Fuktkvot i trä på vind

Fuktkvot

Trä är en hygroskopiskt byggmaterial. detta innebär för att materialet känner från den omgivande luftens fuktighet samt temperatur samt all tiden strävar efter för att anlända inom jämvikt tillsammans omgivningens klimat, detta önskar säga den relativa luftfuktigheten, RF, samt temperaturen.

Fukten (vattnet) inom träet uttrycks tillsammans den så kallade fuktkvoten.

Fuktkvoten inom nyavverkat rundvirke existerar cirka 30-40 % inom kärnan samt 130-160 % inom splinten.

Fuktkvoten definieras såsom kvoten från vattnets vikt inom fuktigt ämne samt vikten från detta uttorkade materialet. För för att få detta inom andel multipliceras kvoten tillsammans med 100.

μ =	(vikt före – vikt efter)	x 100 = fuktkvot inom %
	vikt efter

Jämviktsfuktkvoten kallas den fuktkvot likt träet äger då detta är inom jämvikt tillsammans med omgivningens klimat.

Om träets fuktkvot är högre än den så kallade jämviktsfuktkvoten kommer träet för att uttorkning samt angående den är lägre kommer träet för att fuktas upp.

När fuktkvoten ändras, beneath fibermättnadspunkten, kommer träet därför för att förändra sin volym beroende på angående detta är fuktupptagning alternativt fuktavgivning såsom sker – träet sväller alternativt krymper lika mycket.

Dimensioner, hållfasthet samt beständighet mot nedbrytande process är modell på viktiga attribut hos trä likt påverkas från fuktkvoten.

Relativ luftfuktighet samt ånghalt

Relativ luftfuktighet, RF, brukar ibland också benämnas "relativa luftfuktigheten" alternativt "luftens relativa fuktighet".

Luftens innehåll från vattenånga, ånghalt, anges inom gram vatten/kubikmeter atmosfär samt varierar över året.

Ånghalten utomhus är högst på sommaren (9–11 g/m³) samt lägst på vintern (3–5 g/m³) – samtidigt vilket RF samt därmed träets jämviktsfuktkvot är lägst på sommaren (65–75 % respektive 11–15 %) samt högst på vintern (90–95 % respektive 19–23 %).

Både på grund av upphöjd samt till nedsänkt fuktkvot leder mot problem.

Träet bör äga ett ytfuktkvot på högst 16 % nära ytbehandling. Målning utomhus bör helst ske beneath femte månaden i året – augusti dock detta är viktigt för att granska ytfuktkvoten samt fuktkvoten på träet, tillsammans med mot modell enstaka elektrisk resistansfuktkvotsmätare tillsammans med isolerade hammarelektroder.

Fysikaliskt är RF kvoten mellan vattenångans deltryck samt dess mättnadstryck nära aktuell temperatur.

RF inom luften inomhus inom uppvärmda lokal är därför högst på sommaren (45–60 %) samt lägst på vintern (10–25 %). Ju kallare detta är utomhus, desto torrare blir luften inomhus. Fuktkvoten inom trä, såväl inomhus liksom utomhus, anpassar sig mot omgivningens RF samt temperatur.

inom uppvärmda svenska bostäder inom Mellansverige är fuktkvoten inom virke beneath läka året inom medeltal 7,5 % samt den är högst sommartid (7–12 %) samt lägst vintertid (2–6 %). inom medelvärde är detta torrare inom norra än inom södra landet, titta diagram 1.

Diagram 1.

Träets fuktkvot.

Målfuktkvot

Otorkat nysågat virke torkas normalt inom sågverkens virkestorkar mot enstaka viss målfuktkvot. Begreppet målfuktkvot beskriver den önskade medelfuktkvoten för en virkesparti samt dem enskilda virkesstyckenas tillåtna fuktkvot samt definieras i enlighet med standarden SS-EN 14298.

varenda virkesstycke inom en område är unikt samt påverkas olika från torkningen beroende på vilket detta besitter för densitet, hartssalter, lagringstid före uttorkning, postningar, råfuktkvoter samt så vidare. Detta innebär för att enskilda virkesstycken inom en virkesparti kommer för att äga enstaka viss spridning inom fuktkvot likt sammanräknat bildar en medelvärde – alternativt enstaka medelfuktkvot för virkespartiet.

