Största kyrka som blev moske 1450-talet

För andra betydelser, titta Hagia Sofia (olika betydelser).

Hagia Sofia (turkiska: Ayasofya; grekiska: Ἁγία Σοφία/Hagia Sofía (uttalas [hággia Sofí:a], "Heliga visheten"); latin: Sancta Sophia alternativt Sancta Sapientia) existerar enstaka moské inom den europeiska delen från Istanbul inom Turkiet.

Byggnaden uppfördes ursprungligen såsom ett kristen kyrka år 532–537 från Justinianus inom. mot resultat från brytningen mellan den västliga samt östliga kristenheten blev den senare förknippad tillsammans den grekisk-ortodoxa kyrkan.

Efter omkring 900 kalenderår såsom kristen kyrka omvandlades den mot moské efter Konstantinopels fall tid 1453 samt användes sedan likt sådan inom 481 tid.

Byggnaden blev tid 1934 en museum efter beslut från Turkiets president Kemal Atatürk samt utsågs mot världsarv från UNESCO. Museistatusen upphävdes 2020 från den turkiska högsta förvaltningsdomstolen, varpå president Recep Tayyip Erdoğan deklarerade för att byggnaden åter skulle användas likt moské.^[1][2]

Hagia Sofia existerar den bysantinska arkitekturens mästerverk samt besitter sedan dess uppförande väckt världens beundran.

Kyrkan intog ett betydelsefull område inom den bysantinskapropagandan var den betraktades likt acheiropoiet (grekiska: "ej från människohand") – en boende var dem jordiska samt himmelska sfärerna möttes samt liksom återspeglade Guds kosmiska ordning. tillsammans patriarkenGermanos ord: "Kyrkan existerar den jordiska skyn var övre himlens Gud dväljs samt rör sig; mässan existerar återskenet från enstaka mässa utan slut likt änglarna håller inom himlen."^[3] identisk byggnad betraktades från muslimer likt den fulländade moskén, "den översta himlen", samt den blev ett förebild även inom islamisk arkitektur.

Hagia Sofia existerar ännu ett från världens maximalt imponerande byggnader.^[4]

Det centrala rummet inom Hagia Sofia täcks från ett dominerande kupol samt omges från gallerier inom numeriskt värde våningar. dem ursprungliga mosaikerna samt dem mångfärgade marmorplattorna återspeglade ljuset ifrån dem flera fönstren samt levande ljusen.

Exteriört besitter Hagia Sofia byggts ifall inom etapper samt tillförts minareter samt nödvändiga förstärkningar.

Den heliga visheten

[redigera | redigera wikitext]

Benämningen "Den heliga visheten" existerar en namn likt Hagia Sofia inom Istanbul delar tillsammans med en flertal andra ortodoxa kyrkor. Sofia betyder vishet vid grekiska samt syftar vid Sofia, en från Guds aktiva en egenskap eller ett kännetecken vilket finns omnämnt inom Ordspråksboken 9:1: "Visheten äger byggt sig en tempel.

denna besitter huggit sitt heliga sjutal från pelare", ett ord såsom ofta användes nära kyrkoinvigningar.

Då Hagia Sofia byggdes utgjorde kyrkan huvudnumret inom kejsar Justinianus grundlig byggnadsprogram liksom syftade mot för att manifestera den kejserliga närvaron runtom inom riket samtidigt vilket detta framhävde dess avdelning.

Namnet, likt självklart inom inledande grabb syftade vid Kristi vishet, fanns synnerligen väl valt: Å en sidan återspeglade detta subtilt den kristna syntesen mellan judisk samt grekisk tänkesätt samtidigt vilket hedningar, såsom kvar plats vanliga inom riket, kunde avläsa detta likt en mer allmänt vishetsbegrepp (liksom även muslimer långt senare lät moskén behålla detta namn).

Å andra sidan undveks den kvistiga frågan angående Kristi natur vilket, då kyrkan plats från huvud innebörd till kejsarkulten, framhävde kejsarens statsmannaklokhet samt hans roll vilket Kristi ställföreträdare vid jorden.

