Innebo rder av ha llbar utveckling
Hållbar utveckling
Hållbar utveckling existerar enstaka tillväxt liksom tillfredsställer dagens behov utan för att äventyra kommande generationers möjligheter för att tillfredsställa sina behov. enstaka hållbar tillväxt bygger vid tre dimensioner: detta sociala, miljön samt ekonomin.
Hållbar tillväxt existerar enstaka tillväxt likt tillfredsställer dagens behov utan för att äventyra kommande generationers möjligheter för att tillfredsställa sina behov.Hållbar tillväxt syftar mot för att dem naturliga systemens förmåga för att förse samhällen samt människor tillsammans med råvaror samt ekosystemtjänster upprätthålls. Begreppet hållbar tillväxt började användas inom större skal efter för att Brundtlandrapporten släpptes 1987. Målet existerar för att människans liv skall behärska genomlevas vid enstaka planet tillsammans med begränsade tillgångar.
Målsättningen innefattar en idealt läge på grund av samhället var levnadsvillkor samt resursanvändning möter mänskliga behov utan för att äventyra hållbarheten inom ekosystem samt miljön sålunda för att även framtida generationer förmå ett fåtal sina behov tillgodosedda.[1]
Hållbar tillväxt knyter ihop hållbarheten inom ekosystemen tillsammans dem sociala samt ekonomiska utmaningar likt mänskligheten står inför.
vetenskapsman inom flera områden äger belyst tillväxtens gränser[2][3] samt ekonomer äger lagt fram alternativ mot enstaka steady state[4] på grund av för att hantera problemen tillsammans konsekvenserna från den mänskliga utvecklingen vid jorden.
Historia
[redigera | redigera wikitext]År 1970 började ”hållbarhet” användas till för att förklara enstaka vetenskapen om resurserhandel och finans ’’i balans tillsammans elementär ekologiska stödsystem’’.[5] Begreppet ’‘hållbar utveckling’’ introducerades internationellt från Lester Brown 1981, dock fick internationell spridning inom samband tillsammans FN-rapporten ’‘Vår gemensamma framtid’’ (1987), kallad Brundtlandrapporten.[6] inom rapporten myntade kommissionen vilket vilket äger blivit den maximalt citerade definitionen från hållbar utveckling: ’’Utveckling likt tillgodoser dagens behov utan för att äventyra kommande generationers möjligheter för att tillgodose sina behov’’.[7]
Hållbarhetsmål
[redigera | redigera wikitext]Vid FN:s möte angående miljö samt tillväxt inom Rio dem Janeiro kalenderår 1992 antogs den internationella handlingsplanen Agenda 21 vilket inom massiv utsträckning byggde vid principen ifall hållbar tillväxt, var syftet fanns för att jobba tillsammans till för att motarbeta natur- samt miljöförstöring, fattigdom samt bristande demokrati samt till för att jobba gemensamt inom en internationellt partnerskap till hållbar utveckling.[8] Efter FN:s millenniemöte inom september 2000 antogs millenniemålen, åtta konkreta uppgift liksom skulle uppfyllas mot kalenderår 2015.
Målen existerar formulerade efter principen angående hållbar tillväxt samt handlade angående för att minska social utsatthet samt samtidigt säkerställa ett miljömässigt hållbar utveckling.[9]
Den 25 september 2015 antogs De globala hållbarhetsmålen från FN. Syftet tillsammans med målen existerar för att fram mot 2030 att nå ett mål eller resultat enstaka socialt, miljömässigt samt ekonomiskt hållbar utveckling.[10]
Sedan 2003 finns begreppet tillsammans inom Sveriges Grundlag (Regeringsformen 1 kap.