Kontroll från fuktkvot inom virke sker genom för att mäta fuktkvoten inom olika mätpunkter inom aktuell konstruktion.

nära beställning från virke tillsammans med målfuktkvot 16 % vore detta givetvis önskvärt för att medelfuktkvoten för grupp blev 16 % – samt möjligen helst för att samtliga virkesstycken inom grupp äger enstaka fuktkvot på 16 %. detta är dock närmast omöjligt.

Medelfuktkvoten för en område, samt fuktkvoten för enskilda virkesstycken, nära olika målfuktkvoter tillåts därför äga ett viss spridning i enlighet med tabell 1 såsom ingår inom standarden SS-EN 14298.

Tabell 1. Målfuktkvot.

Beställd fuktkvot (målfuktkvot)	Tillåten variation från virkespartiets medelfuktkvot		Tillåtet spridningsområde från fuktkvoten inom 93,5 andel från virkesstyckena inom virkespartiet
(%)	Undre gräns (%)	Övre gräns (%)	Undre gräns (%)	Övre gräns (%)
8	7	9	5,6	10,4
12	10,5	13,5	8,4	15,6
16	13,5	18	11,2	20,8

Tillåten variation för medelfuktkvoten i enlighet med SS-EN 14298.
Vid mätning från fuktkvoten inom samtliga virkesstycken inom en område tillsammans målfuktkvoten 16 % tillåts detta genomsnittliga värdet på läka partiets fuktkvot (partiets medelfuktkvot) för att hamna mellan 13,5 samt 18 % för för att existera godkänt.

För dem enskilda virkesstyckena inom en område bör fuktkvoten hos 93,5 andel från dessa hamna mellan 11,2 samt 20,8 %.

Fuktkvotens variation inom virkets tvärsnitt

Fuktkvoten varierar ej bara mellan enskilda virkesstycken inom en virkesparti – den varierar också inom en virkesstyckes tvärsnitt. När virke torkar sker detta utifrån samt in.

ifall inga speciella åtgärder vidtas, kommer därför virkesstyckets inre delar för att artikel betydligt fuktigare än dess yta efter torkningen nära sågverket.

Klimatklasser samt fuktkvoter.

Denna skillnad inom fuktkvot inom virkestvärsnittet kallas för fuktkvotsgradient. 

När virke besitter torkats ned mot 16 % inom ett virkestork blir virkesytan många torr, ofta 6–7 % inom fuktkvot medan fuktkvoten mitt inom virket förmå ligga ner på omkring 19–22 %. Beroende på tiden mellan uttorkning samt paketering, utomhustemperatur samt relativa fuktigheten, RF, kommer denna skillnad inom fuktkvot för att mer alternativt mindre bibehållas.

Denna låga ytfuktkvot är en utmärkt skydd mot mikrobiell påväxt. granska därför ständigt ytfuktkvoten.

Utjämning från fuktkvotsgradienten tar ofta lång tidsperiod. angående virket mellanlagras opaketerat beneath enstaka längre period, förmå ytfuktkvoten dock bli hög.

När en virkesstyckes fuktkvot mäts är detta egentligen en värde på tvärsnittets medelfuktkvot liksom fås.

Virkesstyckets medelfuktkvot förmå mätas på två sätt. en många exakt sätt är för att först väga enstaka virkesbit, sedan uttorkning den inom matlagningsapparat inom 103 °C samt därefter väga den helt torra virkesbiten igen, i enlighet med SS-EN 13183-1.

Ett mer praktiskt sätt, dock ej lika precis, är för att använda enstaka elektrisk resistansfuktkvotsmätare tillsammans isolerade hammarelektroder samt mäta inom enstaka viss punkt samt en djup på 0,3 gånger virkestjockleken.

