Hur kan normer och värderingar påverka kommunikationen

Kommunikativ kompetens inom vårt modersmål existerar något vilket oss sällan tänker vid, medan kommunikativ kompetens inom en främmande tungomål existerar enstaka nödvändig sektion från språkutbildningen. för att lära sig en främmande tungomål handlar ej bara ifall för att lära sig grammatik samt uttal: detta handlar även angående för att förstå kulturella skillnader, mot modell hur direkt alternativt omväg man förväntas existera inom enstaka samtal alternativt hur man använder pauser inom en konversation.

Denna skrivelse fokuserar vid kulturella skillnader inom språkanvändning, dvs. dem strategier vilket används på grund av för att uttrycka sig rätt samt på grund av för att existera artig inom olika kulturer. för att titta vid interkulturell informationsutbyte ur en finländskt perspektiv existerar speciellt intressant, eftersom detta finska språket samt den finska kulturen ofta används liksom modell såsom avviker ifrån största delen från Europa samt västvärlden.

Vårt inställning beror vid vår kulturella bakgrund

Den traditioner såsom oss växer upp inom påverkar våra reflektioner, våra värden samt vår perception angående världen omkring oss.

Kulturella skillnader inom kommunikation.

Samhället omkring oss påverkar vad oss betraktar liksom ”normalt” beteende, samt ej minimalt vilken kommunikationsstil oss använder. tackar vare teknologiska framsteg inom både kommunikationsteknik samt försändelse finns detta inom dygn större chans än någonsin för att enstaka individ får uppleva interkulturell överföring. inom interkulturell informationsutbyte sker detta ofta för att dem numeriskt värde samtalsparterna talar olika tungomål, dock även ifall man äger en gemensamt tungomål kunna detta ske missförstånd.

vid bas från kulturella skillnader räcker detta ej ständigt tillsammans för att man äger en gemensamt tungomål, utan man måste även äga medvetande till dem olika sätt såsom språket används vid. detta existerar viktigt för att kommunikativ kompetens diskuteras inom språkutbildningen, eftersom detta existerar enklare för att undvika pinsamma alternativt förolämpande missförstånd inom interkulturell informationsutbyte ifall man existerar medveten angående den andra partens kulturella kommunikationsstil.

Finland: ensamvargen

I internationella kontext beskrivs detta finländska sättet för att kommunicera ofta vilket tystlåtet samt nästan motvilligt: man lyssnar tyst vid den likt talar, ibland helt utan för att avslöja tillsammans mening alternativt miner för att man hör detta vilket sägs.

inom boken Finland: Cultural Lone Wolf (2011) beskriver Richard Lewis kulturen inom land i norden liksom enstaka kombination från både västeuropeiska samt asiatiska värden. i enlighet med Lewis sätter man inom land i norden värde vid logik samt bestämdhet, samt saker samt domstol uppfattas ofta likt svartvita, vilket existerar typiskt på grund av flera länder inom väst.

Även angående personers beteende inom varenda samhälle varierar stort, existerar detta viktigt för att inse för att normer inom språkanvändning samt informationsutbyte ständigt existerar relativa, samt förmå variera ifrån tradition mot kultur.

Detta inställning kombineras dock tillsammans en eftertänksamt samt återhållsamt sätt för att uttrycka sig, vilket inom länder såsom Japan samt Kina. Denna diskrepans mellan en direkt inställning samt en omväg samt nästan tveksamt sätt för att kommunicera är kapabel orsaka flera missförstånd då finländare umgås tillsammans personer ifrån andra språkkulturer.

Den tysta finnen

Då jag studerade lingvistik inom Storbritannien samt inom Nederländerna jämfördes ofta den finska användningen från långa pauser inom konversation tillsammans med andra tungomål såsom mot modell engelskan, var långa pauser ofta känns pinsamma.

Dentysta finnen existerar alltså enstaka seglivad stereotypi, samt finländares långa pauser samt bruk från tystnad inom konversationer används ofta vilket modell inom språkforskning. inom land i norden används tystnader samt pauser frikostigt inom diskussion, mot modell till för att begrunda detta liksom sagts alternativt tänka ovan detta såsom bör sägas härnäst.

ifall man ej besitter något meningsfullt för att yttra, anses detta ofta existera förbättrad för att ej yttra något alls.

Förmåga för att kommunicera, samarbeta samt samverka på grund av för att möta samt pedagogiskt leda människor inom olika situationer.

Detta mentalitet existerar helt annorlunda än mot modell inom Storbritannien, var tystnader inom konversation tyder vid en misslyckande inom kommunikationen, samt därför utför för att båda parterna känner sig besvärade.

Uppbackningar

Likt tystnader samt pauser existerar användningen från uppbackningar något liksom ofta skiljer den finländska kulturen ifrån andra kulturer inom Europa.

Uppbackning existerar ett kommunikationsteknik liksom lyssnaren inom ett konversation använder på grund av för att visa talaren för att hen existerar uppmärksam. Lyssnaren förmå nyttja allmänna ljud likt uh-huh alternativt mmhmm för för att visa uppmärksamhet, alternativt mot modell utbrista Oj! på grund av för att uttrycka förvåning.

Även angående någon form eller gestalt från uppbackning existerar inom varenda tungomål, besitter olika tungomål olika normer till hur många denna teknik används. inom artikeln The Silent finsk (1985) studerade Jaakko Lehtonen samt Kari Sajavaara uppbackningar samt upptäckte för att dem används märkbart mindre inom finskan än inom centraleuropeiska tungomål alternativt inom engelskan.

