När kommer bin att gå utdöd
Utrotningshotade arter
1 miljon arter existerar hotade från utrotning vid bas från människans inflytande. Upp mot 130 000 landlevande djurarter kunna redan artikel borta. Hur påverkas den biologiska mångfalden från utrotningshotade arter samt hur skulle oss människor klara oss ifall oss vore utrotningshotade?
Varför dör vissa arter ut?
Störningar vilket negativt resultat samt fragmentering från livsmiljöer, klimatförändringar, illegal jakt, bifångst, invasiva arter samt sjukdomar existerar faktorer vilket agerar in samt kunna påskynda en utdöende.
Undanröjande från djurens naturliga habitat, likt bland annat sker nära urbanisering samt skogsskövlingar, ökar påfrestningen på grund av flera arter liksom förlorar sina bostad samt ej är kapabel hitta tillräckligt tillsammans att ge liv. Vissa arter äger enstaka långsam reproduktionscykel, vilket fullfölja dem extra känsliga till jaktverksamhet samt liknande hot.
Klimatförändringar, liksom temperaturhöjningar, uttorkning samt kraftig nederbörd samt invasiva arter existerar även enstaka faktor vilket påverkar samt driver vid hotet ifall utdöd till enstaka massiv mängd arter.
Utan enstaka diversitet från arter förmå oss ej leva
Förutom ryggradsdjuren äger oss även flera andra viktiga arter från insekter samt växter.
Uppskattningsvis finns detta ovan 5,5, miljoner arter insekter vid planeten vilka utför viktiga roller inom samtliga ekosystem vid nation. dem pollinerar växter, reglerar skadedjur, bearbetar näringsämnen inom jorden samt fungerar vilket föda till andra vilt. från dessa beräknas minimalt 10% existera hotade vilket motsvarar cirka 500.000 arter.
Tillsammans tillsammans för att 25% från cirka 2,5 miljoner andra arter från vilt samt växter även anses hotade blir detta totalt 1 miljon arter vilket riskerar för att utrotas. då den biologiska mångfalden reducerar rubbas balansen inom ekosystemen. Utan operativ natur kollapsar vår matförsörjning samt vetenskapen om resurserhandel och finans.
Dessvärre pågår detta enstaka snabb minskning även från insekter, framförallt vid bas från sjukdomar, förändrade livsmiljöer samt bekämpningsmedel.
Hur ser utrotningsrisken till arter ut?
Den Internationella naturvårdsunionen IUCN sammanställer stora mängder information samt genomgång från arter samt populationer vilket utgör grunden på grund av evaluering från arters utdöenderisk.
IUCNs röda register innehåller kunskap angående utbredning, populationsstorlek, livsmiljö samt ekologi, användning och/eller köp, hot samt bevarandeåtgärder liksom används såsom underlag mot bevarandestatus samt beslut. Utdöenderisken presenteras inom enstaka skal ifrån livskraftig mot utdöd. Skalan innehåller totalt nio kategorier:
- Ej bedömd (NE, Not Evaluated)
- Kunskapsbrist (DD, information Deficient)
- Livskraftig (LC Least Concern)
- Nära hotad, (NT, nära Threatened)
- Sårbar (VU, Vulnerable)
- Starkt hotad (EN, Endangered)
- Akut hotad (CR, Critically Endangered)
- Utdöd inom vilt status (EW, Extinct in the Wild)
- Utdöd (EX, Extinct)
SLU Artdatabanken skapar även ett rödlista ovan arter samt deras hotstatus inom land.
Den baseras vid enstaka evaluering från enskilda arters fara för att dö ut ifrån landet. inom Rödlistade arter 2020 besitter 4746 från 21 740 bedömda arter inom land klassats såsom rödlistade (NT, VU, ett, CR, RE alternativt DD) varav 2 249 arter vilket hotade (sårbar (VU), starkt hotad (EN) alternativt akut hotad CR)).
utsatta arter besitter den lägsta risken för att dö ut från dessa tre, dock dem besitter ännu minimalt enstaka 10% fara för att dö ut inom dem kommande 100 år.
detta innebär för att minimalt 10 från varenda 100 arter kommer för att dö ut detta kommande århundradet, samt oss förväntas förlora hälften från varenda arter vilket klassas vilket utsatta inom 600 kalenderår. detta betyder för att ömtåliga arter anses löpa enstaka upphöjd fara till utrotning inom detta vilda. Starkt hotade arter äger minimalt 20% fara för att dö ut inom 20 tid alternativt 5 generationer.
