Vad heter gammalt svenskt mynt
Svenska mynt
Svenska mynt besitter präglats sedan Olof Skötkonungs tidsperiod, till inledande gången cirka tid 995–1000, samt fram mot nutid.
I landet finns på grund av närvarande fyra olika mynt såsom betalningsmedel, värda ett topp, numeriskt värde kronor, fem kronor samt tio kronor.
Historik fram mot 1800-talet
[redigera | redigera wikitext]De inledande mynten beneath Olof Skötkonung cirka kalenderår 995–1000 torde snarast äga vägts än räknats. Efter 1030 upphörde myntningen samt återinfördes ursprunglig beneath slutet från 1100-talet. detta handlade då ifall penningar samt örtugar inom en struktur var marken fanns den högsta enheten.[1] inom praktiken fungerade mynten främst liksom värdeenheter utifrån sin silvervikt, samt sidled användes svenska samt utländska mynt, speciellt beneath den period från närmare hundra kalenderår då inga svenska mynt präglades.
Svealand, Götaland samt Gotland ägde olika penningsystem.
1534 infördes dalern från monark Gustav Vasa, vilket senare ändrades mot riksdaler. beneath 1600-talet började man prägla karoliner. Genom myntrealisationen 1776 slutade man räkna inom mark samt karoliner samt riksdalern blev huvudmynt vilket delades upp inom 48 skillingar.
1873 skapades den svenska kronan vilket mynt då land samt land avgjorde sig på grund av för att ersätta sina gamla valutor tillsammans med ett gemensam valuta likt därmed ersatte riksdalern (Skandinaviska myntunionen).
Benämningar vid mynt inom Sverige
[redigera | redigera wikitext]Under Gustaf l:s inledande regeringsår fanns ej större inhemska mynt än örtug, dock deremot ägde redan länge enstaka mängd utländska mynt begagnats. Ar 1521 lät Gustaf slå klipping liksom plats en fyrkantigt klippt mynt, ifrån start danskt, samt fyrk, mot värde lika tillsammans med 4 öre.
kalenderår 1524 slogs öre, 1537 markstycken samt 1574 en rundt mynt, lika värt samt stort vilket tyska dalrar, samt kallades riksdaler. Den 7 januari 1605 reglerades svenska myntet. Daler samt riksdaler ägde då lika värde. Penning, såsom även fanns en präglat mynt, jämte öre samt mark, blev dem maximalt gångbara . Ar 1625 började Gustaf II Adolf slå mynt från koppar till daler, mark samt öre.
Då uppkom tre slags daler, den gamle riksdalern, vanligen kallad ortsdaler, alternativt slagendaler, samt daler silvermynt samt daler kopparmynt, liksom även öre inom både silver samt koppar. 1664 bestämdes ett fräsch myntordning varvid riksdaler skildes ifrån daler, mark samt öre alternativt runstycken, vilket dem även kallades.
dem tre senare jämte silvermyntet karolin, vilket gällde 2 mark alternativt ett halv daler, blev dem gångbara mynten. Utmyntningen från plåtmynt började 1644, samt 1776 upphörde plåtmyntet för att existera lagligt betalningsmedel.[2]
Mynt präglade 1844–1854
[redigera | redigera wikitext]Dessa mynt präglades beneath Oscar I:s period.
Liknande mynt präglades före hans tidsperiod.
| Valör | Utgivningsår | Metall/vikt |
|---|---|---|
| 1/6 sk bco | 1844–1855 | br 2,4 g |
| 1/3 sk bco | 1844–1855 | br 4,7 g |
| 2/3 sk bco | 1844–1855 | br 7,6 g |
| 1 sk bco | 1844–1855 | br 11,3 g |
| 2 sk bco | 1844–1855 | br 18,9 g |
| 4 sk bco | 1849–1855 | br 25,2 g |
| 1 rd rm | 1857 | sm 8,50 g |
| 2 rd rm | 1857 | sm 17,0 g |
| 1 rd sp | 1855–1859 | sm 34,0 g |
| 1/32 rd sp | 1851–1853 | sm 1,06 g |
| 1/16 rd sp | 1845–1855 | sm 2,13 g |
| 1/8 rd sp | 1852 | sm 4,25 g |
| 1/4 rd sp | 1846–1852 | sm 8,50 g |
| 1/2 rd sp | 1845–1852 | sm 17,0 g |
| 1 rd sp | 1844–1855 | sm 34,0 g |
| 1 dukat | 1844–1859 | gm 3,49 g |
| 2 dukater | 1850–1857 | gm 6,97 g |
| 4 dukater | 1846–1852 | gm 13,95 g |
Modernare mynt, präglade ifrån 1855
[redigera | redigera wikitext]År 1855 införs öre, vilket existerar ett hundradels riksdaler riksmynt.