Semiotiken visar hur ni når enstaka speciell påverkan genom för att uttrycka olika värden samt attribut inom din visuella kommunikation.

inom finskan används uppbackningar inom någon mån inom informell samt engagerad överföring, dock till många uppbackning anses ofta existera påträngande. inom allmänhet används uppbackningar många mindre inom enstaka finsk samtal än mot modell inom enstaka samtal mellan amerikaner alternativt spanjorer. Medan enstaka finländare visar uppmärksamhet genom för att tyst lyssna samt låta den andra prata mot punkt, visar ett amerikan uppmärksamhet genom för att ofta nyttja uppbackningar alternativt mot samt tillsammans med avbryta den andra på grund av för att kommentera.

För många uppbackning anses ofta artikel påträngande.

Eftersom långa pauser samt tystnader samt uppbackningar tolkas vid därför olika sätt inom olika språkkulturer, är kapabel dessa enkel orsaka pinsamma situationer.

inom en diskussion mellan ett amerikan samt enstaka finne är kapabel amerikanen möjligen tro för att finnen ej existerar intresserad från diskussionen, eftersom hen svarar långsammare alternativt existerar tyst emellanåt.

Att normer kunna producera säkerhet, övervakning, rutiner samt igenkänning är kapabel både artikel god samt dåligt.

Å andra sidan kunna finnen tycka för att amerikanen talar på grund av många samt existerar oartig eftersom hen ej låter finnen prata mot punkt.

Hälsningsfraser, småprat samt ärlighet

Traditionellt äger småprat ej varit särskilt vanligt inom den finländska språkkulturen, eftersom man oftast förväntas tänka sig på grund av innan man talar samt framför allt mena detta man säger.

Jag besitter flera gånger hört finländare klaga vid för att britter alternativt amerikaner ständigt frågar hur detta går, dock för att dem inte någonsin lyssnar vid svaret. Denna irritation beror dock vid en missförstånd liksom baserar sig vid skillnader inom både hälsningsfraser samt inom användningen från småprat inom land i norden samt inom den anglosaxiska världen.

I den anglosaxiska världen upprätthåller man samhörighetskänsla tillsammans med varandra genom för att småprata.

I Storbritannien hälsar butiksbiträdet alternativt bartendern ofta vid ett klient med Hi, how are you? (”Hej, hur går det?”).

Denna fråga besitter dock ej identisk innebörd såsom då enstaka vän frågar ett hur detta går, utan existerar bara enstaka hälsningsfras vilket man snabbt förväntas svara ”Bra” vid.

Några från reglerna existerar nedskrivna lagar samt regler dock detta finns även outtalade värderingar från vad såsom existerar riktig samt fel.

Ofta fortsätter man sedan småprata tillsammans med butiksbiträdet alternativt bartendern, åtminstone därför länge likt detta tar för att genomföra affären. inom den anglosaxiska världen samt andra liknande kulturer upprätthåller man samhörighetskänsla tillsammans varandra just genom för att småprata, även angående diskussionen bara handlar ifall ytliga ämnen, likt mot modell vädret.

inom den nordiska samt speciellt inom den finska kulturen existerar småprat å andra sidan mindre viktigt. detta anses sällan nödvändigt för att småprata tillsammans med någon man ej känner, samt onödigt småprat förmå mot samt tillsammans med uppfattas likt falskt. Därför frågar inte någonsin butiksbiträdet hur kunden mår, medan butiksbiträdet inom Storbritannien alternativt Nordamerika bara använder frågan likt ett artig hälsningsfras samt egentligen ej lyssnar vid svaret.

Om ett individ lovar något, förväntas detta för att hen fullfölja vilket hen sagt.

Den traditionellt finländska idén för att man helst bara bör prata ifall man besitter något meningsfullt för att yttra kopplas även mot ärlighet: ifall ett individ lovar något, förväntas detta för att hen fullfölja likt hen sagt.

Detta kunna leda mot bekymmer inom interkulturell informationsutbyte då man umgås tillsammans med personer ifrån kulturer var sanning samt lögn ej existerar lika svartvita. inom Japan ger man mot modell inte någonsin direkt avslag vid en förslag, utan ett affärspartner kunna yttra för att hen bör ”tänka vid saken” alternativt ”göra sitt bästa”, då dem inom verkligheten förkastar förslaget.

ett japan undviker vid sålunda sätt för att direkt existera oartig genom för att yttra ”nej”, medan ett finländare kunna tycka för att detta existerar ohyfsat för att låtsas för att man bör utföra sitt bästa ifall man ej tänker utföra detta vid riktigt.

Variation inom olika samhällen

Även angående personers beteende inom varenda samhälle varierar stort, existerar detta viktigt för att inse för att normer inom språkanvändning samt informationsutbyte ständigt existerar relativa, samt är kapabel variera ifrån traditioner mot traditioner.

varenda finnar existerar ej tystlåtna lika lite likt samtliga britter älskar för att småprata, dock samhället framhäver samt normaliserar vissa språkbeteenden. Vår ögonkontakt vid hur man bör uttrycka sig, angående man bör existera direkt alternativt omväg, prata många alternativt lite, artikel medgörlig alternativt uppriktig, härstammar ifrån våra egna samhällsnormer.

inom dagens planet, var oss därför ofta kommer inom förbindelse tillsammans personer ifrån andra kulturer mot modell vid jobbet, inom butiken alternativt via internet, existerar detta viktigt för att oss existerar medvetna ifall den på denna plats typen från skillnader. Kommunikativ kompetens utgår ej bara ifrån för att oss själva förstår varför oss ibland blir missförstådda utomlands, utan även ifrån oss besitter överseende tillsammans med andra likt fullfölja pragmatiska tabbar inom en främmande tungomål alternativt enstaka främmande kultur.