2 § "Det allmänna bör främja enstaka hållbar tillväxt liksom leder mot ett god miljö på grund av nuvarande samt kommande generationer")[11]. Regeringen Löfvén inom inrättade enstaka Agenda 2030-delegation likt jobbade tillsammans med dem Globala målen på grund av hållbar utveckling.[12] Gabriel Wikström utsågs mot nationell samordnare tillsammans med uppgift för att fördjupa samt samordna olika nationella aktörers jobb tillsammans hållbarhetsmålen.
då Wikströms förordnande löpte ut inom mars 2024 valde Regeringen Kristersson för att ej utse ett färsk nationell samordnare på grund av för att istället fokusera vid mer konkreta åtgärder inom Sveriges sysselsättning tillsammans dem globala målen.[13]
Tre dimensioner
[redigera | redigera wikitext]Hållbar tillväxt handlar angående för att hållbart skydda vattnens, jordens samt övriga ekosystems produktionsförmåga samt för att minska den negativa inflytande vid naturen samt människors välmående.
Hållbarheten gäller tre olika dimensioner:
- Social hållbarhet, liksom handlar angående för att sträva mot en samhälle var elementär mänskliga rättigheter uppfylls.
- Miljömässig alternativt ekologisk hållbarhet, vilket handlar angående för att hushålla tillsammans med råvaror på grund av människor samt andra organismer, utan för att skada naturliga systems möjligheter för att förse samhällen samt människor tillsammans råvaror samt ekosystemtjänster vid utdragen sikt.
- Ekonomisk hållbarhet, liksom handlar ifall för att motarbeta fattigdom, samt för att samtliga bör äga råd för att tillgodose sina primär behov inom relation mot jordklotets ändliga tillgångar, detta önskar yttra enstaka finansiell tillväxt likt ej medför negativa konsekvenser på grund av den ekologiska alternativt sociala hållbarheten.
undersökning angående finansiell hållbarhet förmå handla ifall nationalekonomisk undersökning, ifall socioekonomisk tillväxt, ifall hållbar produktion samt konsumtion samt hur dem finansiella systemen förmå bidra mot en hållbart samhälle.[15]
Teman
[redigera | redigera wikitext]Svag samt kraftfull hållbarhet
[redigera | redigera wikitext]Definitionen från hållbarhet existerar objekt till samtal.
Man pratar ifall numeriskt värde sorters hållbarhet: svag samt kraftfull.
Karolinska Institutets vetenskapsman bidrar varenda solens tid mot arbetet på grund av enstaka hållbar tillväxt samt välbefinnande globalt.kraftfull hållbarhet innebär för att samhället ej tär vid naturresurserna, medan dem likt förordar svag hållbarhet nöjer sig tillsammans för att samhällets totala tillgångar ej reducerar. Svag hållbarhet mäts genom för att samhällets tillgångar delas upp vid realkapital (Kr), naturkapital (Kn), human-kapital (Kh) samt socialt tillgångar (Km). Samhällets totala tillgångar existerar K = Kr + Kn + Kh + Km samt sålunda länge K ej reducerar existerar utvecklingen hållbar.
nära kraftfull hållbarhet är kapabel naturkapital samt annat tillgångar ej räknas mot varandra vid identisk sätt, samt begreppet ”kritiskt naturkapital” används.[16]
Systemteori
[redigera | redigera wikitext]På senare period besitter systemteori tillämpats. Detta besitter lett mot en antal nya term vilket införlivats inom diskussionen:
- Resiliens – Inom ekologin existerar resiliens en mått vid den hastighet tillsammans med vilken en ekosystem återgår mot sitt föregående status efter för att äga utsatts till enstaka störning.
- Tipping point – då ett förändring, enstaka passage mot en nytt struktur, ej längre går för att hejda.
- Hockeyklubba – ett serie exponentialkurvor likt äger en visst igenkännande utseende.
Befolkningstillväxten, koldioxidutsläppet, temperaturförhöjningen, utfiskningen, förlusten från biologisk diversitet, försurningen från haven.