Riksdaler riksmynt plats även något nytt 1855, definierades liksom 1/4 riksdaler specie. kalenderår 1873 byttes namnet vid riksdaler riksmynt mot topp.
| Valör | Användes år | Präglades år | Diameter |
|---|---|---|---|
| 1/2 öre | 1855–1873 | Kopparmynt: 1856–1858, 1867. | |
| 1 öre | 1855–1971 | Kopparmynt: 1856–1858, 1860–1867, 1870–1872, 1873.De inledande mynten anses äga tillkommit inom konungariket Lydien samt området Jonien inom vilket liksom numera existerar Turkiet, beneath senare halvan från 600-talet före Kristus.
| |
| 2 öre | 1855–1971 | Kopparmynt: 1856–1858, 1860–1867, 1871–1872, 1873. Bronsmynt: 1874–1886, 1888–1902, 1904–1907, 1909–1910, 1912–1916, 1919–1942, 1950, 1952–1971. Järnmynt: 1917–1920 + 1942 (ljust järn), 1942–1950 (mörkt järn) | |
| 5 öre | 1855–1984 | Kopparmynt: 1857–1858, 1860–1867, 1872, 1873.
| |
| 10 öre | 1855–1991 | Silvermynt: 75 %: 1857–1859, 1861–1865, 1867, 1869–1871, 1872–1873; 40 %: 1874–1876, 1880–1884, 1887, 1890–1892, 1894, 1896–1900, 1902–1904, 1907, 1909, 1911, 1913–1919, 1927–1950, 1952–1962.
| |
| 25 öre | 1855–1984 | Silvermynt: 75 %: 1855–1859, 1862, 1864–1867, 1871; 60 %: 1874–1878, 1880–1881, 1883, 1885, 1889–1890, 1896–1899, 1902, 1904–1905, 1907, 1910, 1912, 1914, 1916–1919, 1927–1934, 1936–1941; 40 %: 1943–1950, 1952–1961.
| |
| 50 öre | 1855–2010 | Silvermynt: 75 %: 1857, 1862; 60 %: 1875, 1877–1878, 1880–1881, 1883, 1898–1899, 1906–1907, 1911–1912, 1914, 1916, 1919, 1927–1931, 1933–1936, 1938–1939; 40 %: 1943–1950, 1952–1958, 1961.
| |
| Koppar: 1992–2009 | 18,75 mm | ||
| 1 kr | Från 1873 | Silvermynt: 80 %: 1875–1877, 1879–1881, 1883–1884, 1887–1890, 1897–1898, 1901, 1903–1904, 1906–1907, 1910, 1912–1916, 1918, 1923–1942; 40 %: 1942–1950, 1952–1968.Svenska mynt äger präglats sedan Olof Skötkonungs period, på grund av inledande gången cirka kalenderår 995–1000, samt fram mot nutid.
| 25 mm |
| Kopparpläterade stålmynt 2016– | 19,5 mm | ||
| 1 riksdaler riksmynt | 1855–1873 | Silvermynt: 1857, 1860–1862, 1864–1865, 1867, 1871, 1873. | 25 mm |
| 2 kr | Från 1873 | Silvermynt: 80 %: 1876–1878, 1880, 1890, 1892–1893, 1897–1898, 1900, 1903–1904, 1906–1907, 1910, 1912–1915, 1922, 1924, 1926, 1928–1931, 1934–1940; 40 %: 1942–1950, 1952–1966.
| 31 mm |
| Kopparpläterade stålmynt 2016– | 22,5 mm | ||
| 2 riksdaler riksmynt | 1855–1873 | Silvermynt: 1857, 1862, 1864, 1871. | |
| 4 riksdaler riksmynt | 1855–1873 | Silvermynt: 1855–1857, 1859, 1861–1871. | |
| 5 kr | Från 1873 | Guldmynt: 1881–1883, 1886, 1894, 1899, 1901, 1920.
| |
| Kopparnickelmynt: 1972–1973, 1976–2005, 2007–2009 | 28,5 mm | ||
| Gulmetall: 2016– | 23,75 mm | ||
| 10 kr | Från 1873 | Guldmynt: 1873–1874, 1876–1877, 1880, 1883, 1894–1895, 1901.
| |
| Gulmetall: 1991–2000, 2001–2009 | 20,5 mm | ||
| 20 kr | 1873–1931 | Guldmynt: 1873–1881, 1884–1887, 1889–1890, 1895, 1898–1902, 1925[3]. | |
| 1 carolin | 1868–1872 | Guldmynt: 1868, 1869, 1871, 1872. | |
| 1 dukat | 1654–1868 | Guldmynt: 1855–1859 (denna typ egentligen ifrån 1844), 1860–1868. |
Nya mynt oktober 2016
[redigera | redigera wikitext]I september 2012 presenterade Sveriges riksbank nya mynt, vilka blev tagna inom bruk oktober 2016. detta tidigare tiokronorsmyntet behålls, medan enkronan samt femkronan ersattes samt myntserien kompletteras tillsammans enstaka färsk tvåkrona.
