 3: redskap (borr) bestående från en nedtill öppet rör vars kant existerar försedd tillsammans med hönsägg l.

tänder o. använt (använd) bl. a. till åstadkommande från större hål inom väggar o. d. (jfr mur-borr 1) o. till tagande från jordprov; jfr pump-borr. TT 1876, s. 61.Fornv. 1935, s. 75 (om redskap till tagande från jordprov).

2) (numera bl. ngn gg inom berättelse från ä. förh.) mot 3 a: borr på grund av borrarbete från gevärspipor o.

d. (Malmborg o.) Meyerson SthmBössm. 263(i handl. fr. 1553). Meyerson VapArboga 108(1939). —

(3 a) -BORRERI1004 l. 3~002. (numera bl. ngn gg inom rapport från ä. förh.) anläggning till borrarbete o. tillvärkning från gevärspipor o. d. Afzelius Sag. X. 2: 334(1866). —

-BORSTE. rengöringsredskap på grund av rensning från rör.

SvIndKal. 1918, 2: 329. —

-BRO. [jfr t. röhrenbrücke]

1) (om utländska förh.) mot 2 a: bro byggd från bamburör l. dyl. Berndtson(1880).

2) tekn. mot 3: (i sht förr förekommande typ av) bro byggd från fackvärk vid en sådant sätt för att den bildar en slutet (rörformigt) lokal omkring enstaka vägbana l. järnväg. UB 1: 418(1873).

ett rörbro af smidesjärn. TLev. 1909, nr 44, s. 3. —

-BROTSCH. tekn. = -fräs. Varulex. Byggn. 2: 206(1955). —

-BROTT. [jfr t. rohrbruch] jfr förbrytelse inom 1. TT 1890, s. 195.Wirgin Häls. 2: 177(1931; vid cementrör).

Ssg: rörbrotts-ventil. [jfr t. rohrbruchventil] tekn. ventil liksom automatiskt slutes, då rörbrott inträffar.

Ramsten o. Stenfelt(1917). —

-BRUNN. [jfr t. röhrbrunnen] tekn. (vatten- l. petroleum)brunn åstadkommen gm neddrivning inom marken mot vatten- resp. petroleumförande lager från en järnrör, liksom tjänar dels ss. borr, dels ss. sugledning, borrbrunn; motsatt: grävd brunn. Hygiea 1869, s. 362.—

(3 e) -BRUS. (i fackspr.) inom radioapparat stundom förekommande brusande ljud härrörande ifrån elektronrören.

SvD(A) 1936, nr 39, s. 22. —

-BRÄCKA, r. l. f. jfr bräcka, sbst.2 II 1 b.TT 1896, Byggn. s. 50.—

(3 a) -BRÄNNING. (†) nära skjutning tillsammans eldvapen från äldre konstruktion: avfyring likt misslyckas vid sådant sätt för att krutladdningen förbrinner utan för att driva ut projektilen. KrigVAT 1844, s. 14.Därs. 1845, s. 323.—

(1) -BUSKE.

[fsv. rörbuske; jfr t. rohrbusch] (†) tätt buskliknande (be)stånd från vass o. d. träd 1: 239(1738). Söderwall 2: 293(1893). —

(1) -BÄCK. [jfr t. rohrbach] (†) liten flod inom vilken detta växer vass. träd 1: 1281(1749). Heinrich(1828). —

-BÄNK. (i fackspr.) arbetsbänk använd nära rörarbeten. HufvudkatalSonesson 1920, 3: 131.

—

-BÖJNING. äv. konkret, ifall böjd sektion från en rör. Kondensvatten blir stående inom rörböjningen. LB 3: 706(1907). —

(3 a, 4) -CIRKEL. [jfr t. rohrzirkel] (†) passare till användning nära gevärstillvärkning; jfr pip-cirkel. (Malmborg o.) Meyerson SthmBössm. 263(i handl. fr. 1553). —

-DEL. sektion från rör; rörformig sektion från l.

mot ngt; särsk. tekn. ifall mindre, rörformig (lös) sektion på grund av användning nära skarvning l. avgrening o. d. från metallrör nära rörinstallationer. JernkA 1897, s. 210.VaruhbTulltaxa 1: 396(1931). —

(3 e) -DETEKTOR ~detäk2tor, r.; best. -n; pl. -er -täktω2rer l. -tek-. [till detektor, från eng. detector, mot detect (se detektiv)] (i fackspr.) vid radioapparat: detektor (anordning tillsammans arbetsuppgift för att utföra radiosignaler uppfattbara) bestående från elektronrör.

Erix EgRadio 21(1923). —

-DIAMETER. 2UB 9: 633(1906). —

-DIKA, -ning. (i fackspr.) genomdraga (mark) tillsammans med rördike(n); jfr täck-dika. 2SvLäkSH 8: 218(1854: rördikningen). SvGeogrÅb. 1945, s. 101. —

-DIKE. (i fackspr.) täckdike vilket utgöres från ett inom marken nedlagd ledning från rör (vanl. tegelrör). Wetterbergh SamhKärna 1: 47(1857).

—

-DIMENSION. jfr dimension 2 a β. LB 1: 317(1901). —

-DRAGBÄNK~02, äv. ~20. tekn. dragbänk till tillvärkning från metallrör. Schulthess(1885). ingredienser 1100(1949). —

-DRAGERI1004 l. 3~002. anläggning till tillvärkning från metallrör gm rördragning; jfr -fabrik, -värk 4. Östberg Vel. 28(1894).

—

-DRAGNING. tekn. dragning (se draga, v. 21) från rör l. rörämne på grund av skildring från en rör tillsammans med önskad (minskad) tvärsektion o. godstjocklek. JernkA 1885, s. 445.

Ssg: rördragnings-maskin. tekn. maskin till rördragning; jfr rör-dragbänk. AB 1845, nr 221, s. 1. —

-DROM, titta d.

o. —

-DRÄNAGE. kir. dränering från sår l. opererat enhet o. d. gm inläggning från rör; äv. konkret, angående rören. Stenen avlägsnades samt rördrainage inlades inom njurbäckenet. SvLäkT 1935, s. 1221. —

-ENTREPRENÖR-FIRMA. rörledningsfirma. RTKatal. 1930, 4: 1112. —

-FABRIK. jfr fabrik 4. JernkA 1867, s. 227.

—

-FIRMA, r. l. f. firma på grund av installationer o. åtgärder för att laga något som är trasigt från rörledningar o. salg från ämne mot liknande. TT 1896, Byggn. s. 49.Fogelström Somm.

3 råd innan ni skriver på.

9(1951). —

-FJÄDER. (i fackspr.) inom halvcirkelform böjt klent metallrör liksom utgör detta värksamma organet inom enstaka manometer, bourdonrör. HufvudkatalSonesson 1920, 4: 173.—

(1) -FLAKT, m. l. f.; pl. -er. (-flacht) [senare ssgsleden sannol. från holl. vlakte, flackt nation, från mnl. vlakte, yta, mot vlac, platt, jämn, plan, motsv. mlt.

vlak (se plan, adj.1)] (†) vassbevuxet, flackt enhet. (Vissa landområden inom Nya Sverige) hvariblandh enstaka godh sektion ähro stora rörflachter samt kröpelbuskar medh enstaka sektion godt landh. HT 1896, s. 42(1654). —

(1) -FLEN. bot. (den inom enstaka bredbladig varietet odlade) gräsarten Phalaris arundinacea Lin., flen.

Linné Fl. nr 48(1745). Rörflenen .. existerar en af våra största växttäcke. LAHT 1893, s. 11.Selander