Hur ska man svara på personlighetstest

Det finns ett massiv mängd testskalor såsom mäter 100-tals olika aspekter från personligheten.

Lyckligtvis besitter detta under flera decennier lagts ner mycket forskningsarbete på för att bringa ordning inom denna spretiga begreppsvärld. Insatserna äger demonstrerat för att personligheten, vid en omfattande program, beskrivs bäst inom fem breda dimensioner, den s k Big fem Modellen (av McCrae & Costa).

Five Modellens fem dimensioner

Big fem Modellen avser för att ge enstaka foto från ett persons personlighet utifrån fem följande dimensioner:

Samvetsgrannhet (C-skalan: Duglighet, Ordningsamhet, Plikttrogenhet, Prestationssträvan, Självdisciplin, Eftertänksamhet)

Extraversion (E-Skalan: tillgiven, Sällskaplighet, Självhävdelse, Vitalitet, Spänningssökande, Gladlynthet)

Öppenhet (O-skalan: Fantasi, skönhetslära, Känslor, Aktiviteter, idéer, Värderingar)

Neurotisism (N-skalan: Ångest, Irritationsbenägenhet, Nedstämdhet, Självosäkerhet, Impulsivitet, Stresskänslighet)

Sympatiskhet (A-skalan: Tillit, Rättframhet, Osjälviskhet, Följsamhet, Blygsamhet, Ömsinthet)

Varje sådan bred dimension besitter en flertal olika underskalor (facetter; dessa står inom parentes efter Big fem beteckningarna).

dock inom stort sett kunna man yttra för att personlighetstesten mäter dessa dimensioner, även angående skalorna inom testen heter andra saker än dem ovan nämnda därför handlar detta inom varenda fall om liknande mätområden. Nyare undersökning visar dock för att detta ofta existerar förbättrad för att nyttja sig från underdimensioner mot vissa från Big Five-faktorerna än Big Five-faktorerna själva.

Detta därför för att dem mer precisa underfaktorerna korrelerar högre tillsammans med vissa framgångskriterier än dem breda Big Five-faktorerna.

Vilken karaktär bör man äga till för att lyckas?

Frågan inom rubriken existerar egentligen felaktigt formulerad, eftersom detta ej existerar enstaka viss karaktär liksom behövs till för att lyckas inom samtliga olika roller samt situationer.

Ur ett mer filosofiskt betraktelsesätt existerar detta nog sålunda för att människors personligheter existerar olika just till för att detta inneburit enstaka överlevnadsfördel till gruppen/samhällen för att äga enstaka mix från personligheter, särskilt ovan tiden eftersom människors levnadsvillkor förändras. Teoretiskt bör även många differentierade (utvecklade) samhällen tillsammans flera olika inriktade nischer öka efterfrågan på en större bredd inom personligheter.

Fast detta existerar även sant för att många stora skillnader inom personligheter kunna höja intern konfliktpotential samt utföra gruppsammanhållningen svagare.

Olika yrkesroller – olika personlighetstyper

Enligt ovan sagda sålunda förmå detta artikel rimligt för att påstå för att ingen individualitet existerar förbättrad alternativt mer värd än den andra.

inom yrkeslivet existerar detta ändå därför för att vissa situationer samt vissa krav existerar vanligare än andra samt detta gäller särskilt till tydliga yrkesroller. detta existerar t ex ofta vanligt tillsammans med höga prestationskrav samt därför existerar åtminstone vissa aspekter från Samvetsgrannhet ofta önskvärda. inom flera säljande roller samt även på grund av chefsroller existerar informationsutbyte samt självsäkerhet inom sociala situationer viktigt, dvs aspekter från Big Five-faktorn Extraversion.

inom ett sektion roller existerar detta viktigt för att existera lugn inom stressade situationer (t ex polis, pilot, chaufför) samt denna plats skulle då lägre värden vid Neurotisism existera fördelaktigt. vilket säger forskningen? Jo, sedan mitten från 1980-talet äger stora genomgångar från hittills genomförd undersökning gjorts, s k metaanalyser, samt dem påvisar just detta ovan sagda.

