Faktorer när vi mäter regn
Väder
- Väder förmå även avse flatulens.
Väder existerar tillståndet alternativt ett växling inom status inom ett atmosfär nära en självklart situation alternativt beneath ett mindre tidsrymd. Speciellt avses dem tillåtelse vilket påverkar människor samt andra levande organismer. modell vid klimat inom meningen växlingar inom tillståndet existerar uppklarnande (minskad molnighet) samt varannandagsväder (när vädret växlar mellan numeriskt värde olika lägen till varenda dag).
Vanligtvis avser man jordens atmosfärförhållanden, detta önskar yttra tillståndet inom jordens atmosfär, dock detta finns även klimat vid andra planeter tillsammans med atmosfär. Läran angående klimat kallas meteorologi.
Tidigare ägde termen väder inom svenskan enstaka starkare koppling mot atmosfär samt bris. Denna innebörd lever kvar inom mening vilket väderstreck (vindriktning, efter termen streck), väderkvarn, yrväder samt munväder (luft fylld från prat), "släppa väder" samt således vidare.
termen äger senare kommit för att omfatta även andra fenomen inom atmosfären samt fått den innebörd den besitter idag.[1]
Väder avser status, alternativt aktiviteten hos fenomen, beneath korta tidsperioder (timmar alternativt dagar). Väderlek avser vädret beneath en par dagar upp mot numeriskt värde veckor. Gränsen mellan atmosfärförhållanden samt väderlek existerar varierande.
Väderlek omfattar den tidsperiod ovan vilken dem flesta prognoser angående vädret ställs. Klimat avser statistiska attribut hos vädret ovan längre tidsperioder, samt existerar tillsammans med andra mening vädrets bakgrund.
Vädrets komponenter
[redigera | redigera wikitext]Viktiga status inom atmosfären
[redigera | redigera wikitext]Följande segment täcker in dem viktigaste tillstånden inom atmosfären liksom utgör meteorologi.
Strålning
[redigera | redigera wikitext]Den elektromagnetiska strålningen ifrån solen, solstrålningen, brukar benämnas kortvågig strålning inom meteorologin samt besitter vid jordytan enstaka våglängd inom intervallet 0,29-3 µm. Den sammanlagda solstrålningen, direkt alternativt diffus, såsom träffar enstaka yta, benämns globalstrålning samt kunna bli mättad tillsammans med enstaka således kallad pyranometer.
Variationer inom solstrålningens intensitet beror bland annat vid molnighet samt solstrålarnas vinkel mot jordytan vid den aktuella platsen samt nära den aktuella tiden.
Även jorden strålar samt ger upphov mot således kallad terrest strålning, vilket huvudsakligen existerar strålning tillsammans frekvenser inom intervallet 3-100 µm.
detta finns även enstaka infallande strålning inom identisk våglängdsområde. Detta zon benämns inom meteorologin liksom långvågig strålning samt mäts tillsammans med enstaka sålunda kallad pyrgeometer. Den långvågiga strålningen varierar ej mellan solens tid samt kväll alternativt mellan olika årstider. Däremot finns enstaka variation beroende vid molnigheten, tillsammans med förhållandet för att molnighet ger högre långvågig strålning jämfört tillsammans tydligt atmosfärförhållanden.
Strålning existerar extremt betydande till mänskligheten ur flera aspekter. Exempelvis till den energi oss får genom solstrålningen, samt liksom förutsättning på grund av fotosyntesen samt på grund av detta ljus den ger, vilket utför för att oss är kapabel uppfatta omgivningen.
Temperatur
[redigera | redigera wikitext]Atmosfärens temperatur (på jorden: lufttemperaturen) existerar en från dem maximalt studerade samt omtalade väderfenomenen.
Temperatur existerar en mått vid rörelserna hos molekylerna samt den styrs mot massiv sektion från solstrålningen. Vår upplevelse från värme samt kall luft beror dock ej enbart vid temperaturen, utan även från vindens kyleffekt samt strålning samt luftfuktighet.
SMHI samlar in uppgifter ifrån ett mängd stationer runt angående inom landet.Förutom solstrålning varierar temperaturen tillsammans höjd ovan havet. vid högre höjd existerar lufttrycket lägre vilket leder mot fallande temperatur. Å andra sidan kunna detta även existera kallare inom svackor, vilket beror vid för att den tyngre kallare luften "rinner ner" samt samlas inom svackan. ett ytterligare faktor vilket påverkar temperaturen existerar närheten mot ocean, vilket äger ett utjämnande verkan vid temperaturen.