Detta mått anses företräda tvärsnittets medelfuktkvot.

En låg fuktkvotsgradient är enstaka betydelsefull kvalitetsfaktor för för att förhindra exempelvis ojämn krympning samt kupning.

Bild 1. Fuktkvot inom en virkesstycke efter torkning.
Fuktkvotens variation inom en virkesstycke nära sågverket efter uttorkning. Elektrisk resistansfuktkvotsmätare tillsammans isolerade hammarelektroder mäter 16 % i enlighet med SS-EN 13183-2.

Virket är kapabel ingå inom en område virke tillsammans målfuktkvot 16 %.

Diagram 2. Fuktrörelser nära olika fuktkvoter inom trä.

Sågverkskonditionerat virke

Avvikelsen mellan medelfuktkvoten inom en virkesparti samt målfuktkvoten är svår för att minska.

ett viss förbättring går för att få genom för att använda god virkestorkar samt styra dem på en precis sätt samt för att konditionera virket efter torkningsprocessen.

Fuktkvoten inom virke, såväl inuti vilket utomhus, anpassar sig mot omgivningens relativa luftfuktighet samt temperatur.

Däremot är detta lättare för att minska fuktkvotsspridningen tillsammans enstaka träning nära hög temperatur efter torkningen.

Även fuktkvotsgradienten inom virkets tvärsnitt samt torkningsspänningarna inom virket kunna minskas tillsammans enstaka konditionering.

Konditioneringen förbättrar också virkets formstabilitet.

Därför bör virke liksom senare bör klyvas artikel spännings- samt fuktkvotsutjämnat inom tvärsnittet. Detta reducerar även risken för för att ett färdig träprodukt successivt formförändras efter torkningsprocessen. Formförändringar vilket beror på torkningsspänningar är kapabel mätas i enlighet med standarden SS-ENV 14464.

På bas från kundernas ökade kvalitetskrav kommer sågverksbranschen för att tydligare specificera/ange virkets torkningskvalitet, bland annat tillsammans med hjälp från dem nya standarderna.

Man kommer så småningom för att behärska kvalitetsspecificera en virkesparti med:

• Avvikelse från målfuktkvoten
• Partiets fuktkvotsspridning
• Torkningsspänningar (torkningskvalitet).

En tumregel är för att angående virket besitter låga torkningsspänningar brukar också fuktkvotsspridningen artikel låg.

För exempelvis snickeriindustrin är konditionerade trävaror nödvändiga för för att få hög standard på snickeriprodukterna (mindre successiva deformationer).

Förutom för att äga rätt målfuktkvot förbättras även byggvirke angående ovanstående kvalitetsparametrar används.

Exempelvis blir golvbjälkar samt regelvirke formstabilare angående man använder spänningsutjämnat virke.

Vid köp från en område virke är alltså enstaka små fuktkvotsspridning inom grupp från identisk innebörd likt för att partiets medelfuktkvot ligger nära målfuktkvoten.

Minskad fuktkvotsspridning, genom för att konditionera virket inom samband tillsammans torkningsprocessen, innebär också för att virket samtidigt spänningsutjämnas. Detta medför också för att virket blir mer formstabilt samt för att vissa snickeriprodukter enklare är kapabel produceras.

Mätning från medelfuktkvot samt ytfuktkvot

Kontroll från fuktkvot inom trä sker genom för att mäta fuktkvoten inom olika mätpunkter inom aktuell konstruktion.

Mätpunkterna bestäms från förhållandet på platsen. Leta efter stället, där risken för uppfuktning är liksom störst samt torkningsförutsättningarna såsom sämst.

Medelfuktkvot

För för att mäta medelfuktkvot inom virke bör stickprov på en antal virkesstycken ske tillsammans elektrisk resistansfuktkvotsmätare tillsammans isolerade hammarelektroder så för att man får enstaka tecken på för att rätt fuktkvot levererats.

en virkesstyckes medelfuktkvot mäts i enlighet med SS-EN 13183-2 på följande sätt: mät 300 mm från änden.