För prototypiska yrken (dvs enstaka stereotypisk representant på grund av ett viss yrkesgrupp – begreppet prototypiskt arbete äger förstås akademisk konfliktpotential) hittar man generaliserbara kontext tillsammans med personlighetsdrag vilket ovan beskrivits.

samtliga gånger existerar detta möjligen ändå ej sambanden därför självklara. Chefer verkar t ex snarast gynnas från ett Sympatiskhet såsom ligger något beneath genomsnittet, detsamma gäller försäljare.

En från dem största fördelarna tillsammans med för att utföra en personlighetstest existerar för att detta förmå ge ett djupare medvetande på grund av sig egen samt ens personlighet.

Sambanden existerar ej sålunda starka dock dem kunna finnas flera samband mellan personlighetsdrag samt en visst arbete samt kombinationer från personlighetsdrag är kapabel därför förklara enstaka viktig sektion från yrkesframgången. Dessutom existerar personlighetstestvärdena inom stort sett oberoende från värdena ifrån begåvningstest, vilket fullfölja för att dem kompletterar dessa utmärkt samt inom kombination tillsammans dem når verkningsfulla samband tillsammans med framgångskriterier.

Strukturerade intervjuer samt test

Vad existerar då verkningsfulla samband?

dem existerar långtifrån perfekta, dvs detta går ej för att perfekt förutsäga vem såsom kommer för att lyckas alternativt ej (såtillvida inte samtliga vilket man anställer, oberoende från angående dem tillsammans alternativt utan test, lyckas alternativt misslyckas förstås!). Testerna gör dock förbättrad ifrån sig än flera andra metoder (t ex den vanliga ostrukturerade intervjun).

detta går ibland för att studera angående för att strukturerade intervjuer besitter högre prognosförmåga (att man kunna förutse framtida prestation) än personlighetstest, dock då bör man känna till för att riktiga strukturerade intervjuer existerar många genomarbetade tillsammans fastlagda problem att diskutera såsom existerar riktade mot kritiska kompetenser samt ankarskalor till bedömningar vilket utför för att dem faktiskt börjar likna personlighetstest.

erhålla intervjuer existerar verkligen strukturerade – detta behövs många sysselsättning på grund av för att konstruera liknande. ingen urvalsmetod når 100 procentigt riktig vilket bl a beror vid för att situationsfaktorer påverkar ens arbetsresultat (allmänna konjunkturen, vilket konkurrenter utför, din chefs kompetens, kollegors kompetens, budgetanslag osv).

Kritik mot Big Five-Modellen

Det finns enstaka omvänd kritik av Big Five-dimensionerna, nämligen för att dem ej utgör den högsta tänkbara abstraktionsnivån (grad från generalisering) på grund av personlighetsdimensioner.

Eysenck (1985) propagerar på grund av tre omfattande dimensioner (se kapitlet angående Eysenck längre ner) samt han samt andra kunna även visa för att Big Five-dimensionerna Sympatiskhet samt Samvetsgrannhet ej existerar helt oberoende från varandra utan förmå sammanfattas beneath Eysencks Psykotisism. Psykotisism liksom term verkar på grund av övrigt motsvara personlighetsbegreppet Integritet (låg) liksom detta finns särskilda test liksom mäter.

Öppenhet verkar dessutom äga enstaka sektion gemensamt tillsammans med Extraversion (se Kline, 1998). Eysenck önskar dock koppla Öppenhet mot kognitiva variabler (IQ) istället på grund av för att betrakta den liksom enstaka personlighetsvariabel.

Båda dessa kritikpunkter (egentligen för att Big Five-dimensionerna existerar både till breda samt på grund av smala!) existerar ändå värda för att ta vid allvar, eftersom båda backas upp från enstaka hel sektion empiri.

Därmed ej sagt för att Big Five-dimensionerna skulle artikel olämpliga likt åtminstone relativt oberoende breda beskrivningsdimensioner på grund av personligheten.

Personlighetstester – en par omdiskuterade punkter

Det går ändå ej för att sticka beneath sittmöbel tillsammans med för att just personlighetstesten internationellt sett existerar särskilt ifrågasatta – dock likt man utvecklat metoder till för att möta.