Även vinden förmå påverka temperaturen genom för att den förmå förflytta kall alternativt varm atmosfär.
Tryck
[redigera | redigera wikitext]Trycket inom atmosfären (på jorden: lufttrycket) existerar tyngden per ytenhet från dem gaser vilket finns inom den tänkta pelaren ovanför ytan. Trycket mäts tillsammans med enstaka barometer samt inom meteorologin används vanligen enheten hPa.
Medellufttrycket vid jorden nära havsnivån existerar 1013,2 hPa.
Trycket reducerar tillsammans höjden ovan havet eftersom kvantiteten atmosfär ovanför reducerar. Lufttrycket existerar dock ej konstant nära ett viss höjd ovan havet, utan beror inom upphöjd grad vid förekomsten från högtrycksområden respektive lågtrycksområden såsom bildas från uppvärmning från atmosfären ifrån solstrålningen.
Vind
[redigera | redigera wikitext]Vind existerar storskaliga rörelser inom atmosfären.
Vindar skapas från horisontella skillnader inom atmosfärstrycket samt är kapabel röra sig inom varenda riktningar - horisontellt, lodrätt samt inom rotera. vid jorden äger till trakten typiska samt årligen återkommande vindar från speciell typ äger ofta givits speciella namn, liksom exempelvis Harmattan, regnperiod samt Sirocco. Vindhastigheten mäts tillsammans med ett instrument för att mäta vindhastighet samt anges vanligen inom meter per kort tid (m/s).
Vindstyrka mäter vindens effekter snarare än den aktuella vindhastigheten samt förmå anges i enlighet med Beauforts skal. Vindriktning mäts tillsammans enstaka vindflöjel. lätt vindmätning förmå även ske tillsammans enstaka vindstrut såsom snabbt ger enstaka emotion på grund av vindhastighet samt vindriktning.
Vinden äger ett utjämnande verkan både vid tryck samt temperatur.
Vinden existerar intressant till chansen för att utvinna energi ur vindkraften genom exempelvis väderkvarnar samt vindkraftverk. Kraftiga vindar kunna artikel förödande genom kraftiga oväder, orkaner samt intensiva virvelvindar, tromber.
Fuktighet
[redigera | redigera wikitext]Fuktighet existerar en mått vid kvantiteten alternativt andelen vattenånga vilket finns inom atmosfären.
Fuktigheten är kapabel anges antingen likt helt alternativt relativ fuktighet. då detta gäller helt fuktighet, anges den faktiska kvantiteten vattenånga inom exempelvis g/m3. Relativ fuktighet anges andelen vattenånga inom förhållande mot den maximalt tänkbara ångmängden nära aktuell temperatur, inom andel. Den största kvantiteten vattenånga såsom luften kunna innehålla (100% relativ luftfuktighet) beror vid temperaturen.
Sätt fast regnmätaren inom din park vid enstaka program yta.Exempelvis nära +14 grader Celsius existerar detta 12 g/m3 dock nära +24 grader existerar detta 22 g/m3. på grund av för att mäta fuktigheten används enstaka hygrometer alternativt ett psykrometer.
På jorden skapas luftfuktigheten genom direkt avdunstning ifrån bland annat vattensamlingar, fryst vatten samt marken. Detta kallas till evaporation.
Växter avger även vattenånga genom transpiration.
Moln
[redigera | redigera wikitext]Moln existerar iakttagbara ansamlingar från många små vattendroppar alternativt iskristaller inom jordens alternativt någon ytterligare himlakroppsatmosfär. Dimma existerar moln likt når markytan samt var sikten existerar mindre än 1 kilometer. existerar sikten mellan 1 kilometer samt 1 mil talar man istället angående (fukt)dis.
Moln förmå inträffa inom flera olika former samt även färger. detta finns en klassificeringssystem likt delar upp moln beroende vid höjdläge samt utseende.
Molnigheten existerar intressant till människor då den begränsar solstrålningen vid marken samt leder ibland mot nederbörd. Dimma besitter ständigt utgjort bekymmer till människor inom trafik både mot sjöss samt vid nation.
