Vilken planet kretsar den runt
Merkurius, Venus, jorden och Mars räknas som de inre planeterna och de yttre utgörs av Jupiter, Saturnus, Uranus och Neptunus.Solsystem
- För solsystemet vilket Solen samt Jorden ingår inom, titta Solsystemet.
Ett solsystem alternativt planetsystem existerar enstaka alternativt flera stjärnor (solar) tillsammans med ett alternativt flera planeter samt andra mindre kroppar (såsom asteroider, meteoroider, kometer samt månar kring planeter) vilket kretsar kring denna alternativt dessa.
Under senare kalenderår besitter man inom jordens att vara nära något upptäckt en hundratal stjärnor såsom utför rörelser likt enklast förklaras från för att himlakroppen besitter enstaka alternativt flera större planeter inom sin att vara nära något. Fram mot den 3 mars 2021 besitter 4690 planeter utanför vårt solsystem, därför kallade exoplaneter, identifierats.[1]
Det förmodas för att dem allra flesta stjärnor inom Vintergatan samt inom övriga galaxer omges från planeter.
Man besitter dock hittills gjort antagandet för att detta existerar svårare på grund av jordlika planeter för att bildas inom stjärnsystem liksom består från mer än enstaka himlakropp.
Merkurius existerar den minsta planeten inom vårt solsystem samt befinner sig närmast solen.Man tror även för att eventuella planeter inom liknande struktur troligen äger därför oregelbundna banor för att klimatet blir till instabilt till avancerade livsformer.
Vårt solsystem kallas inom dagligt anförande till solsystemet, bestående från dem jordlika planeternaMerkurius, venus, jorden samt Mars samt jätteplaneterna Jupiter, saturnus, Uranus samt Neptunus, därjämte oräkneliga andra mindre objekt, främst inom asteroidbältet mellan Mars samt Jupiter, inom Kuiperbältet utanför Neptunus samt inom Oorts kometmoln nära gränsen mot den interstellära rymden.
Pluto, detta ursprunglig upptäckta objektet inom Kuiperbältet, besitter tidigare även räknats såsom planet. Efter upptäckten från flera Kuiperobjekt inom ungefär identisk storlek, likt ej heller besitter rensat sin väg eller spår runt solen ifrån ämne, bestämdes detta kalenderår 2006 för att Pluto skulle klassas såsom enstaka dvärgplanet.[2][3]
Skapelse samt utveckling
[redigera | redigera wikitext]Skapelse
[redigera | redigera wikitext]Den nebulära hypotesen, den rådande teorin kring solsystems uppkomst, innebär för att detta ifrån start existerar en tjockt moln från interstellärt damm samt gas.
Detta moln kollapsar sedan, möjligtvis vid bas från enstaka något som ligger nära eller är i närheten supernova. Denna sammanbrott skapar sedan enstaka därför kallad solnebulosa. Denna existerar i enlighet med teorin liksom ett roterande rundel, uppbyggd från enstaka mängd ämne.
Jupiter existerar den femte planeten ifrån solen samt den överlägset största planeten inom solsystemet, mer än dubbelt sålunda massiv vilket varenda andra planeter tillsammans.Denna ämne dras från gravitationen in mot mitten från nebulosan tills trycket blir därför högt för att väteatomer kombineras mot heliumatomer. beneath denna process släpps enstaka enorm mängd energi lös samt enstaka himlakropp äger bildats. Processen besitter döpts mot stjärnbildning.[4]
Materian likt existerar längre försvunnen ifrån kärnan från disken bildar sedan ett sålunda kallad protoplanetär papper likt roterar runt den nybildade himlakroppen.
Bland denna ämne bildas klumpar såsom kolliderar samt blir större. då dem blir tillräckligt stora till för att gravitationen bör utföra dem klotformade, bildar dem planeter, dvärgplaneter samt månar. Den överblivna materian bildar istället saker likt exempelvis asteroider.[5]
Utveckling
[redigera | redigera wikitext]Först trodde man för att planeter skapades samt formades inom alternativt nära sina nuvarande omloppsbanor.
vid senare period besitter man dock gått ifrån detta mot enstaka ytterligare modell såsom innebär för att solsystemen utvecklas samt ändras beneath tiden likt går. ifrån start finns detta en stort antal därför kallade planetembryon. Dessa dras mot varandra vid bas från gravitation samt kolliderar mot slut.
Planeterna kretsar runt solen liksom existerar den himlakropp såsom ligger närmast oss.vid därför sätt utvecklas dessa embryon mot sålunda kallade markbundna planeter.[6][7]
Ett bekymmer tillsammans denna modell existerar för att den ej förmå förklara hur dessa planeter kunde vandra ifrån för att vilket protoplanetära skivor äga väldigt irreguljära omloppsbanor mot för att sedan vilket planeter äga häpnadsväckande regelbundna liknande liksom nästan skulle behärska beskrivas likt cirkulära.[8]
Komponenter
[redigera | redigera wikitext]Ett solsystem existerar enstaka konstellation från samhörande himlakroppar såsom utgör komponenter inom denna konstellation.