- Planetary boundaries[17] – planetens gränser utgörs från planetens motståndskraft, förmåga mot livshantering, för att handskas tillsammans med förändringar.
- Total samt global samhällsförändring – en avskaffande från detta kapitalistiska systemet likt den enda hållbara lösningen vid klimatkrisen.[18]
Vagga mot vagga
[redigera | redigera wikitext]Vagga mot vagga (Cradle2cradle) existerar en designparadigm tillsammans principen för att varenda ämne antingen förmå återvinnas alternativt komposteras, alltså elimineras sopor liksom den sedvänja betydelsen.[19]
Tillämpning från hållbar utveckling
[redigera | redigera wikitext]På flera platser inom världen byggs detta städer tillsammans med hållbarhetsprofil.
inom Kina byggs mot modell staden Caofeidian,[20] inom Förenade Arabemiraten byggs Masdar City,[21] samt inom Kanada stadsdelen Toronto Waterfront.[22] inom landet byggs mot modell stadsdelarna Västra Hamnen inom Malmö[23] samt Norra Djurgårdsstaden.
UNDP:s strategiska program (2021-2025) besitter utformats på grund av för att artikel lyhörd till mångfalden samt olikheterna inom dem drygt 170 länder liksom oss existerar verksamma i.Se även
[redigera | redigera wikitext]Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^Per Elvingsson. ”Hållbar utveckling”. Nationalencyklopedin. Bokförlaget utmärkt skrivna verk AB, Höganäs. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/h%C3%A5llbar-utveckling. Läst 8 april 2015.
- ^D.
H. Meadows, D.L. Meadows, J. Randers samt W.W. Behrens III (1972). The Limits to Growth. universum Books, New York. ISBN 0-87663-165-0
- ^D. H. Meadows, J. Randers samt D. L. Meadows (2004). Limits to Growth: The 30-Year Update. Chelsea Green Publishing.Agenda 2030 existerar ett handlingsplan tillsammans syfte till omställning mot en hållbart samhälle till människorna, planeten samt välståndet.
ISBN 978-1-931498-58-6
- ^Daly, H. E. (1973). Towards a Steady State Economy. Island Press, Washington, D.C
- ^Stivers, R. (1976). The Sustainable Society: Ethics and Economic Growth. Westminster Press, Philadelphia
- ^Brundtland Commission (1987). Report of the World kommission on Environment and Development.
United Nations
- ^Smith, Charles; Rees, Gareth (1998). Economic Development (2:a upplagan).Utbildning förmå ses liksom enstaka låsöppnare mot hållbar tillväxt samt utbildning vilket enstaka förutsättning på grund av för att människor bör behärska hantera dem utmaningar världen står inför.
Macmillan, Basingstoke. ISBN 0-333-72228-0
- ^FN (Juni 1992). ”Agenda 21 (pdf)”. unep.org. https://sustainabledevelopment.un.org/content/documents/Agenda21.pdf.
- ^”Millennium Development Goals: 2013 Progress Chart”. FN. 4 oktober 2013. https://www.un.org/millenniumgoals/pdf/report-2013/2013_progress_english.pdf. Läst 13 april 2019.
- ^”Transforming our world: the 2030 Agenda for Sustainable Development: Sustainable Development Knowledge Platform”. sustainabledevelopment.un.org.
https://sustainabledevelopment.un.org/post2015/transformingourworld. Läst 5 september 2016.
- ^”Lag (2002:903) angående förändring inom regeringsformen”.dimensioner från fattigdom, in-klusive extrem fattigdom, existerar den största globala utmaningen samt enstaka oundgänglig förutsättning till hållbar utveckling.
https://www.notisum.se/rnp/sls/sfs/20020903.pdf. Läst 15 april 2016.
- ^”Agenda 2030-delegationen”. Arkiverad ifrån originalet den 19 april 2017. https://web.archive.org/web/20170419193637/http://agenda2030delegationen.se/. Läst 19 april 2017.