En regnmätare fungerar liksom en instrument på grund av för att mäta kvantiteten nederbörd.Nederbörd
[redigera | redigera wikitext]Nederbörd existerar en meteorologiskt samlingsnamn till olika former från ämne vilket faller ifrån sky. vid jorden existerar detta framförallt nerfall från dricksvatten liksom avses. Vattennederbörd förekommer bland annat inom struktur från nederbörd, vit nederbörd samt hagel.
Ofta anges kvantiteten nederbörd inom millimeter, vilket då syftar mot hur högt vattnet (i flytande form) skulle nå ovan marken ifall detta ej sjönk undan. 1 millimeter nederbörd existerar identisk sak såsom 1 liter/m². vit nederbörd brukar räknas inom centimeter, dock då beräknar man ej snöfallet utan detta liggande snötäcke, eftersom detta ej flyter undan vid identisk sätt vilket dricksvatten.
atmosfärförhållanden tillsammans vit nederbörd samt kall luft existerar typiskt till vintern samt kallas därför vinterväder alternativt ibland overallväder.
För för att nederbörd bör bildas behövs luftfuktighet, partiklar som vatten kondenserar på samt avkylning. Tre viktiga typer från nederbörd existerar orografisk nederbörd, frontnederbörd samt konvektiv nederbörd.
På andra planeter förekommer nederbörd från ytterligare ämne än en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig. Exempelvis tror man för att detta regnar metan vid Titan.[2]
Nederbörden vid jorden besitter kritisk påverkan vid allt levande då den äger massiv innebörd till resurser från vätska.
Samtidigt likt nederbörd ibland förmå rädda enstaka gröda, är kapabel den enstaka ytterligare gång existera helt förödande. för att prognosticera nederbörd samt tekniska redskap för hjälp till för att styra vattentillgång äger blivit många viktigt.
Åska
[redigera | redigera wikitext]Åska existerar ljudet ifrån blixtar likt existerar elektriska urladdningar inom atmosfären.
Dessa elektriska urladdningar alstrar många massiv värme beneath bråkdelar från ett kort tid. Denna värme fullfölja för att luftens molekyler sätts inom rörelse.
Grunden existerar dem temperaturskillnader liksom uppstår genom för att solen värmer upp vissa platser mer än andra.Detta upplever oss såsom åskans karakteristiska ljud (åskknallar, åskdunder, åskmuller). Åska förekommer ofta inom samband tillsammans cumulonimbusmoln.
Blixtar är kapabel leda mot bränder samt är kapabel nära direkt samling artikel dödande på grund av människor.
Ovanliga väderfenomen
[redigera | redigera wikitext]Bland ovanligare väderfenomen finns bland annat stoftvirvlar, tromber, Sankt Elmseld, halofenomen samt fata morgana.
Grundläggande mekanism
[redigera | redigera wikitext]Allt atmosfärförhållanden skapas från solens strålning. detta gäller jorden såväl liksom andra planeter samt månar inom solsystemet tillsammans atmosfär. Grunden existerar dem temperaturskillnader likt uppstår genom för att solen värmer upp vissa platser mer än andra.
Vädret påverkas sedan från andra faktorer, likt exempelvis ytbeskaffenhet vid himlakroppens yta alternativt Corioliskraften.
Vädersystem äger olika storlek samt man brukar dela in dem inom tre storlekar. Planetära vädersystem uppstår genom för att vissa områden vid den aktuella himlakroppen får mer solenergi per ytenhet än andra. vid jorden gäller detta förhållande på grund av områden nära ekvatorn jämför tillsammans områden närmare polerna.
modell vid vädersystem inom denna skal existerar regnperiod samt passadvindar. Hadleycellerna existerar även inblandade inom dessa som rör planeter vädersystem.
Till storskaliga vädersystem hör högtrycks- samt lågtryckssystem. ett skillnad inom temperatur leder mot tryckskillnader. enstaka varm yta värmer luften ovanför den, varvid luften utvidgas samt stiger, vilket leder mot för att lufttrycket just var reducerar.
vid andra något som ligger nära eller är i närheten, kallare platser existerar lufttrycket större samt ifrån dessa platser strömmar luften mot detta lägre trycket samt enstaka bris uppstår. ett sålunda kallad lufttrycksgradient beskriver mot vilken riktning samt inom vilken takt lufttrycket skiljer sig maximalt samt detta existerar längs denna gradient såsom vinden blåser.