Kritiken beror inom upphöjd grad vid för att testen i regel baseras vid självskattningar, dvs testpersonen måste värdera sig egen t ex ”Jag existerar enstaka många omtänksam person: Stämmer, Stämmer ej”. Testpersoner äger mer alternativt mindre god självinsikt samt dessutom jämför man sig tillsammans sin omgivning då man fullfölja självbedömningar samt den omgivningen är kapabel skilja sig en hel del från individ mot individ.

liksom en annat allvarligt bekymmer, särskilt nära rekrytering, existerar personlighetstestens manipulerbarhet, dvs personer kunna styra sina svar mot för att ge en visst konsekvens (t ex förklara sig liksom mer lugna samt stabila än vad dem egentligen är). Man är kapabel även sabotera testresultat genom för att svara vid måfå. Denna sista punkt gäller dock varenda testtyper samt existerar från naturliga skäl ej vanlig inom rekryteringssammanhang.

Det finns ett sektion metoder till för att komma åt dessa problem: Man försöker utföra frågorna okomplicerade samt allmängiltiga, man försöker utföra frågorna mindre lätta för att genomskåda samt man kunna försöka bygga in olika former från kontrollskalor vilket utför detta möjligt för att upptäcka kraftfull förvrängning/skönmålning från testsvaren.

Gratis personlighetstest.

inom någon mån kunna man vid dessa sätt tillsammans med enstaka genomtänkt testkonstruktion mildra nackdelarna tillsammans med personlighetstesten, dock helt förmå man inte neutralisera dem (även ifall enstaka sektion testförsäljare önskar ge potenziell kunder detta intrycket). enstaka sektion forskningsresultat tyder vid för att fejkning ej påverkar validiteten (här; prognosförmågan) nämnvärt (Hough et al., 1990, Christiansen et al., 1994).

Detta existerar förstås bekväma effekt till testförespråkare (som författaren), dock ifall dem verkligen stämmer fråga jag (bl a efter egna beräkningar mellan testvärden samt olika kriterievärden, dock med små undersökningsgrupper).

Ipsativa Test nära rekrytering

Ett enhet vilket existerar särskilt omdebatterat gällande fejkning existerar användandet från test såsom genererar ipsativa poäng (för enkelhetens skull kallas dem inom fortsättningen till ipsativa test).

inom ipsativa test väljer testpersonen (som nära normativa test) mellan olika svarsalternativ, dock svarsalternativen hör idag mot olika personlighetsdimensioner. Exempel: Sätt en plustecken beneath detta från dem fyra orden såsom beskriver dig bäst samt sätt en minustecken beneath detta från dem fyra orden likt beskriver dig sämst:

Sällskaplig                        Lugn                        Noggrann                        Hänsynstagande

Orden existerar inom exemplet kopplade mot fyra olika Big fem dimensioner (Extraversion, nedsänkt Neurotisism, Samvetsgrannhet samt Sympatiskhet).

för att ipsativa test konstrueras äger för att utföra tillsammans för att man vid detta sätt önskar utföra detta svårare på grund av testpersonen för att försköna sina svar. detta uppnås genom för att man försöker sätta samman grupper från mening likt upplevs liksom lika positiva alternativt lika negativa (de fyra orden skulle t ex istället behärska existera isolerad, Nervös, Slarvig, Hänsynslös).

nära helt ipsativa test kunna man yttra för att varenda testpersoner äger identisk antal poäng för att fördela mellan dem personlighetsdimensioner såsom mäts. Detta fullfölja inom sin tur för att detta blir omöjligt för att ligga ner högt alternativt lågt inom samtliga personlighetsdimensioner samt dimensionerna brukar även ha samband negativt tillsammans med varandra (lägger man många poäng vid enstaka viss skal blir detta mindre poäng ovan mot dem andra).

De poäng likt personer får vid ipsativa tests skalor förmå ej jämföras rakt från mellan olika personer.

äger Anders fått mer poäng än Lisa vid t ex Extraversion behöver detta ej betyda för att Anders existerar mer extravert än Lisa. detta kunna ju existera sålunda för att Lisa existerar uppenbart många mer stadig, Samvetsgrann samt Sympatisk än Anders samt för att detta därför blivit erhålla poäng ovan mot Extraversionsskalan.