- ^Odelfors/TT, Hanna (27 mars 2024). ”"Regeringen lägger ner jobb tillsammans med hållbarhetsmål"”. Svenska Dagbladet.
ISSN1101-2412. https://www.svd.se/a/rlvpme/regeringen-lagger-ner-arbete-med-hallbarhetsmal. Läst 16 april 2024.
- ^Scott Cato, M. (2009). Green Economics. London: Earthscan, pp. 36–37. ISBN 978-1-84407-571-3.
- ^”Mistra Center for Sustainable Markets”. www.hhs.se. https://www.hhs.se/en/research/institutes/misum-startpage/. Läst 5 september 2016.
- ^Eva Alfredsson (redaktör), Bengt Kriström, Mattias Ankarhem (2006). ”Samhällsekonomiska aspekter samt mått vid hållbar utveckling”. ITPS skriftserie på grund av Swedish Institute for Growth Policy Studies (ITPS) (Danagårds Grafiska, Ödeshög) A2006:009: sid. 25.
ISSN1652-0593. Arkiverad ifrån originalet den 18 april 2015. https://web.archive.org/web/20150418112338/http://www.tillvaxtanalys.se/download/18.56ef093c139bf3ef89027b2/1349863427637/samhallsekonomiska-aspekter-och-matt-pa-hallbar-utveckling-06.pdf. Läst 9 april 2015.
Arkiverad 18 april 2015 hämtat ifrån the Wayback Machine. - ^”The nine planetary bounderies”.
huvudstaden resilience Centre. Arkiverad ifrån originalet den 30 augusti 2011. https://web.archive.org/web/20110830234347/http://www.stockholmresilience.org/research/researchnews/tippingtowardstheunknown/thenineplanetaryboundaries.4.1fe8f33123572b59ab80007039.html. Läst 16 augusti 2012.
- ^”Så gick Fridays for future ifrån skolstrejk mot radikala idéer angående total samhällsomvandling”. DN.se.
14 april 2024. https://www.dn.se/kultur/sa-gick-fridays-for-future-fran-skolstrejk-till-radikala-ideer-om-total-samhallsomvandling/. Läst 15 april 2024.
- ^Ohlin, Jonas. ”Sopfritt Kretslopp”.I detta på denna plats avsnittet förklaras samt diskuteras innebörden från hållbar utveckling.
SvD. http://www.svd.se/naringsliv/sopfritt-kretslopp_6751955.svd. Läst 21 april 2013.
- ^Ranhagen, Ulf. ”Swecos hemsida”. Arkiverad ifrån originalet den 19 april 2015. https://web.archive.org/web/20150419182336/http://www.swecogroup.com/en/Sweco-group/Solutions/Sustainable-City/. Läst 23/1 2012.
- ^Syeda Tuhin Ara Karim. ”Masdar Citys hemsida” (på engelska). Academia.edu.
Jale Sari Anhalt University. http://www.academia.edu/1740945/sustainable_developments_masdar_city_one_planet_living_principles. Läst 9 april 2015.
- ^”Toronto Waterfronts hemsida” (på engelska). Arkiverad ifrån originalet den 19 januari 2012. https://web.archive.org/web/20120119130237/http://www.waterfrontoronto.ca/about_us. Läst 23 januari 2012.
- ^”Västra Hamnen malm stad”.
Arkiverad ifrån originalet den 24 mars 2018. https://web.archive.org/web/20180324223954/https://malmo.se/Stadsplanering--trafik/Stadsplanering--visioner/Utbyggnadsomraden/Vastra-Hamnen-.html. Läst 24 mars 2018.
Vidare läsning
[redigera | redigera wikitext]- Anna Friberg, "Löftet angående hållbar tillväxt.
Politiskt språkbruk samt tidsligheter inom svensk klimatdebatt." Lychnos. Årsbok till idé- samt lärdomshistoria 2022, sid.31–52.