Akut hotade arter besitter minimalt 50% fara för att dö ut inom 10 kalenderår alternativt 3 generationer.
Bevarandeåtgärder, ifrån WWF samt flera andra naturvårdsaktörer, besitter arbetat hårt samt lyckats förhindrat enstaka sektion utrotningar likt annars skulle äga ägt utrymme, således oss äger idag sett färre utrotningar från akut hotade arter.
detta existerar å andra sidan ej hållbart för att bevarandearbete bör existera den främsta livlinan till dem akut hotade arterna. Större insatser ifrån framför allt regeringar samt företag behövs till för att förhindra dem faktorer likt driver arter mot utöd.
När vårflygande arter från sand-, geting-, murar- samt sidenbin (Andrena, Nomada, Osmia samt Colletes) kläckts, sitter dem kvar inom boet likt fullbildade insekter som pollinerar beneath åtta mot nio månader tills detta blir vår samt varmt, då dem är kapabel flyga ut.på grund av varenda art liksom kraftigt reducerar inom antal alternativt står inför enstaka utdöd påverkas ekosystemet, vilket inom sin tur leder mot större fara till utdöd från fler arter.
Exempel vid arter såsom existerar hotade inom Sverige:
Sårbar:lodjur, varg
Starkt hotad:fjällräv, jaktfalk
Akut hotad:Östersjötumlare, vitryggig hackspett
Nationellt utdöd: atlantisk stör, vildren, mörk stork, fälthumla
Utdöd: Gotlandsmaskrosen
Klockan tickar allt snabbare
Det äger tagit flera miljoner kalenderår från evolution till för att förbättra den fantastiska natur samt detta djurliv oss äger idag.
dock vilket oss vet håller oss ju vid för att förstöra allt detta, samt oss äger ej miljoner från tid vid oss för att ställa saker mot rätta. detta existerar för tillfället vilket gäller! för tillfället behöver oss välja angående oss önskar gå vidare rusa mot detta sjätte massutdöendet samt därmed även förinta oss själva. alternativt önskar oss istället ge tillbaka detta oss tagit samt återigen utföra område på grund av naturen samt enstaka diversitet från arter?
Om människan vore utrotningshotad…
För för att illustrera innebörden från utrotningshotade klassificeringar, förmå man genom en tankeexperiment, översättas mot ett tidslinje inom struktur från en människoliv.
enstaka livskraftig 50-årig individ är kapabel förväntas leva ca 30 tid mot beneath goda förhållanden medan angående identisk 50-åring istället klassas likt känslig existerar den ytterligare förväntade livslängden enstaka sju dagar.
En minskning från antalet insekter som pollinerar kommer leda mot sämre skördar samt osäkerhet inom livsmedelsförsörjningen.Klassade likt starkt hotad förväntas 50-åringen leva 18 timmar mot samt enstaka klassad liksom akut hotad förväntas 50-åringen artikel död inom tre timmar.
angående människan ej påverkade utdöende takten vid detta sätt oss idag fullfölja, därför skulle detta ta minimalt ett miljon kalenderår på grund av hälften från dem ömtåliga arterna för att dö ut.
Med normal takt på grund av utdöenden försvinner ca 200 arter från ryggradsdjur fanns 10.000:e kalenderår.
således flera äger för tillfället försvunnit vid bara 100 tid. Utdöendetakten existerar alltså ungefär 100 gånger snabbare än normalt – enormt mycket! samt dessutom visar Living Planet Index för att populationer från vilda ryggradsdjur inom medelvärde äger minskat tillsammans med ofattbara 68 andel bara mellan 1970 – 2016. Alltså vid bara 46 år!
Anledningarna mot för att arter utrotas idag existerar framförallt för att oss människor omvandlar skogar, gräsmarker samt våtmarker mot jordbruksmark. oss äger knappt någon orörd vildmark kvar vid planeten. Överexploatering från arterna, detta önskar yttra för att oss för att oss jagar samt fiskar till hårt, existerar även en stort hot.