Historia

[redigera | redigera wikitext]

På Haga Sofias lokal stod beneath antiken en Apollontempel.

Då Konstantin flyttade romerska rikets huvudstad mot Bosporen lät han ersätta varenda avgudadyrkande tempel tillsammans kristna kyrkor. vid Apollotemplets ruiner grundade denne den inledande kyrkan vid platsen, ett basilika vilket färdigställdes från hans son Constantius II samt invigdes 360.

Den ursprungliga kyrkan brändes ned från ett uppretad folkmassa 404.

Theodosius II lät återuppföra kyrkan liksom återinvigdes 415.

Under Nikaupproret den 15 januari532 brändes även denna kyrka ned. Sedan Justinianus inom slagit ned upproret nöjde denne sig ej tillsammans med för att blott restaurera kyrkan, utan ville ersätta den tillsammans något inom hans mer spektakulära samt monumentala smakförmåga. denne kallade därför mot sig numeriskt värde professorer nära universitetet inom Konstantinopel: Anthemios ifrån Tralles, enstaka mekanike, ett berömd matematiker tillsammans med god insikt inom matematik, samt Isodoros ifrån Miletos, ett mekanopoios, enstaka ingenjör förtrogen tillsammans monumenten inom Rom samt känd likt specialist vid valvslagning.

Anthemius dog redan beneath detta inledande året dock Hagia Sofia kunde sedermera öppnas den 27 december536.

Det finns tre moskéer inom land vilket äger fått status ifrån polisen för att äga högtalarutsända böneutrop varenda fredag inom tre mot fem minuter: moskén inom Fittja inom botkyrka, moskén inom Kungsmarken inom Karlskrona samt moskén inom Araby inom Växjö.

i enlighet med hovpoeten Paulos Silentiaros utropade Justinianus då:

Gud vare ära, såsom funnit mig värdig för att fullborda detta byggnadsverk. Salomo, jag besitter överträffat dig!.^[5]

Hagia Sofia dominerade stadsbilden samt fick omedelbart enstaka många huvud roll inom den bysantinska huvudstaden tillsammans sin placering nära Konstantintorget intill detta kejserliga palatset samt hippodromen.

Hippodromen samt Hagia Sofia blev dem byggnader var samtliga Konstantinopels flera stora högtider, festivaler samt processioner ägde lokal. Båda byggnaderna plats enorma samt många påkostade samt tillsammans tjänade dem den allsmäktige kejsaren samt den ende guden. Hippodromen sägs äga rymt 100 000 människor samt Hagia Sofia uppfattades likt enstaka gyllene ort tillsammans med gator, torg, fasader samt enstaka personlig gyllene stjärnhimmel.

Uppskattningsvis arbetade 600 personer nära kyrkan.

Efter omkring 900 tid liksom kristen kyrka omvandlades den mot moské efter Konstantinopels fall kalenderår 1453 samt användes sedan såsom sådan inom 481 år.

Historikern Prokopios beskrev inom sin De Aedificiis ("Om byggnadskonsten"):

Ljuset tycks flöda utifrån dock samtidigt alstras inuti. Strukturen existerar solid, dock skänker enstaka emotion från osäkerhet. Kolonnerna utför ett taktfylld kordans. Pelarna ter sig såsom nakna bergstoppar. Valven tycks sväva samt kupolen existera upphängd inom enstaka gyllene kedja inom sky.

Synvinklarna skiftar, medan rumsenheterna följer varandra inom ett tydlig sekvens.^[5]

Jordbävningar inom augusti553 samt 14 december557 skapade sprickor inom den inledande kupolen vilket störtade samman helt beneath ytterligare enstaka jordbävning 7 maj558 varpå den ersattes från enstaka högre kupol, ritad från Isidoros d.y. samt byggd från enklare ämne (Isidoros d.y.

rekonstruerade även klerestorieväggarna). Den nya kupolen reste sig 55,6 meter ovan marken samt inför återinvigningen 23 december562 författade Paulos Silentiaros ett utdragen dikt liksom tillsammans massiv detaljrikedom beskriver Hagia Sofias dåvarande utseende:

[Marmorn var] vårgrön ifrån Krystos samt mångfärgad ifrån Frygien var rött samt silver lyser likt blommor.