Instrumenten såsom oss arbetar tillsammans med äger ett markör till för att säkerställa för att resultatet existerar pålitligt, samt angående den ger utslag finns detta anledning för att ifrågasätta ifall detta går för att nyttja just den personens testresultat.

detta möjligen t o m existerar således för att Anders borde ligga ner beneath medel vid samtliga fyra skalor samt Lisa ovan medel vid samtliga, dock detta går ej eftersom dem äger identisk poäng för att fördela mellan skalorna. Ipsativa test är kapabel därför inom upphöjd grad förvränga personlighetsbeskrivningar samt bör ej användas inom situationer var man önskar jämföra olika personers personlighetsdrag tillsammans varandra, t ex nära rekrytering samt urval.

Man förmå ej ens meningsfullt att fatta beslut eller bestämma något angående enstaka individ ligger ovan alternativt beneath medel inom en personlighetsdrag samt ännu mindre hur mycket.

Självskattningstest (personlighetstest)

De svagheter likt samtliga självskattningstest (personlighetstest) äger, blir på denna plats utökade tillsammans en konstlat beroendesituation mellan personlighetsdimensionerna.

för att ipsativa test ändå fått enstaka sådan spridning spridning existerar förvånande samt beror troligen vid för att testförsäljare utlovat enstaka svar vid ’fejkproblemet’. Egentligen löser ipsativa test ej ens fejkproblemet, åtminstone ej på grund av allmänna personlighetstest, eftersom olika personlighetsdrag existerar olika önskvärda på grund av olika yrken.

angående ni ser vid detta tidigare frågeexemplet: vilket existerar önskvärt på grund av enstaka individ vilket söker enstaka säljbefattning samt vilket existerar önskvärt på grund av ett individ likt söker ett arbete eller position inom en organisation såsom bokförare? för att normera dem ipsativa poängen (vilket på grund av detta mesta görs) ger ett illusion från normativitet, då detta egentligen bara existerar den relativa styrka vid skillnaden mellan olika personlighetsdrag hos enstaka samt identisk individ likt mäts (återigen ej om man t ex existerar mer alternativt mindre extravert jämfört tillsammans andra personer).

Personlighetsdrag

Om idag personlighetstesten besitter samtliga dessa bekymmer inom större alternativt mindre omfattning, varför används dem ändå sålunda gärna?

Frågan är kapabel väl äga flera svar, dock en existerar för att alternativen existerar sämre (jag bortser på denna plats då ifrån ipsativa test eftersom detta i enlighet med min fras existerar förbättrad för att be personen förklara sig fritt inom en tiotal punkter än för att utgå ifrån liknande testpoäng). Alternativet innebär nämligen på grund av detta mesta för att man utför subjektiva bedömningar inom ett samtal.

Man ställer problem att diskutera samt hör vilket personen svarar vid dem samt man äger därför för att yttra byggt upp sin personlig normgrupp tillsammans med vilken man jämför personens svar på grund av för att forma sig enstaka perception angående en antal personlighetsdrag man existerar intresserad från. Man utgår även ifrån andra källor såsom t ex klädsel, beteenden osv var man äger en antal teorier ifall vad såsom hör mot vilket personlighetsdrag.

Det existerar uppenbart för att denna bedömningsprocess inom regel existerar behäftad tillsammans med en stort antal felkällor likt utför för att bedömningarna blir bristfälliga.

inom en god konstruerat enkät (personlighetstest) ställs en stort antal ämnen (det skulle kännas konstigt för att ställa således flera inom enstaka intervju) samt frågorna existerar utvalda samt fanns samt enstaka prövade inom förväg således för att dem mäter ett viss dimension. Svaren sammanställs samt jämförs vid en helt objektivt sätt tillsammans med ett normgrupp samt man slipper bekymmer tillsammans med felaktiga normgrupper samt minnesfel liksom gärna uppstår då man egen utför bedömningar beneath intervjun.

Verkligt utmärkt personlighetstest bör därmed utföra tillförlitligare personbedömningar än dem man egen åstadkommer inom ett samtal. Dessutom ställs inom breda personlighetstest problem att diskutera runt samtliga dem primär personlighetsdragen, således man får vid kreditkort tidsperiod enstaka bred foto från personligheten samt förlorar ej försvunnen viktiga delar.

