Är ekar infödda till arizona
Nordamerikas ursprungsbefolkning
Nordamerikas ursprungsbefolkning består från indianer, inuiter, aleuter samt yupiker.
Bykulturens människor bestod från förfäderna mot mandaner, hidatsa samt arikara vilka bodde längs Missouriflodens stränder samt förfäderna mot pawnee-, wichita- samt caddotalande grupper vilka bodde längs Arkansasfloden samt Red River samt dess bifloder.Forskningen besitter delat in den nordamerikanska ursprungsbefolkningen inom en antal kulturområden: detta arktiska, Kaliforniens, Great Basins, detta i nordost, nordvästkustens, präriens, platåområdets, detta sydöstra, detta sydvästra samt detta subarktiska kulturområdet.
Kulturområden
[redigera | redigera wikitext]Forskningen äger delat in den nordamerikanska ursprungsbefolkningen inom en antal kulturområden.
Olika vetenskapsman äger haft olika indelningar. Den indelning likt för tillfället dominerar existerar baserad vid geografiskt likartade områden. Inom varenda område för kultur förmå detta därför finnas olika kulturella variationer. Vissa från dessa varianter besitter inom tidigare undersökning betraktats likt egna kulturområden.
Arktiska området
[redigera | redigera wikitext]Det arktiska kulturområdet sammanträffar tillsammans den geografiska samt klimatologiska avgränsningen från Arktis inom Nordamerika.
Juliisotermen på grund av 10°C överensstämmer därvid inom massiv utsträckning tillsammans trädgränsen samt gränsen på grund av sammanhängande permafrost. Klimatiskt kännetecknas området från långa, kalla samt mörka vintrar samt korta, svala samt ljusa somrar. Ringa nederbörd ger en tunt snötäcke. Området likt äger ett enorm utsträckning, ifrån väster mot öster ovan 10 000 kilometer, bebos från människor tillhöriga den eskimåisk-aleutiska språkgruppen; ifrån väster aleuter vid dem Aleutiska öarna, sedan eskimåer: yupiker inom södra Alaska samt östra Sibirien, iñupiaq inom norra samt nordvästra Alaska samt egentliga inuiter ifrån västra Yukon samt Northwest Territories, ovan Nunavut mot Grönlands östkust.
tillsammans med undantag från vissa områden inom sydvästra samt norra Alaska samt väster angående Hudson Bay besitter kulturen varit fokuserad vid havsdäggdjursjakt; inom väster framförallt valfångst, inom norr säljakt genom isen vid vintern. en viktigt sekundärt jaktbyte besitter varit renen. Den materiella kulturen kännetecknas från kajaker, umiaker, harpuner, hundslädar samt igloo.
Enkla, släktskapsbaserade, samhällsformer dominerade. ett big man inom form eller gestalt från enstaka umialik (ordagrant: ägare från enstaka umiak) fanns ofta den karismatiske ledaren inom lokalsamhället. var valen fanns detta maximalt framträdande jaktbytet plats den sociala stratifieringen mer utpräglad än inom lokalsamhällen liksom plats beroende från sälen samt renen.
Både polygyni samt polyandri förekom ovan all kulturområdet. Religiöst dominerade schamanismen. dem europeiska kolonisatörerna kom relativt tidigt inom förbindelse tillsammans stora delar från området. inom Alaska plats detta pälsjägare samt detta Rysk-amerikanska kompaniet samt den ryska ortodoxa kyrkan likt dominerade kolonisationen ifrån 1784.
inom detta centrala delarna från området fanns detta Hudson Bay-kompaniet såsom verkade ifrån 1670. vid Grönland tog kolonisationen sin start tillsammans med den lutherske missionären Hans Egede 1721. Missionsverksamheten följdes snart från en danskt kungligt handelskompani, Den Kongelige Grønlandske Handel, liksom styrde Grönland ända mot 1950.
Från märkliga lagar mot extraordinära naturfenomen, denna plats existerar ett titt vid några från dem konstigaste samt maximalt underbara aspekterna från Grand Canyon State.California
[redigera | redigera wikitext]Det kaliforniska kulturområdet.
Great Basin
[redigera | redigera wikitext]Som område för kultur omfattar Great Basin landet mellan Klippiga Bergen samt Sierra Nevada, inom vad såsom idag existerar Nevada samt delar från Oregon, Kalifornien, Idaho, Wyoming samt Utah. detta utmärks från sin ringa nederbörd vilket bidragit mot för att skapa ursprungsbefolkningens livsstil samt traditioner.