Rotationen hos ett planet medför skapandet från enstaka storskalig vindrotation från vid bas från Corioliskraften.
I den minsta skalan, sålunda kallade mesoskaliga vädersystem, beror vädret framförallt vid olika ytunderlag vid olika ställen vid den aktuella planeten.
Invändig foto från ett regnmätare från typen "tipping-bucket".detta kunna mot modell artikel ocean, skogar, islandskap samt städer vilket besitter olika fysiska attribut, likt reflektionsförmåga (albedo), jämnhet alternativt fuktinnehåll, samt därför fångar in olika många solenergi. meteorologi inom denna skal inkluderar sjöbris samt åska.
På jorden ger den stora temperaturkontrasten mellan polerna samt luften närmare ekvatorn vid jorden upphov mot jetströmmarna.
Vädret mellan latitud 10 samt 70 styrs många från instabiliteten hos jetströmmarna samt beror vid därför kallad baroklinisk instabilitet.
På bas från vinkeln mellan jordens rotationsaxel samt enstaka linje vinkelrät mot jordbanans program, den sålunda kallade axellutningen alternativt oblikviteten, träffar solstrålarna jordytan tillsammans med olika vinkel vid olika tider från året.
inom juni existerar axeln lutad mot solen vid norra halvklotet, vilket utför för att solstrålarna träffar jordytan mer direkt än inom månad. Detta orsakar årstider. dem således kallade Milanković-cyklerna bestämmer hur solenergin träffar olika delar från jorden ovan långa tidsrymder, vilket påverkar klimatet.
Solen styr även omväg nederbörden.
angående luften värms upp ovan en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig sålunda för att även vattnet blir uppvärmt, börjar vattnet stiga likt ånga. då ångan nått ett höjd var den kunna kondenseras bildas moln. Molnen blir alltmer mättade tillsammans med ånga. mot slut måste dem tömmas vid en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig, vilket når jordytan inom olika nederbördsformer beroende vid den lokala temperaturen.
Väderobservationer
[redigera | redigera wikitext]Vädret är kapabel observeras mer alternativt mindre vetenskapligt. nära väderobservationer används väderstationer var värdena hos en antal vädervariabler noteras. dem vanligaste vädervariablerna existerar
- Atmosfärens temperatur
- Minsta respektive högsta temperatur inom atmosfären beneath en tidsintervall
- Vindhastighet
- Vindriktning
- Trycket inom atmosfären
- Molnighet
- Sikt
- Molnbas, detta önskar yttra höjden mot dem lägst belägna molnens undersida
- Nederbörd
- Snödjup
Det existerar även vanligt för att väderobservationer inkluderar tillåtelse inom havet vilket exempelvis
- Havsytans temperatur
- Våghöjd
Standardiserade sätt för att meddela väderobservationer existerar bland annat SYNOP samt METAR.
Vädret vid planeten jorden
[redigera | redigera wikitext]På jorden förekommer väderfenomen vilket luftström, moln, nederbörd, frost, dimma samt sandstormar. Vädret ansvarar även på grund av naturkatastrofer vilket tromber alternativt tropiska cykloner. Nästan all väderfenomen sker inom atmosfärslager. detta förekommer även klimat inom stratosfären vilket förmå påverka vädret inom atmosfärslager, dock man besitter ej således många kunskaper angående dessa mekanismer ännu.[3]
Jordens atmosfär existerar en kaotiskt struktur, var enstaka små förändring inom enstaka sektion från systemet förmå tillsammans med tiden leda mot stora effekter vid systemet vilket totalitet.
Detta brukas kallas fjärilseffekten, vilket anspelar vid idén för att enstaka fjärils fladdrande vid enstaka område förmå leda mot ett orkan någon annanstans vid jorden. för att atmosfären utgör en kaotiskt struktur utför detta svårt för att utföra noggranna prediktioner från vädret mer än några dagar inom förväg.
Påverkan vid landskapet
[redigera | redigera wikitext]Ett flertal väderfenomen förmå leda mot omformning från landskap.
Temperaturskillnader, nederbörd samt vindnötning bidrar mot vittring vilket bryter ner bergarter. Vittringen är kapabel ske mekaniskt alternativt kemiskt. luftström samt nederbörd är kapabel även leda mot erosion inom vilket mark samt höjd förflyttas.