Viktiga personlighetsmodeller (egenskapsmodeller)

De modeller såsom för tillfället presenteras besitter valts ut dels därför för att forskarna arbetar tillsammans med personlighetsegenskaper samt dels därför för att dem arbetat övervägande empiriskt (empirism=kunskap såsom grundas vid mätbara alternativt entydigt identifierbara företeelser).

dem besitter även skapat test till för att operationalisera sina personlighetsmodeller, dvs för att utföra dem mätbara samt överprövningsbara.

När ni utför en personlighetstest bedömer ni egen din temperament genom för att svara vid olika frågor.

från dessa skäl tas ej G. W. Allport upp, även ifall han brukar räknas liksom den allra första egenskapsteoretikern. Den intresserade rekommenderas någon från hans skrivna verk (t ex Allport, 1937, 1961).

 

J. P. Guilford (1897-1988)

Sedan mitten från 1930-talet äger Guilford samt medarbetare utvecklat olika enkät på grund av för att mäta temperamentsdimensioner (personlighetsegenskaper).

Guilfords taxonomi på grund av temperamentsdimensioner

Guilford (1959) äger ställt upp enstaka taxonomi (klassificeringsprincip) till temperamentsfaktorer vars dimensioner han sedan försökt belägga inom olika undersökningar.

Guilford tillåter egen för att detta ej lyckats vid en helt tillfredsställande sätt. dem dimensioner såsom presenteras nedan existerar dem liksom denne äger lyckats konstruera skalor till samt likt går för att mäta tillsammans med Guilfords test GZTS (Guilford Zimmerman Temperament Survey). GZTS ägde en antal mindre föregångare såsom slogs samman samt enstaka sektion överlappande skalor sammanfördes.

Skalorna inom GZTS liknar inom många dem liksom finns inom personlighetstestet Gordon (del A) vilket finns för att tillgå inom landet. Gordon A existerar dock pseudoipsativt (dvs delvis ipsativt) medan original GZTS existerar normativt.

Skalor inom GZTS

G General activity (energi, tempo vs inaktivitet)

R Restraint (självkontroll, uthållighet vs impulsivitet)

A  Ascendancy (självhävdelse, ledarskap vs underkastelse)

S Sociability (sällskaplighet, kontaktvillighet vs blyghet)

E Emotional Stability (jämnhet inom humör, lugn vs emotionell instabilitet)

O Objectivity (tjockhudad, ej lättsårad, objektiv vs subjektivitet)

F Friendliness (respektfullhet, ej aggressiv vs fientlighet)

T Thoughtfulness (reflekterande, observerande vs oreflekterande)

P Personal Relations (acceptans från andra, okritiskhet vs kritiskhet)

M Masculinity (interesse till maskulina aktiviteter vs feminin)

 

Hans J.

Eysenck (1916-1997)

Jämfört tillsammans andra på denna plats presenterade egenskapsteoretiker utmärker sig Eysenck på grund av för att han försöker klargöra biologiska orsaker mot dem personlighetsegenskaper han arbetar tillsammans. han använder sig från en hypotetiskt-deduktivt förfaringssätt, dvs han utgår ifrån hypoteser liksom han drar logiska (deduktiva) slutsatser ifrån liksom sedan testas till sin riktighet.

Svara hur ni existerar vid jobbet – ej hemma alternativt inom andra situationer.

Detta innebär för att Eysenck arbetar mer klassiskt allmän-experimentellt än övriga. han använder faktoranalys dels på grund av för att ställa upp hypoteser dock även till för att testa dem.

Här intresserar oss särskilt hans personlighetsmodell likt mot stora delar existerar framtagen tillsammans med hjälp från faktoranalytisk teknik. Den besitter utvecklats tillsammans med tiden; ifrån för att äga fokuserat vid numeriskt värde breda dimensioner: Extraversion samt Neurotisism mot för att även ta tillsammans ett tredjeplats bred dimension: Psykotisism.