Nordöstra området
[redigera | redigera wikitext]Hos befolkningen inom detta östnordlig skogsområdet fanns numeriskt värde komplementära livsstilar, dels dem irokesiskttalande folkens hackbrukskultur, dels dem huvudsakligen algonkintalande folkens mer utpräglade jakt- samt fångstkultur.
Irokesfolken delade en kulturmönster baserat vid fiske samt hackbruk, stora stärka byar, rituell tortyr samt kannibalism från fångar, ceremonialism samt en matrilinjärt släktskapssystem. Algonkinfolken, vilket ägde en patrilinjärt släktskapsystem, plats mer beroende från hackbruket ju länge söderut inom kulturområdet dem bodde. längst bort inom norr odlades bara tobak, längre söderut tillkom hackbrukets triad: majs, frön från växter ofta använda som mat, pumpor.
inom väster fanns även vildris. Kustfolken samt dem vilket bodde nära dem Stora sjöarna fanns ivriga fiskare. Deras årscykel varierade tillsammans med naturåret.
Från den bikolibri likt existerar infödd inom den kubanska skärgård mot dem skalliga örnarna inom Nordamerika, våra bevingade vänner varierar inom form eller gestalt samt livsmiljö, dock framförallt storlek samt färg.då någon naturresurs fanns inom riklig mängd (till modell nära vårens fisklek) samlades lokala grupper inom stora koncentrationer; beneath andra delar från året spreds familjegrupperna ut ovan livsområdet på grund av för att förbättrad behärska tillgodogöra sig knappare alternativt mindre lättillgängliga tillgångar (till modell älg).
dem europeiska kolonisatörernas kontakter tillsammans med detta område för kultur kom för att ske efter numeriskt värde linjer; dels pälshandel, dels bosättning. inom bägge fallen underminerades ursprungsbefolkningens demografiska vitalitet genom grundlig samt återkommande epidemier från europeiska sjukdomar mot vilka dem saknade motståndskraft. Europeiska handelsvaror liksom järnkittlar samt järnknivar underlättade existensen på grund av detta nordost skogsområdet, samtidigt likt den stegrade efterfrågan vid pälsverk ledde mot för att huvudbytet bävern tillsammans med tiden utrotades inom stora delar från området.
Kampen angående fångstmarkerna intensifierade dem redan militanta irokesiska kulturernas krigiskhet samt Irokesförbundet lyckades utplåna alternativt fördriva konkurrerande irokesisktalande nationer, tillsammans med komplexa folkomflyttningar såsom resultat då dem fördrivna folken tvingades västerut. längst bort inom väster inom området plats detta enstaka från grundorsakerna mot för att siouxerna övergick mot ett prärieindiansk livsstil.
bota kulturområdet drogs därefter in inom dem europeiska makternas kamp ifall hegemonin inom Nordamerika. dem engelska kolonisternas demografiska aggression ledde tidigt mot konflikt samt etnisk rensning, likt inom inledande grabb drabbade kustfolken (se monark Philips krig). dock nära tiden till detta amerikanska frihetskriget plats nästan varenda människor öster angående Appalacherna (utom irokeserna) fördrivna.
Motståndet mot den europeiska aggressionen fanns även stark inom området; detta allvarligaste försöket för att frigöra sig skedde genom Pontiacs konflikt 1763.
Nordvästkusten
[redigera | redigera wikitext]Nordvästkustens område för kultur plats detta tydligast begränsad eller markerad av gränser från dem nordamerikanska ursprungsbefolkningarnas kulturområden.
detta återfanns inom en smalt kustområde nära Stilla Havet, inom vilket liksom för tillfället existerar Alaska, British Columbia, Oregon samt Washington. detta fanns en överflödssamhälle - tätast befolkad från samtliga dem nordamerikanska kulturområdena - baserat vid fiske vid dem fem arterna från Stillahavslax samt valfångst. detta karaktäriserades från ett upphöjd grad från social stratifiering baserad vid nedärvd rang.
Den elementär sociala skillnaden gick mellan fria samt slavar; bland dem fria innehade plats samt enstaka från dem vuxna männen enstaka bestämd rangställning inom lokalsamhället, vilket denne ej delade tillsammans någon ytterligare samhällsmedlem. ovan honom fanns en antal män, likaså beneath honom. Rangen bestämdes från graden från släktskap tillsammans med den klanhövding likt kontrollerade lokalsamhällets tillgångar samt såsom därför även förfogade ovan störst materiella tillgångar.
Den materiella kulturen kännetecknades från konstnärligaträarbeten inom dem lättarbetade träslagen jättetuja samt amerikansk sekvoja vilka användes på grund av för att utforma skulpturer, masker samt totempålar. Socialt karaktäriserades området framförallt från potlatchen; en ceremoniellt gåvogivande var hövdingars materiella tillgångar gavs försvunnen på grund av för att bekräfta gåvogivarens rang samt sociala ställning eller tillstånd.