Dessa komponenter existerar olika till varenda enskilt solsystem, dock är kapabel översiktligt kategoriseras mot en antal grupper.[9]
Stjärnor
[redigera | redigera wikitext]Varje solsystem innehåller åtminstone ett himlakropp, dock ofta fler än enstaka. ett väldigt massiv andel från varenda stjärnor inom universum existerar komponenter inom en således kallat flerstjärnesystem, alltså en solsystem likt innehåller numeriskt värde alternativt fler stjärnor.
Stjärnor finns inom ett mängd olika former, exempelvis röda jättar alternativt azurblå dvärgar. Stjärnorna inom solsystemen utgör ofta ett väldigt massiv andel från solsystemets totala massa.
Solsystemet, vilket jorden befinner sig inom, existerar ett sektion från Vintergatan.Exempelvis utgör vår stjärna mer än 99% från vårt solsystems totala massa. detta existerar även runt stjärnan/stjärnorna dem andra himlakropparna cirkulerar.[10][11][12]
Planeter
[redigera | redigera wikitext]Runt himlakroppen alternativt stjärnorna inom solsystemen, cirkulerar planeter.
Planeter existerar sedan 2006 definierade liksom himlakroppar liksom cirkulerar runt ett alternativt flera stjärnor, besitter tillräckligt upphöjd massa på grund av för att bli klotformade vid bas från sin personlig gravitation, samt “dominerar” sin att vara nära något samt omloppsbana. Nästan varenda stjärnor besitter åtminstone enstaka planet vilket cirkulerar runt dem, dock detta finns även flera planeter vilket ej existerar bundna mot någon himlakropp alls.
Dessa planeter kallas fria planeter alternativt interstellära planeter samt tros äga skickats ut ur sina ursprungliga solsystem efter för att dem skapats. modell vid planeter inom vårt solsystem existerar jorden, Mars samt Venus.[13][14][15]
Cirkumstellära skivor
[redigera | redigera wikitext]Cirkumstellära skivor existerar gruppnamnet på grund av ett rad olika typer från ämne inom ett ringformad ansamling vilket bildats runt stjärnor.
dem är kapabel existera gjorda från saker såsom gas, stoft, asteroider, samt således vidare.
Det består från solen samt dem himlakroppar vilket den binder mot sig genom sin gravitation samt besitter sitt ursprung inom enstaka gravitationell sammanbrott från en gigantiskt gas- samt stoftmoln till 4,5 miljarder kalenderår sedan.modell vid detta existerar asteroidbältet inom vårt solsystem.
Kometer
[redigera | redigera wikitext]Kometer existerar mindre massor inom en solsystem likt besitter omloppsbanor runt solsystemets himlakropp. Kometkärnorna existerar uppbyggda från ett lös förteckning från ämne likt fryst vatten, berg samt stoft. då kometerna kommer tillräckligt nära himlakroppen dem kretsar runt, blir deras kometkärnor prickade från solstrålning såsom framkallar enstaka reaktion såsom leder mot för att kometerna får ett svans alternativt ett koma likt existerar enstaka slags nebulosisk tillväxt kring kometkärnan.[16]
Zoner
[redigera | redigera wikitext]Den beboeliga zonen
[redigera | redigera wikitext]Den orbitalregionen runt enstaka himlakropp var ett jordliknande planet skulle behärska inneha flytande dricksvatten vid ytan samt därmed kanske behärska stödja liv, kallas till den beboeliga zonen inom detta solsystemet.
detta får alltså ej existera sålunda nära himlakroppen för att vattnet vid ytan skulle omvandlas till ånga alternativt till långt försvunnen därför detta skulle frysa. detta existerar ett användbar, dock optimistisk definition då enstaka planets yttemperatur ej bara beror vid dess avstånd ifrån sin himlakropp, utan även andra saker såsom exempelvis planetens reflektivitet.
Denna zons gränser ändrar bostadsort vid sig allt eftersom solsystemets himlakropp blir varmare alternativt kallare. angående man beräknar tillsammans den orbitalregionen var vätska ej existerar flytande vid ytan från planeten, dock beneath ytan, ökar den beboeliga zonens storlek tillsammans minimalt 10 gånger sin förra storlek.
Ett solsystem alternativt planetsystem existerar ett alternativt flera stjärnor (solar) tillsammans enstaka alternativt flera planeter samt andra mindre kroppar (såsom asteroider, meteoroider, kometer samt månar kring planeter) likt kretsar kring denna alternativt dessa.Skulle man räkna tillsammans den område var en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig skulle behärska existera flytande nära 10 kilometer beneath planetens yta hos enstaka jordliknande planet, skulle den beboeliga zonen till jordliknande planeter bli 14 gånger bredare.[17][18]
Venuszonen
[redigera | redigera wikitext]Venuszonen existerar den orbitalregion var enstaka jordliknande planet skulle äga enstaka okontrollerad växthuseffekt.
Denna distrikt ligger alltså mellan himlakroppen samt den beboeliga zonen. Den inre gränsen på grund av zonen ligger var planetens atmosfär skulle brinna upp samt den yttre ligger var en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig ej längre omvandlas till ånga ifrån ett jordliknande planets yta vid bas från dess avstånd mot solen.
modell vid ett planet inom Venuszonen existerar venus. Även denna plats agerar andra saker än distans mot himlakroppen roll inom hur zonen ser ut. Exempelvis planeternas storlek, stjärnans storlek samt även stjärnans typ.[17][19]