Påverkan vid människan
[redigera | redigera wikitext]Väder äger spelat ett massiv samt ibland kritisk roll inom världens saga.
Förutom klimatförändringar likt drivit alternativt gett möjligheter på grund av förflyttning från människogrupper (exempelvis ökenspridning inom region samt skapandet från landtungor beneath istider) besitter extremt klimat direkt inverkat vid historiens gång. Exempelvis klarade sig Japan undan numeriskt värde invasionsförsök från stora flottor tillsammans med mongoler ledda från Khubilai khan, kalenderår 1274 samt 1281, då tropiska cykloner, kallade Kamikaze, förstörde stora delar från flottorna.
en annat modell existerar orkanen Katrina2005 likt lade kurera staden New Orleans beneath vätska samt tvingade samtliga invånare för att temporärt flyga eller fly undan staden.
Vädret kunna påverka människan även inom mindre skal. Exempelvis påverkas människans immunförsvar från extrem värme alternativt kall luft.
Väderprognoser
[redigera | redigera wikitext]Att utföra väderleksprognoser innebär för att man tillämpar vetenskaplig insikt till för att förutsäga atmosfärens status inom framtiden.
Innan man utvecklade vetenskapliga prognosmetoder fanns enstaka utbredd användning från sålunda kallade vädermärken till för att förklara samt förutsäga vädret inom framtiden. en modell existerar "Om Anders braskar bör julen slaska", vilket innebär för att ifall detta existerar kallt den 30 november, då Anders besitter namnsdag, därför blir detta varmt klimat mot jul.
dem flesta från dessa gamla vädermären existerar ej bevisligen sanna. Exempelvis besitter studier demonstrerat för att cirka enstaka från nio vädermärken inom den svenska bondepraktikan existerar sanna.[4] Moderna väderprognoser görs genom för att samla information likt beskriver aktuellt tillåtelse inom atmosfären (särskilt temperatur, luftfuktighet samt vind) samt använder vetenskap för beräkningar på grund av för att att fatta beslut eller bestämma något hur atmosfären väntas ändra sig.
ett massiv något som är svårt att hantera eller övervinna tillsammans väderprognoser, särskilt långa liknande, existerar dess kaotiska egenskap, känd beneath namnet fjärilseffekten, vilket syftar vid för att ett små förändring (en fjärils vingslag inom Mexiko) förmå ett fåtal många stora konsekvenser (en storm inom södra Sverige).
En regnmätare används till för att mäta kvantiteten nederbörd liksom faller inom en särskilt zon beneath enstaka given tidsperiod.ett väderprognos till detta närmaste dygnet är kapabel äga 95 procents träffsäkerhet. Ju fler dagar ett väderprognos sträcker sig, desto sämre träffsäkerhet. detta går för att utföra väderprognoser till upp mot numeriskt värde veckor tillsammans med skapligt upphöjd träffsäkerhet.[5]
Människans förändring från vädret
[redigera | redigera wikitext]Önskan för att styra vädret äger funnit länge hos människan.
Regndans fanns enstaka dansceremoni inom avsikt för att frambringa nederbörd samt ett fåtal ett god resultat. Varianter från regndanser besitter funnit inom forntida Egypten såväl likt hos indianerna. Operation "Popeye" plats ett försök ifrån USA:s försvarsmakt beneath vietnamkriget för att förlänga monsunen. detta maximalt lyckade försöket för att påverka vädret äger varit för att sprida ämnen ovan moln till för att frambringa nederbörd.
Man äger bland annat använt silverjodid samt torris. Försök äger gjorts inom USA, Kina samt Ryssland, dock detta existerar oklart om försöken varit lyckade alternativt ej. andra försök mot för att styra vädret existerar bland annat för att minska dimma (bland annat nära flygplatser), lindra orkaner samt för att minska nederbörd från hagel.[6]
Å andra sidan existerar detta bevisat för att människan genom exempelvis jordbruk samt fabriksmässig aktivitet såsom ett bieffekt påverkat vädret.[källa behövs] modell vid liknande effekter är:
Dessa typer från väderförändringar existerar en hot mot exempelvis olika ekosystem, råvaror, matproduktion, finansiell tillväxt samt välbefinnande.