Krokus glimmar såsom guld. mejeriprodukt uthälld vid mörk animalisk föda.

Uppförd vid 500-talet e.Kr.

blomma växer inom drivor från snö.

Kupolens västra sektion störtade in 989 samt reparerades från den armeniske arkitekten Trdat.

Då storfursten från Kiev, Vladimir, skulle utföra sitt trosval skickade han sändebud mot Konstantinopel var dem enstaka helgdag något som har transporterats eller flyttats mot Hagia Sofia "och var beneath dem glittrande mosaikerna, inom rökelseångorna samt vaxljusens sken trodde dem bländade unga bojarerna sig titta bevingade varelser sväva inom luften samt lyssna dem sjunga 'Trishagion': 'Helig, helig, helig existerar Herren'"^[3].

Då dem återvände mot Kiev berättade de:

Vi visste ej angående oss plats inom sky alternativt vid jorden, ty vid jorden finns ingen sådan estetik. oss vet ej heller vilket oss bör yttra, dock ett sak vet vi: detta existerar för att var bor Gud hos människorna...

Sedan fjärde korståget intagit Konstantinopel 1204 samt staden hörde mot Latinska riket förvandlades den ortodoxa kyrkan mot enstaka romersk-katolskkatedral samt plundrades vid dess flera reliker samt skatter.

Den östra delen från kupolen rasade 1346. Efter Konstantinopels fall inför osmanerna inom femte månaden i året 1453 red dess erövrare Mehmet II in inom staden samt begav sig genast mot Hagia Sofia. Betagen från dess estetik avgjorde denne för att omvandla kyrkan mot enstaka moské. han lät sina soldater plundra staden inom tre dagar (men förbjöd vandalism från byggnaderna) samt gjorde sedan staden mot sin nya huvudstad.

Då Topkapipalatset uppfördes blev Hagia Sofia ett från Istanbuls således kallade sultanmoskéer samt fick detta nya namnet Aya Sofya Camisi. till dem osmanska härskarna blev detta viktigt för att överträffa den erövrade kulturens mästerverk samt inom mitten från 1500-talet lyckades den osmanske arkitekten Mimar Sinan genomföra flera ambitiösa mosképrojekt, bland andra Süleymaniye- samt Selimiye-moskéerna inom Istanbul, likt klart inspirerats från Hagia Sofia, dock tillsammans med sina proportioner, menar flera, överträffar dess estetik.

År 1934, beneath Kemal Atatürk, sekulariserades Hagia Sofia samt blev museum. Mosaikerna blev tagna dock ej fram samt byggnaden tilläts förfalla.

År 1993 rapporterade Unesco ifall murbruk likt rasade ifrån taken, lortiga marmorplattor, trasiga glasruta, fuktskadade målningar samt detta eftersatta blytaket, samt Hagia Sofia hamnade vid World Monuments Watchs inventering ovan dem hundra maximalt hotade kulturarven.

Byggdes liksom kyrka.

Sedan dess äger enstaka restaurering kontinuerligt pågått samt 1998 konstaterade man för att taket besitter lagats samt skador likt orsakats från fukt samt kondens skulle tas inom beaktande. Unesco efterlyste även för att effekten från detta stora antalet gäst skulle undersökas samt ifall möjligt motverkas genom för att utveckla ventilationen. Man efterlyste även ett restaureringsplan samt föreslog enstaka utgrävning från området runt Hagia Sofia inom hopp angående för att mer data angående dem byggnader liksom tidigare stod vid platsen skulle uppdagas.

Trots för att Turkiet, samt då inom synnerhet Istanbul, existerar en från den muslimska världens maximalt sekulariserade länder, förmå Hagia Sofias ställning eller tillstånd ännu artikel en känsligt tema, varför mosaikerna bara tas fram inom långsam takt. Hittills äger omkring enstaka fjärdedel från mosaikerna restaurerats.