Dessa tre breda dimensioner befinner sig vid den högsta hierarkiska nivån liksom Eysenck kallar Typnivån. beneath Typnivån kommer Egenskapsnivån (Traitnivån), dvs varenda typ-dimension besitter flera underordnade attribut. Nedan följer enstaka uppställning var Typ-dimensioner tillsammans med tillhörande attribut framträda (från Eysenck, 1985).

Egenskapsbeteckningarna ger även ett foto från vilket respektive typdimension mäter.

Psykotisism (P): Agressiv, kall, egocentrisk, opersonlig, impulsiv, antisocial, oempatisk, kreativ, hårdför.

Extraversion (E): Social, energisk, energisk, påstridig, spänningssökande, sorglös, dominant, positiv, äventyrlig.

Neurotisism (N): Ängslig, depressiv, skuldkänslor, nedsänkt självkänsla, spänd, irrationell, blyg, lynnig, emotionell.

Eysencks biologiska förklaringsmodeller

För Neurotisism utgår Eysenck ifrån för att personer vilket ligger högt inom dimensionen äger ett nedsänkt tröskel till då detta limbiska systemet aktiveras.

detta limbiska systemet existerar enstaka utvecklingshistoriskt äldre sektion från hjärnan likt anses existera ansvarigt till emotionell färgning från informationer vilket sedan bearbetas från andra hjärndelar. detta utgör enstaka huvud sektion från detta autonoma nervsystemet (reglerar dem inre organens funktioner), vilket man utgår ifrån reagerar ovanligt starkt hos neurotiska personer.

För Extraversion betraktar Eysenck ARAS (Ascending Reticular Activating System) liksom den biologiska basen.

ARAS existerar enstaka sektion från hjärnstammen liksom aktiverar processer högre upp inom hjärnan. Hos många extraverta existerar i enlighet med Eysenck ARAS mindre aktivt samt därför blir deras hjärnor mindre motiverade. Extraverta behöver därför mer yttre stimulans inom form eller gestalt från upplevelse till för att dem ej bör bli understimulerade (och uttråkade).

till Introverta (dvs dem likt ligger  lågt inom Extraversion) gäller tvärtemot för att ARAS existerar aktivare samt dem behöver snarare skydda sig ifrån på grund av kraftfull yttre stimulering till för att ej bli överstimulerade. Detta bör artikel orsaken mot varför introverta t ex undviker stora folksamlingar samt för att dem allmänt föredrar tystare samt lugnare miljöer.

Vad gäller Psykotisism sålunda besitter ej Eysenck ställt upp ett därför genomarbetad biologisk teori liksom till Extraversion samt Neurotisism.

Eysenck (1992) antar en kontinuum liksom går mellan empatiskt/altruistiskt/socialiserat beteende ovan psykopatiskt/antisocialt beteende mot utvecklat psykotiskt beteende/schitzofreni. denne spekulerar inom enstaka koppling mot manlighet (inkl. XYY kromosomavvikelser) och/eller tillsammans enzymet monoaminoxidas (MAO) samt seretonin (en transmittorsubstans).

 

Raymond B.

Cattell (1905-1998)

Kanske maximalt utmärkande till Cattells bidrag existerar den bredd denne haft till sina forskningsinsatser. Detta äger dock ej betytt för att denne ej gått vid djupet inom områdena. denne besitter flera omfattande uppgift på grund av sin undersökning. en liksom denna plats behandlas mer grundlig, handlar angående för att ställa upp enstaka uttömmande taxonomi på grund av mätning från personligheten.

Här går experten igenom dem såsom finns samt hur ni bör tänka till för att klara dem.

Cattells ansats till för att förbättra denna taxonomi kallas på grund av den lexikala ansatsen. Tanken på baksidan ansatsen existerar för att den mänskliga naturen ständigt besitter varit en sådant viktigt intresseområde på grund av människor för att detta vore konstigt angående ej språket ägde fått mening på grund av för att förklara samtliga viktiga aspekter från den.

Cattell utgick ifrån Allport & Odberts (1936) förteckning från 4 500 personlighetsbeskrivande adjektiv likt inom olika steg reducerades mot 160 plus för att Cattell lade mot 11 st egen. Dessa 171 variabler blev utgångspunkten till hans fortsatta undersökningar.

Cattells sökte efter sk source traits vilket denne skiljer ifrån surface traits.

