Fransk aktris född 1844 död 1923
Sarah Bernhardt
- För Sarah Bernhardt-biskvi, titta Biskvi.
Sarah Bernhardt (franska: [sa.ʁa bɛʁ.nɑʁt];[1]), ursprungligen Sara Marie Henriette Rosine Bernard, född 22 oktober1844 inom Paris, död 26 mars1923 inom Paris, plats enstaka franskskådespelare samt enstaka från sin tids största celebriteter.
Biografi
[redigera | redigera wikitext]Barndom samt utbildning
[redigera | redigera wikitext]Sarah Bernhardt föddes inom Latinkvarteret inom Paris likt dotter mot den holländska modisten samt kurtisanen Julie Bernard;[2]fadern fanns okänd.[2] denna växte upp vid ett flickpension samt inom en religiös byggnad, samt denna drömde angående för att bli nunna då denna blev stor.[2] ett från moderns inflytelserika älskare, hertig Charles dem Morny, ville för att denna skulle bli artist istället samt såg mot för att denna kom in vid Conservatoire dem Paris redan liksom 15-åring[3] (1859/1860[4]).
France [frɑ̃:s], Anatole, pseudonym på grund av Anatole François Thibault, född 16 april 1844, död 12 oktober 1924, fransk författare samt kritiker, Nobelpristagare inom litteratur 1921.Hertigen plats halvbror mot Napoleon III.[2]
Teaterroller
[redigera | redigera wikitext]Efter numeriskt värde kalenderår vid skolan, samt tackar vare hertigens påverkan, fick denna ett praktikantplats vid Comédie-Française.[2] dock denna fick avsluta redan efter en kalenderår vid bas från för att denna örfilat ett äldre skådespelerska liksom ägde förolämpat hennes syster.[2] denna blev arbetare nära Théâtre ni Gymnase-Dramatique samt sen nära Théâtre dem l'Odéon.[2] detta plats beneath sina sex tid vid Théâtre dem l'Odéon denna började nå succé samt uppmärksamhet.[2] Hennes inledande succéroll plats såsom Anna Damby inom pjäsen Kean från Alexandre Dumas den äldre, något likt denna följde upp tillsammans rollen såsom Cordelia inom ShakespearesKung Lear.
François CoppéesLe passant, var denna gjorde rollen vilket trubaduren Zanetto, blev ett massiv succé.[2]Kejsaren, liksom såg föreställningen, sände enstaka diamantbrosch tillsammans sina initialer mot Sarah Bernhardt .[5]
Hon återanställdes 1871 nära Comédie-Française samt blev var snart den främsta tragédiennen sedan Rachels dagar samt antogs mot societär 1875.
Hennes glansroller blev Phèdre, Zaïre (Voltaire), hjältinnan inom La fille dem Roland (av Bornier), Berthe dem Savigny inom FeuilletsLe sphinx, Chérubin, Doña stjärna inom Hugos Hernani, Andromaque samt Mrs. Clarkson inom L’étrangère (av Dumas den yngre).
I sin titelroll inom operan Fedora dryckesställe denna likt prinsessa ett herrhatt.
Detta skapade hattmodet tillsammans Fedora.[6]
Sjukvård
[redigera | redigera wikitext]Under fransk-tyska kriget fick Bernhardt idén för att starta en vårdinstitution vid Théâtre dem l'Odéon, samt denna lyckades nyttja sina kontakter till för att ett fåtal ihop donationer.[5] Polischefen donerade flera basförnödenheter.[5] Familjen Rothschild donerade alkoholhaltig samt konjak samt familjen Menier stora mängder choklad.[5] Den holländska ambassadören donerade linne samt ifrån andra vänner fick denna ihop andra förnödenheter vilket mjöl samt sardiner.[5] Hennes personlig kokerska lagade all föda samt kokerskans man körde den hästdrivna ambulansen.[5] Bernhardt samt numeriskt värde andra skådespelerskor vårdade samt tog grabb ifall hundratals skadade, medan belägringen från Paris pågick utanför.[5] dem fick vissa perioder söka skydd nere inom teaterns källare.[5]
Äktenskap samt barn
[redigera | redigera wikitext]Hon fick sonen Maurice Bernhardt 1864 inom enstaka utomäktenskaplig relation tillsammans med den belgiske fursten Eugène dem Ligne.
Prinsen friade mot hon dock hans släkt förbjöd giftermålet samt tvingade hon för att slutföra förbindelsen.[7] kalenderår 1882 gifte Bernhardt sig tillsammans ett grekisk artist, Aristidès Damala, dock denne dog redan 1889, 34 tid äldre.
Bernhardt [bɛrna:ʹr], Sarah, egentligen Rosine Bernard, född 22 alternativt 23 september 1844, död 26 mars 1923, fransk skådespelerska.Teaterdirektör
[redigera | redigera wikitext]Bernhardt övertog 1882 tillsammans tillsammans med sin son Maurice Bernhardt Ambigu-teatern inom Paris. identisk tid satte denna upp Sardous Fédora vid Vaudeville-teatern samt köpte 1883 Porte-Saint-Martin-teatern, var denna bland annat spelade Froufrou samt Marguerite Gautier.
Sardou skrev dem historiska skådespelen Théodora (1884; mer än 300 representationer vid rad) samt La Tosca (1887) på grund av Bernhardt. denna blev direktör till Renaissance-teatern 1893 samt öppnade 1899 Sarah-Bernhardt-teatern inom gamla Théâtre lyrique nära Châtelet-torget, var denna egen gav gestalt åt dem manliga huvudrollerna inom Hamlet samt Rostands "L’Aiglon".
denna ägde massiv finansiell succé tillsammans med sina företag inom teater
Resor
[redigera | redigera wikitext]På bas från sina omtalade egenheter råkade denna inom onåd hos teaterns styrelse 1879.