Konservativa religiösa organisationer besitter kurera tiden verkat till för att Hagia Sofia åter skulle bli moské. beneath 2000-talet äger Turkiet, tillsammans presidenten Erdoğan, gett dem religiösa krafterna större påverkan. tid 2013 fanns Erdoğan tveksam mot förändring, dock våren 2019 sade han nära en par tillfällen för att tiden plats mogen.

ett assemblage religiösa ifrågasatte lagligheten inom sekulariseringen likt gjordes 1934 samt överklagade detta beslutet mot Turkiets förvaltningsdomstol.

Här inom denna enorma moské likt fanns ett romersk/bysantinsk kyrka ifrån start känner man sig små samt upplever verkligen historiens vingslag.

Den 10 juli 2020 kom beslutet samt domstolen gick vid gruppens linje samt annullerade beslutet ifrån 1934. President Erdoğan skrev vid en dekret likt möjliggör till Hagia Sofia för att bli moské. detta kritiserades från Unesco samt stora delar från den internationella opinionen, dock opinionsundersökningar inom Turkiet visar för att ungefär tre fjärdedelar stöder förändringen.^[2][6][7]

Konstruktion

[redigera | redigera wikitext]

Hagia Sofias program mäter 77 x 79 meter.

Kupolen äger enstaka diameter vid åtminstone 31 meter samt når 56 meter ovan golvet. Mittskeppet existerar 38 meter brett, sidoskeppen drygt 18 meter breda. Hagia Sofias strategi äger projekterats tillsammans ett bysantinsk hundrafotsenhet liksom mått samt dess proportioner återspeglar arkitekternas geometriska ideal snarare än dem statiska krav liksom den enorma byggnaden ställde.

Trycket ifrån Hagia Sofias enorma kupol upptas från fyra massiva pelare, plats samt enstaka tillsammans med enstaka bas vid 100 m², liksom inom sin tur stöttas från numeriskt värde par utvändiga strävpelare inom norr samt söder. dem fyra bågar vilket spänner mellan pelarna små frukter från växter, tillsammans tillsammans med dem fyra pendentiv vilket binder dem samman, kupolens cirkulära bas.

Kupolen existerar förstärkt tillsammans fyrtio ribbvalv mellan vilka lika flera välvda glugg låter dagsljuset flöda in inom rummet. Ytterligare ljus strömmar in genom tympanonfältets öppning.

Med sin diameter vid 31 meter samt höjd vid 56 meter existerar kupolen något mindre än Pantheons inom Rom. Kupolen äger förstärkts tillsammans med ribbor utvändigt samt invändigt.

Den obrutna arkaden från välvda glasruta beneath kupolen utför för att den ter sig viktlös samt tycks sväva ovanpå dem fyra valven. Kupolfönstren symboliserade dem 40 martyrerna ifrån Sebasteia samt fungerade likt skyddshelgon.

Under nästan 1 000 tid användes Hagia Sofia från kristna troende, dock idag hålls fredagsbönen inom moskén.

De lodräta program likt tympanon bildar tillsammans tillsammans sidoskeppens samt galleriernas arkader inom norr samt söder täcker effektivt detta massiva bärande systemet från pelare samt strävpelare, en arrangemang såsom utför för att bota rummet ter sig viktlöst. Bågarna inom öst samt väst avlöses från numeriskt värde halvkupoler såsom fanns samt ett utmynnar inom numeriskt värde concher inom mittskeppets fyra hörn.

inom öster avslutar enstaka exedra mittskeppet samt inom väster mynnar detta ut inom nartex.

Ursprungligen nedsänkt framför ingången en atrium, ett massiv kolonnomgiven förgård, tillsammans med enstaka fontän inom mitten samt, kanske, tillsammans med enstaka ryttarstaty från kejsaren. ifrån förhallarna leder numeriskt värde ramper inom norr samt söder mot gallerierna vid övervåningen.

Kryssvalv täcker dem inom travéer uppdelade förhallarna samt gallerierna såsom omger mittskeppet.

Hagia Sofia fanns en djärvt försök för att hitta enstaka syntes mellan långkyrkan samt centralkyrkan. Mittskeppet samt sidoskeppen existerar inskrivna inom den kvadrat likt yttermurarna bildar. Kupolen samt detta kvadratiska rummet beneath den tillsammans tillsammans dem fyra stora pelarna accentuerar centraliteten.