Surface traits existerar såsom namnet antyder liknande attribut liksom existerar enkel iakttagbara samt därför är kapabel registreras inom observationer alternativt inom enkät. Source traits existerar i enlighet med Cattell bakomliggande faktorer likt existerar determinerande till (orsak till) olika beteenden. Dessa identifierar han tillsammans hjälp från faktoranalys.

På dessa forskningsresultat bygger en från dem än idag mest kända personlighetstesten, Cattells 16 PF, likt mäter personligheten inom 16 dimensioner.

Den utgåva liksom presenteras nedan existerar den 5e utgåvan från 16PF (den inledande utgåvan utkom 1949).

Yrkesintressena existerar i enlighet med denna: R=Realistic, I=Investigative, A=Artistic, S=Social, E=Enterprising, C=Conventional).

16PF besitter fått utstå ett massiv bedömning från olika vetenskapsman genom år. inom huvudsak rör detta sig ifall för att vetenskapsman utanför Cattells forskargrupp ej äger kunnat erhålla fram dem 16 dimensionerna då dem faktoranalyserat 16PF. Man måste dock tänka vid för att många från kritiken vilket florerar inom olika föremål eller textstycken samt skrivna verk bygger vid undersökningar tillsammans dem tidigare versionerna från 16PF.

flera från problemen existerar åtgärdade inom den 5e versionen.

Nedan beskrivs 16PFs skalor (5e versionen):

A Värme (varm vs reserverad)

B Slutledningsförmåga (hög slutledningsförmåga vs nedsänkt slutledningsförmåga)

C Emotionell stabilitet (emotionellt stadig vs reaktionsbenägen)

E Dominans (dominant vs undfallande)

F Livlighet (livlig vs allvarlig)

G Regelmedvetenhet (regelmedveten vs opportunistisk)

H Social dristighet (socialt dristig vs blyg)

I Känslighet (känslig vs krass)

L Vaksamhet (vaksam vs tillitsfull)

M Förströddhet (förströdd vs förankrad)

N Tillbakadragenhet (tillbakadragen vs rättfram)

O Oro (orolig vs självsäker)

Q1 Öppenhet på grund av förändring (öppen till förändringar vs traditionell)

Q2 Självtillit (självtillit vs grupporientering)

Q3 Perfektionism (perfektionistisk vs tolererar oordning)

Q4 Anspändhet (anspänd vs avspänd)

Som tidigare nämnts extraherar Cattell faktorer från andra ordningen (globala faktorer, dvs mer omfattande dimensioner) mha faktoranalys.

Dessa faktorer är kapabel räknas ut inom 16PF (5e versionen) samt bildar nästa skalor:

EX Extraversion (extravert vs introvert)

AN Ångest (lättoroad vs oberörd)

TM Hårdförhet (hårdför vs mottaglig)

IN Oberoende (självständig vs tillmötesgående)

SC Självkontroll (självbehärskad vs ohämmad)

Extraversion samt Ångest motsvarar inom stort Big fem modellens Extraversion samt Neurotisism (se nedan), liksom Eysencks dimensioner tillsammans med identisk namn.

Självkontroll äger många gemensamt tillsammans Samvetsgrannhet. Hårdförhet äger ett sektion gemensamt tillsammans Öppenhet (fast negativt) samt Oberoende besitter ett sektion gemensamt tillsammans med Vänlighet (fast negativt).

 

Big Five-modellen (McCrae & Costa)

Big fem modellen besitter uppstått genom för att flera vetenskapsman (Fiske, 1949, Tupes & Christal, 1961, Norman, 1963, McCrae & kant, 1987) äger fått fram fem relativt oberoende faktorer då dem faktoranalyserat olika datamaterial (självskattningsinventorier samt ratings från andra).

eftersom detta existerar McCrae & revben likt äger konstruerat den testmetod (NEO-PI) såsom idag existerar ett standard på grund av mätning från Big Five-dimensionerna, existerar detta dessa forskares sysselsättning samt deras testmetod såsom blir närmare presenterade här.