Har ni ett fuktig luftström kunna fukten sätta sig inom virke samt isolering, vilket inom sin tur är kapabel orsaka mögel samt röta.

Slå in dem isolerade hammarelektroderna på virkesstyckets flatsida längs fiberriktningen, samt längs ett tänkt linje belägen 0,3 från virkesbredden in från kanten. Mätdjupet bör existera 0,3 från virkestjockleken.

Det bör inom detta kontext sägas för att mätning från fuktkvoten tillsammans med elektrisk resistansfuktkvotsmätare tillsammans med isolerade hammarelektroder ej är någon detaljerad teknik utan förmå existera behäftad tillsammans med osäkerhet beroende på mätinstrumentets standard samt kalibrering.

Emellertid är metoden, rätt använd, en effektivt sätt för att få indikationer på avvikelser. Kalibrera regelbundet fuktkvotsmätaren tillsammans med en kalibreringsblock.

Exaktare teknik är den tidigare nämnda torrviktsmetoden såsom ju förmå komma mot användning inom samband tillsammans med produktions- samt leveranskontroll dock ej vilket ett praktisk mätmetod på mot modell ett byggarbetsplats.

För för att varenda bör mäta fuktkvot samt torkningsspänningar inom en virkesstycke på identisk sätt finns för tillfället fyra standarder:

SS-EN 13183-1 Fuktkvotsbestämning – Torrvikts-/referensmetoden,
SS-EN 13183-2 Uppskattning från fuktkvoten tillsammans med Resistansmetoden,
SS-EN 13183-3 Uppskattning från fuktkvoten tillsammans med Kapacitansmetoden
och SS-ENV 14464 Ythårdhet/Inre spänningar.

Mätning från fuktkvot

Bild 2. Mätning från medelfuktkvot inom en virkesstycke – resistansmetoden.

Bild 3. Mätning från ytfuktkvot på en virkesstycke – stiften läggs mot träytan samt sidled mot änden.

Bild 4. Nederdelen från hammarelektroden förmå slipas ner så för att rätt vinkel uppnås.

Ytfuktkvot

Mät ytfuktkvoten tillsammans med elektrisk resistansfuktkvotsmätare genom för att tvärs fiberriktningen pressa dem isolerade hammarelektrodsspetsarnas koniska mantelyta tillsammans med handkraft ner inom virkesytans vårved, så för att mätspetsarnas halva mantelytor ger en avtryck inom träet tvärs fiberriktningen.

Gör ständigt tre mätningar tätt intill varandra på mätstället samt beräkna sedan en medelvärde. Medelvärdet stäms från mot aktuellt krav.

Ytfuktkvoten är nödvändig för att granska före inbyggnad eftersom den är avgörande när detta gäller fara för mikrobiell påväxt.

Den besitter också innebörd för vidhäftning nära målning.

Virket är kapabel äga fuktats upp genom exempelvis nederbörd, felaktig lagring alternativt för att virket besitter placerats inom förbindelse tillsammans med blöt betong samt därmed fått ett förhöjd ytfuktkvot. Fuktkvoten inom trästyckets inre påverkas normalt ej ifall uppfuktningen är kortvarig.

Virke likt blivit blött måste torkas – naturligt, tillsammans avfuktare alternativt byggfläkt – samt ytfuktkvoten får artikel högst 18 % före inbyggnad.

Virke liksom bör målas på byggarbetsplatsen bör grundmålas så fort likt möjligt för för att skyddas mot UV-strålning samt ytfuktkvoten får existera högst 16 % nära målningstillfället.

Synligt virke såsom utvändiga panelbräder samt inklädnader rekommenderas existera industriellt ytbehandlade tillsammans med enstaka filmtjocklek på grundfärgen på minimalt 60 μm (mymeter) torrt skikt.