Extremväder
[redigera | redigera wikitext]På jorden varierar temperaturen vanligen mellan ±40 °C. dock spännvidden mellan olika klimat vid jorden utför för att detta uppmätts extrema temperaturer långt utanför detta intervall.
Problemet existerar störst var detta blåser maximalt, likt inom havsbandet samt vid kalfjället.Högsta uppmätta temperatur inom skuggan existerar 56,7 °C inom Death Valley, USA 10 juli 1913. detta besitter uppmätts 57,8 °C inom El Azizia, Libyen den 13 september1922, dock denna mätning anses ej existera pålitlig.
Lägsta uppmätta temperatur existerar -89,2 °C nära forskningsstationen Vostok, Antarktis den 21 juli1983.
Högsta uppmätta lufttrycket vid jorden existerar 1085,6 millibar inom Tosontsengel–Khövsgöl-provinsen, Mongoliet den 19 december2001. Lägsta uppmätta lufttryck nära havsnivån existerar 870 millibar inom ögat vid tyfonen Tip väster ifall Guam, Stilla havet den 12 oktober1979.
Högsta uppmätta vindhastighet samtliga kategorier existerar 480 km/h ± 32 km/h inom ett F5-tornado nära Oklahoma City, USA den 3 maj1999.
Den största noterade nederbördsmängden beneath 24 timmar existerar 1 870 mm vid ön Réunion inom från indien oceanen den 17–18 mars 1952.
Utomjordiskt väder
[redigera | redigera wikitext]När man studerat vädret vid andra planeter besitter detta hjälpt för att förstå hur vädret fungerar vid jorden.[7] Vädret vid andra planeter följer identisk fysikaliska principer vilket vädret vid jorden, dock sker inom ytterligare skal samt inom atmosfärer tillsammans ytterligare kemisk sammansättning.
Exempelvis äger forskningsprojektet Cassini-Huygens upptäckt för att Titan äger moln liksom bildats från metan alternativt etan samt vars nederbörd består från flytande metan samt andra kolföreningar. Jordens atmosfär består från sex latitudinella cirkulationceller, tre inom varenda hemisfär (se Hadleycell). Detta kunna jämföras tillsammans med Jupiters randiga utseende likt avslöjar minimalt en dussin celler.
Titan besitter ett enda fängelse likt täcker läka dess yta samt venus verkar ej äga några celler alls.
Jupiters kända stora röda fläck existerar en anticyklonisktstormsystem liksom bevisligen äger existerat inom ovan 300 tid. vid andra gasjättar medför avsaknaden från yta för att vindarna förmå att nå ett mål eller resultat enorma hastigheter. Vindbyar vid upp emot 400 m/s besitter uppmätts vid Neptunus, vilket besitter förbryllat astronomer.
Allt atmosfärförhållanden beror ursprungligen vid solenergin, dock kvantiteten solenergi vilket når Neptunus existerar bara 1/900 från den vilket jorden tar emot. Ändå existerar intensiteten från detta väderfenomen många större än vid jorden.[8] Den högsta kända vindhastigheten vid ett planet finns vid HD 189733b, likt ej ligger inom solsystemet.
denna plats tror man detta finns ett östlig bris vid mer än 2.500 m/s.
Se även
[redigera | redigera wikitext]Referenser
[redigera | redigera wikitext]- Den på denna plats artikeln existerar helt alternativt delvis baserad vid ämne ifrån talar engelska Wikipedia.
Noter
[redigera | redigera wikitext]Tryckta källor
[redigera | redigera wikitext]- Birgitta Raab samt Haldo Vedin (1995).
Märta Syrén. red. Sveriges Nationalatlas - Klimat, Sjöar samt Vattendrag. god skrivna verk. ISBN 91-87760-31-2
- Bosæus, Lars; Melin Curry, Lahall Jan-Peter, Zetterström Dan (1992). Handbok till väderbitna: ett litteratur på grund av samtliga väderintresserade ifall hur man utför observationer samt mätningar samt upprättar ett personlig små väderstation : molnatlas, rekordbilaga samt praktiska tabeller ingår.
Västerås: Ica. Libris7413991. ISBN 91-534-1317-2 (inb.)
- Claes Bernes samt Pär Holmgren (2007). Meteorologernas Väderbok. i samma riktning bokförlag. ISBN 978-91-7329-000-5