McCrae & kant använde inom start från sin undersökning en personlighetsinventorium med tre dimensioner (NEO Inventory tillsammans skalorna Neurotisism, Extraversion samt Öppenhet).

inom enstaka massiv rapport ifrån 1985 utvärderades NEO inventoriet tillsammans tillsammans bl a adjektivskalor såsom mätte 5 faktorer. Utifrån dessa påverkan lade McCrae & kant mot numeriskt värde dimensioner inom sitt test likt för tillfället kom för att kallas NEO-PI. dem numeriskt värde nya dimensionerna plats Sympatiskhet samt Samvetsgrannhet.

Skalorna inom NEO-PI R (den reviderade utgåvan från NEO-PI) besitter redan blivit beskrivna inom start från texten vid denna sida.

McCrae & revben äger mot skillnad ifrån Cattell huvudsakligen fokus vid dem breda faktorerna från andra ordningen.

Big Five-modellens största bidrag existerar nog den uppslutning den skapat runt sig liksom inom sin tur gjort för att detta blivit enstaka enhetlighet inom hur personlighetsforskning bedrivs, tolkas samt kommuniceras.

Man kunna många enklare jämföra sina forskningsresultat tillsammans med andras ifall man använder identisk personlighetsdimensioner samt detta blir även enklare för att summera forskningsresultat från olika vetenskapsman. en modell vid detta senare existerar dem metaanalyser liksom utförts sedan mitten från 1980-talet. inom metaanalyser sammanfattas resultaten från ibland hundratals forskningsrapporter samt artiklar.

Psytest’s testmetoder

Ur enstaka mer praktisk synvinkel sålunda finns detta flera konsekvens vilket pekar vid för att man förbättrar sina prognoser på grund av yrkesframgång genom för att nyttja sig från mer differentierade personlighetsmodeller.

Mershon & Gorsuch (1988) äger t ex demonstrerat för att använder man 16PF vid primärfaktornivå därför redogör man inom medelvärde 110% mer från variationen inom aktuella kriterievariabler. Hough (1992) samt även Vinchur et al. (1998) visar för att detta från identisk anledning lönar sig för att dela upp Extraversion inom Styrka samt Sällskaplighet samt Samvetsgrannhet inom Prestation samt Pålitlighet.

BP-Basprofil existerar en från Psytest AB utvecklat test likt tar hänsyn mot dessa nyare forskningsresultat.

detta besitter även blivit granskat samt rekommenderat från STP i enlighet med dem nya europeiska EFPA kriterierna.

I BP mäts nästa skalor:

Pliktkänsla:  Kräva skötsamhet, främst från sig egen dock även från andra. ”Duktighet”.

Ambition:  Sträva efter succé samt erkännande, sätta ribban högt.

Energi:  Vara energisk, energisk samt hålla en högt tempo.

Tåla ansträngning.

Sällskaplighet:  Vilja tillbringa många period tillsammans tillsammans med andra, befinna sig inom grupp.

Påverkan:  Ofta samt gärna träda fram inom grupper, självsäkerhet inom sociala situationer.

Stabilitet:  Vara jämn inom humöret, lugn samt behärskad.

Anpassning:  Ta hänsyn mot samt justera sig efter andra.

Struktur:  Vara organiserad samt organisera noggrant.

Kreativitet:  Bidra tillsammans med kreativa, originella idéer.

Riskbereddhet:  Inte tveka för att utsätta sig på grund av risker, söka risk/äventyr.

BP-Basprofil mäter åtminstone någon aspekt från samtliga Big Five-dimensioner samt besitter samtidigt ytterligare tyngdpunkt inom Driv skalor (de tre första).

Andra personlighetstestliknande metoder

Intresse/motivationstest

Dessa test existerar konstruerade tillsammans med målet för att får känna till något angående ett persons nyfikenhet alternativt motivation för att utföra vissa saker.

inom praktisk tillämpning hyandlar detta ofta ifall yrkesintressen. dessa test existerar ofta strukturerade, dvs liknar dem strukturerade personlighetstesten. en känt sådant yrkesintressetest existerar vägvisare ifrån J. L. Holland. mot bas till detta test ligger den sk RIASEC modellen. Yrkesintressena existerar i enlighet med denna: R=Realistic, I=Investigative, A=Artistic, S=Social, E=Enterprising, C=Conventional).