Röda ekar besitter symmetriska löv liksom existerar minimalt 10 centimeter långa, tillsammans med spetsar vid deras flikar samt ådror likt sträcker sig mot kanterna, medan vita återklingar äger rundade flikar vid sina växtdel, tillsammans varierande något som har fått en viss form eller struktur fördjupningar.Trots den gemensamma kulturen samt dem gemensamma sociala föreställningarna angående rang, ägande samt potlatch tillhörde områdes befolkning ej mindre än fem olika språkfamiljer: tlingit (ett isolatspråk), tsimshian, wakashan, haida samt salish.
Prärien
[redigera | redigera wikitext]Arkeologiska fynd visar för att detta redan vid stenåldern fanns människor liksom levde från stationär buffeljakt vid prärien.
Stenåldersjägarna jagad bison genom för att driva ett hjord inom sken samt försöka styra dess rymning mot en stup. Man besitter bland annat inom den kanadensiska provinsen Alberta hittat enstaka sådan jaktplats, Head-Smashed-In Buffalo Jump, likt använts ifrån stenåldern in mot 1800-talet. vid 1500-talet fanns detta numeriskt värde kontrasterande livsstilar vid Great Plains.
Forskarna existerar långt ifrån överens ifall då dem inledande människorna invandrade mot Amerika.Längs präriens östra kant fanns detta halvpermanenta byar tillsammans majsodlare samlade nära stränderna från dem största floderna. Västerut fanns detta utspridda läger ute vid prärien tillsammans med kringströvande människor likt levde vid buffeljakt. Bykulturens människor bestod från förfäderna mot mandaner, hidatsa samt arikara vilka bodde längs Missouriflodens stränder samt förfäderna mot pawnee-, wichita- samt caddotalande grupper vilka bodde längs Arkansasfloden samt Red River samt dess bifloder.
dem flesta från dessa människor ägde vid 1500-talet redan bott hundratals kalenderår vid prärien. dem äldsta präriebyar liksom arkeologerna daterat existerar ifrån 900-talet. Buffeljägarna plats förfäder mot svartfotsindianer, shoshoner samt andra människor. dem ifrån historisk tidsperiod kända prärieindianerna vilket folkstam, cheyenner samt arapaho bodde enstaka gång inom tiden inom kanten från prärien.
enstaka sektion vandrade in ifrån skogsområdet inom nordost, medan andra (som kråkindianerna) bröt sig ur byfolken samt blev buffeljägare.
Platåområdet
[redigera | redigera wikitext]Platåområdets ursprungsbefolkningar bodde mellan Stillahavskustens bergskedjor samt Klippiga Bergen, inom dem inre delarna från Columbiaflodens samt Fraser Riversavrinningsområden, detta önskar yttra inom vad såsom idag existerar dem inre delarna från British Columbia, Washington, Oregon samt norra Idaho, västra Montana samt nordost Kalifornien.
Sydöstra området
[redigera | redigera wikitext]Det sydöstra skogsområdets befolkning bodde inom vilket likt idag utgör stora delar från dem amerikanska sydstaterna. Detta område för kultur kännetecknas från kraftig historisk diskontinuitet samt väldigt ett fåtal historiska samt socialantropologiska källor. dem samhällen likt existerar beskrivna från dem inledande europeisk upptäcktsresandena är kapabel genom arkeologiska källor framträda äga enstaka månghundraårig konstant resultat ifrån åtminstone kalenderår 1000.
dem utmärktes från en väl utvecklat jordbruk, ett massiv befolkning samt ett upphöjd befolkningstäthet, en stratifierat samhälle tillsammans centraliserad beslutsfattande samt avancerade religiösa idéer (se Mississippikulturen). Europeiska sjukdomar liksom sjukdom följdes från engelska slavräder samt ledde mot en demografiskt samt socialt sammanbrott.
Vilka ljudar (Quercus phellos) existerar infödda inom USA. dem existerar härdiga inom USDA-zonerna 5 alternativt 6a mot 9b, vilket fullfölja deras täckning mot bota västkusten, större delen från östkusten samt läka södra samt sydvästra kusten.nära slutet från 1600-talet framträder därför kraftigt omstrukturerade samhällen. flera tättbebyggda orter ägde försvunnit, socialt samt religiöst viktiga ceremoniplatser ägde upphört för att fungera, social stratifiering samt centralmakt ägde dött försvunnen samt ersatts från egalitära samhällstyper förenade inom stammar samt stamförbund.
inom slutet från 1700-talet började starka ackulturativa rörelser vilka medförde ett grundlig anpassning mot ett euro-amerikansk livsstil samt ett slavekonomi inom struktur från stapelvaruproduktion genom plantagedrift. Denna ackulturation kunde ej genomföras utan starkt inre motstånd ifrån traditionalistiska grupper.Det maximalt bekanta uttrycken på grund av detta motstånd fanns detta creekiska inbördeskriget 1813-1814.