Observera
Det finns ingen standard för mätning från ytfuktkvoten på virket.

Mottagningskontroll från torkningskvalitet

Även mottagningskontrollen besitter standardiserats.

För detta bör två standarder användas:

SIS-CEN TS 12169 Sågat virke inom område – Bedömning från överensstämmelse.
SS-EN 14298 Bedömning från torkningskvaliteten.

SIS-CEN TS 12169 beskriver hur provbitar ur en virkesparti bör tas ut för för att man bör behärska granska ifall den beställda torkningskvaliteten (medelfuktkvoten inom en virkesparti, fuktkvotsspridningen samt torkningsspänningarna) är uppfylld i enlighet med kontrakt alternativt byggnadsbeskrivning.

Metoden går ut på för att använda den för varenda industrier vanligaste kontrollmetoden Acceptable Quality Level, AQL (acceptabel kvalitetsnivå). nära enstaka mottagningskontroll tar man slumpmässigt ut en visst antal provbräder alternativt plankor beroende på hur många bräder alternativt plankor såsom grupp innehåller.

inom standarden anges vilka avvikelser liksom accepteras beroende på vald kvalitetsnivå.

Observera
Hela virkespaketets innehåll bör artikel tillgängligt nära ett reklamation.

Fakta fuktkvot samt fukthalt Fuktkvot definieras såsom kvoten från vattnets massa inom fuktigt ämne samt massan från detta uttorkade materialet. Kvoten brukar anges inom %. Fukthalt, likt används inom vissa skogliga såväl vilket träteknologiska kontext, mot modell trädbränslen, definieras såsom kvoten från vattnets massa inom fuktigt ämne samt massan från detta fuktiga materialet. Numera torkas cirka 95 andel från detta sågade virket inom virkestorkar. Bara 2 andel torkas inom stapla på sågverket beneath sommarhalvåret, så kallad brädgårdstorkning, medan 3 andel levereras från sågverken otorkat för utskick mot framförallt möbel- samt snickeriindustrin liksom själva torkar sitt virke. Torkning från detta nysågade virket är detta maximalt energikrävande steget inom sågverksprocessen. Uppvärmningen från torken sker genom eldning från främst bark samt eventuellt spån, medan fläktarna drivs tillsammans med el.

 

Tabell 2. Målfuktkvot nära distribution från trävaror för olika typer från användningsområden.

Målfuktkvot (%)	Användning
8	Golvbräder inuti inom uppvärmda utrymmen
12	Synliga beklädnader, lister samt undergolv inom uppvärmda utrymmen
16	Virke samt limträ för inbyggnad samt utvändiga panelbräder

 

Läs mer

SIS-CEN/TS 12169:2011 Trävaror – Sågat virke inom område – Bedömning från överensstämmelse.

SIS Förlag AB, 2011.
SP INFO 2005:24 Fukt inom trä för byggindustrin. SP Trätek, 2005.
SS-EN 1309-1 Dimensionsmätning.

När ni går din runda vid vinden existerar detta god för att kolla vilken fuktkvot detta existerar vid insidan från yttertaket, den sålunda kallade råsponten, samt inom takstolarna.

SIS Förlag AB, 1997.
SS-EN 13183-1 Fuktkvot – Torrviktsmetoden. SIS Förlag AB, 2003.
SS-EN 13183-2 Fuktkvot – Resistansmetoden. SIS Förlag AB, 2003.
SS-EN 13183-2/AC:2004 Trävaror – Fuktmätning – sektion 2: Skattning från fuktkvoten hos en stycke sågat virke (Resistansmetoden). SIS Förlag AB, 2004.
SS-EN 13183-3 Fuktkvot – Kapacitansmetoden.

SIS Förlag AB, 2003.
SS-EN 14298:2004 Sågat virke – Bedömning från torkningskvalitet. SIS Förlag AB, 2004.
SS-ENV 14464 Sågat virke – teknik för bedömning från inre spänningar. SIS Förlag AB, 2003.