Lägg mot klimatförändringen, invasiva arter samt sjukdomar liksom föroreningar således är kapabel man möjligen börja förstå varför oss existerar vid väg in inom en sjätte massutdöende. alternativt rättare sagt: ett massutrotning. Den stora skillnaden mot dem föregående massutdöendena existerar för att detta idag existerar oss människor liksom existerar orsaken. detta existerar helt nytt för att ett enskild art riskerar för att utrota varenda andra.
inom IPCCs senaste klimatrapport konstaterades för att effekterna ifrån klimatförändringarna driver massdödligheten från arter samt dem ekosystem dem lever inom.
beneath enstaka enda varm solens tid 2014 dog mer än 45 000 flygande hundar inom Australien.
Bin existerar insekter samt tillhör gruppen gaddsteklar, noggrann såsom myror samt getingar.Klimatförändringarna besitter även kopplats mot utdöendet från mer än 1000 växt samt djurarter.
När 75% från varenda arter försvinner beneath ett viss tidsperiod kallas detta på grund av massutdöende, samt dem senaste 540 miljoner år äger detta skett fem liknande. Dessa massutdöenden orsakades från enstaka kombination från förändringar inom klimatet, atmosfären samt arternas livsmiljöer samt dessutom från både försurning samt syrebrist inom haven.
detta senaste massutdöendet skedde till 65 miljoner tid sedan samt existerar detta liksom dem flesta från oss känner mot – då försvann samtliga stora dinosaurierna
Ja, människan påverkar inom allra högsta grad utdöende takten.
inom WWFs Living Planet Report fastslås detta för att världens befolkning besitter fördubblats beneath bara dem senaste 50 år.
Samtidigt äger detta dessutom skett enstaka explosionsartad ökning från den globala handeln samt konsumtionen, samt enstaka snabb urbanisering.
detta denna plats driver vid enstaka överexploatering från råvaror inom ett takt oss inte någonsin tidigare sett samt detta resulterar inom ett negativt resultat från natur samt biologisk diversitet. Detta hotar för att tillintetgöra den positiva tillväxt oss sett detta senaste århundradet från vår personlig välmående samt välbefinnande.
för att oss människor således kraftigt äger förändrat jordens ekosystem, klimat samt geologi sägs motivera ett fräsch geologisk epok: Antropocen – människans tidsålder.
beneath dem kommande århundraden kommer effekterna från våra aktiviteter – ifrån storstäder mot plast inom haven – för att behärska observeras inom berglagren, noggrann likt oss idag är kapabel titta bevisen vid meteoritnedslag samt vulkanutbrott ifrån tidigare epoker.
Ett utdöende kännetecknas från för att ett art reducerar inom individantal sålunda resehandling många för att dem mot slut avslutas för att existera.
för att arter dör ut förmå artikel enstaka naturlig process, samt ibland dör flera arter ut ungefär samtidigt.
Världens bestånd från honungsbin äger minskat sedan kalenderår 1950.inom ett stadig miljö existerar cirka 1 andel från arterna inom något etapp från naturligt utdöende.
då en utdöende orsakas från människan, vare sig detta existerar medvetet alternativt oavsiktligt, är kapabel detta betraktas vilket ett utrotning.
Asiatisk floddelfin alternativt Baiji (Lipotes vexillifer)
2002 sågs den sista asiatiska delfinen, kallad Baiji.
Delfinen levde endast inom Yangtzefloden inom Kina, kunde bara leva inom sötvatten samt ägde dålig syn.
inom slutet från 1970-talet uppskattades population mot cirka 400 individer samt arten blev då klassificerad vilket skyddad. 2006 gjordes enstaka grundlig visuell samt akustisk granskning, dock ej enstaka enda Baiji hittades inom Yangtzefloden. Förorenat en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig, intensivt fiske samt tät fartygstrafik bidrog mot för att den försvann.
flera dödsorsaker till delfiner förmå kopplas just mot fiske alternativt kollisioner tillsammans med motorbåtar. Idag finns sex arter från delfiner samt tumlare vilket lever helt alternativt delvis inom sötvatten.
inom Sydamerika lever Amazondelfinen (hotad) samt Tucuxi (hotad), samt inom Asien Gangesdelfinen (hotad), Indusdelfinen (hotad), Irrawaddydelfinen (akut hotad) samt Yangtzetumlaren (akut hotad). Indusdelfinen samt Gangesdelfinen blev 2021 erkända likt egna arter. Den asiatiska floddelfinen anses idag existera utrotad.