Begreppet dem fem kultiverade nationerna myntades på grund av för att förklara dem nationer likt gick längst bort inom anpassning.
I USA kallas ofta urfolken på grund av native americans (infödda amerikaner) efter enstaka samtal ifall för att "indian" förmå uppfattas såsom stötande, då själva namnet uppstod från en missförstånd samt gavs mot dem från främlingar.Trots detta sålunda inbegreps dem inom den etniska rensning vilket bemyndigades genom Indian Removal Act 1830 samt genomfördes från president Andrew Jackson. Folkomflyttningen mot Indianterritoriet fanns ett smärtfylld upplevelse karaktäriserad från namnet tårarnas väg.
Sydvästra området
[redigera | redigera wikitext]Detta område för kultur omfattar apacher, puebloindianer samt kulturellt närbesläktade grupper.
Puebloindianerna fanns hackbrukare liksom bott inom området beneath många utdragen tidsperiod. dem bodde inom stora tättbebyggda samhällen samt ägde enstaka likartad materiell tradition fast dem talade flera olika tungomål. dem apachiska folken talade närbesläktade athabaskiska tungomål. dem kom mot området inom start vid femtonhundratalet samt fanns inom grunden jägare-samlare samt genomförde ofta överfall vid dem bofasta puebloindianerna.
enstaka apachisk assemblage kom tillsammans med tiden för att inom ekonomiskt hänseende inta enstaka mellanställning mellan bofasthet samt nomadism. detta fanns navajoerna vilka blev herdar. enstaka mer initial ökenkultur från jägare-samlare fanns inom områdets västra delar samt uppbars från yavapai, havasupai samt mohave.
Subarktiska området
[redigera | redigera wikitext]Det subarktiska alternativt boreala kulturområdet besitter enstaka befolkning likt levde samt lever inom tajgan samt vid skogstundran inom vad såsom idag existerar Kanada samt Alaska.
Klimatet kännetecknas från korta somrar samt långa kalla vintrar tillsammans med många nederbörd inom struktur från frost. inom väster bor athabaskisktalande människor samt inom öster algonkintalande. Lokalsamhälle kännetecknades från nedsänkt befolkningstäthet samt enkla samhällsformer (familjegrupper ifall 25-30 personer), tillsammans med stort personligt oberoende.
Karaktäristiska objekt inom den materiella kulturen plats björknäverkanoten på grund av sommarresor samt snöskon samt toboggan till vinterfärder, dock hunden likt traktor introducerades ursprunglig efter mötet tillsammans med européerna. Trots detta geografiska läget långt ifrån dem europeiska jordbrukskolonisatörernas bosättningsområden, drogs detta subarktiska kulturområdets människor tidigt in inom en materiellt kulturutbyte genom Hudson Bay-kompaniets etablering från handelsstationer inom Hudson Bay samt James Bay.
detta ursprungliga, religiöst sanktionerade, nära sambandet mellan människa-djur-natur, förhindrade ej för att pälshandeln tillsammans med lätthet kunde inordnas inom befintlig kulturmönster. nära mitten från 1800-talet ägde ej bara dem flesta pälsdjur utrotats ifrån dem östra delarna från området, utan även ren samt älg. detta betydde för att folken plats tvungna för att övergå mot för att leva vid småvilt samt vattendjur, något såsom gav enstaka sämre näringsstatus.
Distribution samt Habitat: Oavsett namn existerar dessa stora kaliforniska fåglar (förutom Kalifornien) infödda inom Utah, Arizona samt Baja California inom Mexiko.inom modern period besitter området varit objekt ett grundlig råvaruexploatering (först genom guldrushen inom Klondike 1896) vilket djupare påverkat den inhemska kulturen. Folken undgick heller ej för att redan ifrån dem inledande kontakterna drabbas från grundlig samt förödande epidemier från europeiska sjukdomar, framförallt sjukdom, mot vilka dem saknade motståndskraft.
Se även
[redigera | redigera wikitext]Källor
[redigera | redigera wikitext]- Den på denna plats artikeln existerar helt alternativt delvis baserad vid ämne ifrån talar engelska Wikipedia, Classification of indigenous peoples of the Americas, 29 november 2010.