Anatole France, pseudonym på grund av Jacques Anatole François Thibault, född 16 april 1844 inom Paris, död 12 oktober 1924 inom Saint-Cyr-sur-Loire, Indre-et-Loire, plats enstaka fransk författare.denna följde ändå tillsammans truppen vid enstaka turné mot London identisk kalenderår samt vann var massiv succé. Våren 1880 bröt denna sitt kontrakt tillsammans med Théâtre français samt dömdes därför mot höga böter dock blev trots detta ännu mer känd. denna uppträdde åter inom England samt fick stora inkomster vid ett konstresa inom Nordamerika.
denna utsträckte därefter sina triumffärder mot södra land i västeuropa, Italien, Holland, Österrike, Ryssland, land tillsammans flera länder. Den 24 femte månaden i året 1883 kom denna mot huvudstaden, samt tog tillsammans med en sällskap vid 22 personer in vid Grand Hotel. denna uppträdde därefter den 29 samt 30 femte månaden i året vid Kongl.
Stora Theatern tillsammans med Fédora (Victorien Sardou) inom fyra akter. Sarah Bernhardt besökte även monark Oscar II samt mottog medaljenLitteris et Artibus tillsammans med kunglig topp inom briljanter.[8]
Hon åkte mot England samt Amerika samt tjänade många valuta dock denna slösade försvunnen detta lika fort. mot hennes triumfer lades Cléopatre (av Sardou samt Moreau) samt Jeanne d’Arc (av Barbier), bägge 1890.
1891-93 besökte denna Nord- samt Sydamerika, Australien samt flera från Europas huvudstäder.
Svenska: Sarah Bernhardt (1844-1923), fransk skådespelare.1902 uppträdde denna åter inom huvudstaden samt på grund av inledande gången inom Berlin, såsom denna dittills ägde undvikit vid bas från en visst tyskhat. Sarah Bernhardt fanns vid scen ett magnetisk temperament. Hennes spel ägde i enlighet med tidens kritiker ett förvånande inflytande för att uppväcka känslor; inom dödsscener utvecklade denna ett realism samt en patos från högst raffinerad art.
Hennes "gyllene röst är kapabel än kuttra såsom enstaka turturdufva, än rasa liksom ett tiger".
Film
[redigera | redigera wikitext]Bernhardts förhållande mot filmen fanns tveksam. denna gjorde filmdebut 1900 inom Le Duel d'Hamlet samt förklarade efter inspelningen för att denna hatade detta medium.
Jean-Jules-Antoine Lecomte ni Nouÿ, född den 10 juni 1842 inom Paris, död var den 19 månad 1923, plats enstaka fransk målare..Trots detta spelade denna 1908 in filmen La Tosca samt beneath 1910-talet ytterligare en antal filmer.
Bildhuggeri, måleri, skrivande
[redigera | redigera wikitext]Sarah Bernhardt sysslade även tillsammans med bildhuggarkonst samt utställde byster inom brons samt marmor samt gruppen "Efter stormen" (i gips) tillsammans med mera.
denna sysslade även tillsammans måleri, skrev en par teaterpjäser samt skildrade enstaka uppstigning inom ballon captif (Dans fransk artikel nuages, 1878). inom april 1904 började denna offentliggöra sina memoarer inom den engelska tidskriften The kust magazine.
Sarah Bernhardt (franska: [sa.ʁa bɛʁ.nɑʁt]; [1]), ursprungligen Sara Marie Henriette Rosine Bernard, född 22 oktober 1844 inom Paris, död 26 mars 1923 inom Paris, fanns ett fransk artist samt enstaka från sin tids största celebriteter.Sjukdom samt död
[redigera | redigera wikitext]När Bernhardt fanns 71 tid äldre drabbades denna från svåra smärtor inom en ben likt denna skadat då denna ramlat ifrån ett balustrad. Benet ägde gipsats dock läkte ej utan angreps från kallbrand samt läkarna tvingades ta bort kroppsdel.
denna fortsatte sin skådespelarkarriär haltande vid träben alternativt buren inom ett bärstol. 1923 spelade denna in sin sista rulle, La Voyante, likt spelades in inom hennes bostad, vilket mer alternativt mindre gjordes ifall mot enstaka filmstudio.
Hennes välmående blev allt svagare beneath inspelningen, samt denna beställde ett likkista inom rosenträ, klädd tillsammans vitt siden; denna provlåg den ofta, då denna draperade sig tillsammans med vackra blommor, samt sov inom den mot samt ifrån.
När denna dog, nästan 79 tid äldre, något som har transporterats eller flyttats denna genom Paris mot Père-Lachaisekyrkogården, samt gatorna kantades från hundratusentals människor.
denna besitter ett himlakropp vid Hollywood Walk of Fame nära 1751 Vine Street.[9]
NedslagskraternBernhardt vid planetenVenus existerar uppkallad efter henne.[10]
Bibliografi
[redigera | redigera wikitext]- Dans fransk artikel Nuages, Impressions d'une Chaise Charpentier (1878)
- L'Aveu, drame enstaka un acte enstaka prose (1888)
- Adrienne Lecouvreur, drame enstaka six actes (1907)
- Ma Double Vie (1907), & likt My Double Life: Memoirs of Sarah Bernhardt, (1907) William Heinemann
- Un Coeur d'Homme, pièce enstaka quatre actes (1911)
- Petite Idole (1920; liksom The Idol of Paris, 1921)
- L'Art ni Théâtre: la voix, le geste, la prononciation, etc. (1923; såsom The Art of the Theatre, 1924)
- Sarah Bernhardt My Grandmother (1940)