Mosaikråtta, Bramble Cay-råtta (Melomys rubicola)
År 2009 sågs detta sista exemplaret från Bramble Cay-råttan – detta inledande däggdjuret likt utrotats vid bas från klimatförändringarna.
Mosaikråttan levde vid enstaka 5 hektar massiv korallö inom Australiens Torres Strait, en sund norr angående östra Australien.
Utdöd existerar ett alternativt enstaka team från organismer likt besitter upphört för att existera.Populationen minskade ifrån flera hundra vid 1970-talet mot runt 90 individer beneath sena 90-talet. ett sökinsats efter arten genomfördes beneath år 2009-2013 samt beneath 2014, dock ingen individ kunde hittas. Förändringar inom vindstyrka samt stigande havsnivåer, såsom båda kopplas mot klimatförändring, äger resulterat inom enstaka ökning från intensitet samt frekvens från oväder tillsammans med översvämningar såsom resultat.
Effekterna från detta tuffare vädret samt översvämningarna blev för att detta 2014 nästan ej fanns något vegetationstäcke alternativt föda kvar vid den lilla ön. Utan föda alternativt vegetationstäcke plats miljön sålunda ogynnsam till Mosaikråttan för att den ej längre överlevde. ett redovisning ifrån Queensland Department of Environment and Heritage Protection samt University of Queensland pekar vid för att stigande havsnivåer orsakade från mänskliga inducerade klimatförändringar existerar grundorsaken mot utrotningen.
Garfågel (Pinguinus impennis)
Den senaste levande garfågeln sågs 1852.
Arten fanns spridd ovan norra Atlanten samt kunde mot samt tillsammans hittas inom Bohuslän dock existerar idag utdöd vid bas från människors jaktverksamhet.
Akut hotade arter äger minimalt 50% fara för att dö ut inom 10 kalenderår alternativt 3 generationer.Garfågeln, vilket plats den största bland alkfåglarna, blev cirka 75 cm upphöjd samt kunde ej flyga.
ifrån 900-talet samt vidare jagades den på grund av köttets samt äggens skull. ifrån slutet från 1700-talet slaktades garfåglar systematiskt till för att komma ovan dess fjädrar samt dun mot madrasser. Den 3 juli 1844 dödades detta sista paret vid ön Eldey utanför Island.
Pungvarg (Thylacinus cynocephalus)
Den sista kända individen från pungvarg dog vid Hobart Zoo kalenderår 1936.
Tre tid tidigare observerades sannolikt detta sista exemplaret inom detta vilda.
Pungvargen (tasmanska tigern) kunde på grund av länge sedan hittas inom Nya Guinea samt plats vitt utspridd ovan detta australiska fastlandet, dock försvann därifrån på grund av minimalt 2000 kalenderår sedan. detta berodde troligen vid konkurrens ifrån dingon, liksom den även föll byte till.
inom modern tidsperiod hittades pungvargen bara vid Tasmanien, var dingon ej finns. Pungvargen fanns spridd ovan Tasmanien dock maximalt talrik inom öppet skogslandskap. Människan bedrev ett grundlig jaktverksamhet från pungvargen då dem ansågs såsom en hot mot får samt vid bas från allmän fruktan till köttätare. beneath pungvargens sista tid fanns jakten mot massiv sektion orsakad från insamlande mot museum samt zoon.
1936 fick pungvargen mot slutligen skydd i enlighet med tasmansk team, dock då plats den troligen redan utdöd.
Lövgroda (Ecnomiohyla rabborum)
Lövgrodan hörde senast inom El Valle, Panama kalenderår 2008. Tidigare fanns lögrodan inom bergen inom centrala Panama (omedelbar att vara nära något från staden El Valle dem Antón, inom båda de olika administrativa områdena i ett land utanför huvudstaden Coclé samt Panama) vid höjder mellan 900-1,150 meter ovan havet inom bergsregnskogar.
Genom för att utforska olika typer från insekter som pollinerar, kvantitativa mätningar ifall insekter som pollinerar, skillnader mellan olika insekter som pollinerar samt historiska för- samt nackdelar ges läsarna ett grundlig medvetande på grund av dessa fascinerande insekter.Arten äger ej påträffats beneath specifika inventeringar inom distrikt. Lövgrodan fanns energisk vid natten samt hanarna lät beneath all året, dock likt maximalt nära reproduktionen nära start från regnperioden inom mitten från mars mot femte månaden i året. Förlusten från arten drivs främst från minskad livsmiljö samt sjukdom.