Mittskeppet skapar samtidigt enstaka kraftfull axel mellan narthex samt absiden, enstaka axel liksom förstärks från sidoskeppen. Samtidigt genomkorsas mittskeppet inom markplan från detta lokal liksom bildas mellan gallerierna inom norr samt söder.

I exteriören existerar ackumulationen från kupoler samt valv liksom slutar inom den stora huvudkupolen karaktäristisk på grund av den ortodoxa kyrkoarkitekturen.

Den sekvens från välvda konstruktionselement vilket bygger upp detta rektangulära centralrummet saknar föregångare inom antiken. Inga motsvarigheter mot Hagia Sofia finns heller inom den senare bysantinska arkitekturen. Istället besitter den för tillfället förstörda Apostlakyrkan fått stå liksom modell mot flera andra bysantinska kyrkor, bland andra Markuskyrkan inom Venedig.

Konst

[redigera | redigera wikitext]

Arkadvåningarna existerar klädda tillsammans med polykrom marmor samt kupolen samt valven plats ursprungligen täckta tillsammans med mosaiker - "en tätort inom marmor beneath ett guldhimmel". Även golven täcktes från polykrom marmor samt beskrevs liksom enstaka blomsteräng alternativt ett Edens odlingsområde (se quotation ovan).

Fönstren placerades på grund av för att dagsljuset därför effektfullt vilket möjligt skulle lysa upp mosaikerna tillsammans tillsammans med detta fladdrande skenet ifrån dem tusentals ljuslågorna likt hängde inom kyrkorummet. varenda enskild mosaikkub bestod från bladguld övertäckt från kopp vars ojämnheter förstärkte mosaikernas tindrande verkan.

Kuberna vinklades dessutom tillsammans med massiv noggrannhet till för att maximera detta skimrande ljusspelet.

Överallt hängde ljuskronor vid olika nivåer ned ifrån taken. Ursprungligen avdelades kyrkorummet tillsammans med ett sektion på grund av den stående församlingen inom väster samt sanktuariet inom öst. inom den östra delen vid en särskilt postament stod ett tornliknande ambo, enstaka läspulpet till predikningar, inom marmor samt silver.

Inuti den höll korgossar mot samt var förvarades dem heliga böckerna. Rummet fylldes från ljusreflexer ifrån patriarkens tron, synthronom, likt fanns helt inom silver, från silverkolonnaderna inom högkoret samt från dem votivkronor vilket hängde ovan altaret, inom sig övertäckt från guld samt ädelstenar samt krönt från en kors. Ovanför altaret hängde sidenförhängen tillsammans med broderade bilder från Kristus Pantokrator inom mitten från ett tredelad en rad av bågar vanligtvis i en byggnad eller ett spelcenter flankerad från Petrus samt Paulus, scener ifrån kejserliga välgörenhetsinrättningar, Gudsmodern omgiven från kejsarparet, Kristi underverk, etc.^[5]

Islamisk konst

[redigera | redigera wikitext]

Sedan Hagia Sofia blivit ett moské täcktes mosaikerna ovan samt ersattes tillsammans med dem dekorativa mönster vilket ännu täcker stora delar från interiören.

Hagia Sofia fanns Istanbuls viktigaste moské beneath närmare 500 tid samt fanns ett betydande förebild på grund av flera andra osmanska moskéer inom staden, likt mot modell Zehzade-, Süleymaniye-, Rüstem Paşa-moskéerna samt azurblå moskén.

De stora skärmar tillsammans med kalligrafi liksom prydde moskén hänger kvar kvar.

När Hagia Sofia gjordes angående mot moské byggdes även fyra minareter nära byggnadens fyra hörn. ett från minareterna existerar byggd inom tegel, dem andra tre inom berg. ifrån minareternas balkonger kallade böneutroparen (muezzin) mot bön då moskén fanns energisk.

Övrigt

[redigera | redigera wikitext]

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Källor

[redigera | redigera wikitext]

Noter

[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]