Skogsavverkning inom artens livsmiljö på grund av stadsutveckling existerar en hot då skogen fragmenteras samt utarmas, samt tallplantager ersätter den naturliga miljö liksom arten kräver. Lövgrodan fanns ovanlig inom region då fältstudier utfördes beneath 2005-2006, dock enstaka alternativt numeriskt värde hanar hördes varenda mörker beneath den tiden.
Efter upptäckt från svampsjukdomen Chytrid Fungus inom region blev arten många mer ovanlig. angående arten ännu finns, misstänker man enstaka fortsatt minskning vid bas från sjukdom samt förlorade livsmiljöer.
Exempel vid vårt sysselsättning på grund av planeten
WWF jobbar inom ovan 100 länder tillsammans med för att skydda arters livsmiljöer samt påverka politiker samt beslutsfattare.
på grund av för att att nå ett mål eller resultat utfall behövs en hållbart samt målmedvetet sysselsättning. tillsammans din hjälp kunna oss utföra ännu mer samt genomföra plan på grund av för att försäkra oss angående en hållbart ekosystem – sålunda för att arter vilket tigrar, pandor samt sköldpaddor ej går förlorade. tackar vare våra fantastiska supportrar bekämpar oss utrotning samt bevarar vår planet genom tusentals arbetsuppgift inom ovan 100 länder.
oss samarbetar tillsammans lokalbefolkningar, företagspartners, vetenskapsman samt organisationer inom naturvård samt klimatsmarta lösningar. Läs ifall några från dem modell liksom WWF jobbar tillsammans på grund av för att förhindra utdöd från fler arter.
Minnesgudstjänst på grund av utdöda arter
Minnesgudstjänst likt livestreamades ifrån Storkyrkan, Gamla stan inom huvudstaden, inom juni 2022.
Den ekumeniska minnesgudstjänsten anordnades från Svenska kyrkan tillsammans tillsammans representanter ifrån flera kyrkor samt Världsnaturfonden WWF. Initiativet skedde tillsammans anledning från FNs klimatmöte huvudstaden 50+ den 2-3 juni 2022.
Läs mer angående minnesgudstjänsten
Skyddar samt fullfölja tigrarnas bostad större
WWF existerar djupt engagerade inom arbetet till för att öka antalet tigrar samt oss jobbar målmedvetet inom dem flesta länder liksom äger tigrar på grund av för att exempelvis utveckla tigerns livsmiljöer samt på grund av för att stoppa tjuvjakten.
Läs mer ifall WWFs sysselsättning tillsammans med tigrar
Forskning på grund av för att öka kunskapen ifall noshörningen
Ända sedan starten 1961 besitter WWF arbetat aktivt till noshörningens överlevnad.
Arbetet går ut vid för att skydda noshörningen var den lever, samt för att informera vid dem marknader var efterfrågan vid noshörningshornen existerar stor.
Läs mer angående WWFs sysselsättning tillsammans noshörningen
STOPPA NATURKRISEN
Runt kurera planeten dör vilt samt växter inom enstaka extrem hastighet.
vid mindre än 50 kalenderår besitter populationerna från vilda ryggradsdjur minskat tillsammans med 73 andel inom genomsnitt*. Ofattbara 1 miljon arter existerar hotade**. detta enda oss ej får utföra, existerar inget. BLI PLANETFADDER!
* Visar undersökningar från 34836 populationer hos 5 495 arter från vilda ryggradsdjur, mellan år 1970 samt 2020.
Källa: Living Planet Report 2024.
Living Planet Report 2022
Årets Living Planet Index visar för att dem studerade populationerna från ryggradsdjur, fåglar, fiskar, däggdjur, groddjur samt kräldjur inom medelvärde minskat tillsammans med bota 69 andel mellan 1970 samt 2018. dem uppgifter såsom presenteras inom årets Living Planet Report existerar tydliga.
Den press oss utsätter naturen till driver vid enstaka eskalerande naturkris. Denna kris undergräver naturens förmåga för att tillhandahålla tjänster oss existerar beroende från, inklusive för att begränsa samt justera oss mot klimatförändringar.
Läs mer angående Living Planet Report 2022