Skulptören Ernst Nordin vann tävlingen ifall utformning tillsammans med en förslag vid temat Sol, luftström samt vatten efter ett låt från Ted Gärdestad. Solstrålar, ett vindpust samt vågor ingår inom utformningen vid siffersidorna från respektive enkronan, tvåkronan samt femkronan.[4]
Den nya enkronan tillverkas inom kopparpläterat stål tillsammans ett vikt från 3,6 gram, enstaka diameter från 19,5 mm samt enstaka tjocklek vid 1,79 mm.
Tvåkronan tillverkas även inom kopparpläterat stål tillsammans med enstaka vikt från 4,8 gram, ett diameter från 22,5 mm samt enstaka tjocklek vid 1,79 mm.
Omkring tid 995 tillverkades dem inledande mynten inom landet, beneath vikingatiden.Den nya femkronan tillverkas från kopparlegeringen Nordic Gold tillsammans enstaka vikt från 6,1 gram, ett diameter från 23,75 mm samt enstaka tjocklek vid 1,95 mm.
De nya mynten tillverkas inom Nederländerna från Koninklijke Nederlandse Munt. dem gamla mynten, liksom dessa ersätter, blev ogiltiga den 30 juni 2017.[5]
Lagstiftning
[redigera | redigera wikitext]Lagen (1988:1385) angående Sveriges riksbank inom dess lydelse per den 1 januari 2007 säger inom detta femte kapitlet, för att sedlar samt mynt likt ges ut från Riksbanken existerar lagliga betalningsmedel.
Mynt får ges ut tillsammans med valörerna femtio öre, enstaka topp, fem kronor samt tio kronor. ifrån samt tillsammans med den 1 januari 2011 får mynt ges ut tillsammans valörerna ett topp, numeriskt värde kronor, fem kronor samt tio kronor[6]. Dessutom får minnes- samt jubileumsmynt tillsammans andra valörer ges ut.
Lagliga betalningsmedel[7] existerar mynt inom valörerna 1 topp, 2 kronor samt 5 kronor (präglade ifrån samt tillsammans med 2016) samt 10 kronor (präglade ifrån samt tillsammans 1991)[8].
Gustav II Adolf:s mynt.Äldre mynt existerar alltså ej giltiga betalningsmedel, tillsammans med undantag från varenda jubileums- samt minnesmynt likt präglats sedan tid 1897[9].
Symboler samt bokstäver
[redigera | redigera wikitext]På svenska mynt är kapabel man hitta några små symboler alternativt tecken
- Präglingsort: Efter 1973 en E till Eskilstuna.
vid mynt fram mot 1973 Erik den heliges porträtt på grund av huvudstaden. ifrån 2008 präglades mynten inom land i norden då Myntverket inom land i norden vann upphandlingen.[10] Då används istället förkortningen till utgivningsorten, S, på grund av Riksbankens huvudkontor inom huvudstaden.
Vilka utländska riken "importerade" landet mynt ifrån beneath dem inledande århundradena efter Kristi barnafödande samt beneath vikingatiden?Mynt ifrån slutet från 1600-talet samt fram mot 1800-talet märkning efter präglingsorten. vid kopparmynten präglade inom Säter samt senare nära Avesta myntverk finns dock vanligen numeriskt värde korslagda pilar. beneath Gustav II Adolf användes enstaka fläkt örn vid mynten ifrån Arboga, enstaka stående grip vid mynten ifrån Nyköping. till plåtmynten användes ofta enstaka märkning från kopparens ursprung, liksom nödvändigtvis ej äger tillsammans myntorten för att göra.[11]
- Myntmästarmärke: symbol på grund av den individ såsom ansvarar på grund av myntningen.
Numera initialen vid riksbankschefens namn alternativt, på grund av mynt präglade 1876-1986, initialen vid myntverkschefens namn.
Myntet existerar ifrån kalenderår 625 före vår tideräkning samt kommer ifrån forntida riket Lydien.Tidigare myntmästarens märke.
- Gravörsignatur: symbol till den individ likt existerar ansvarig till myntets utformning, oftast dennes initialer. Detta initialer brukar sitta beneath porträttets hals. dem flesta moderna mynt saknar gravörsignatur, dock vid moderna tiokronor finns MN på grund av Marita Norin samt vid enkronor efter 2001 ett till Ernst Nordin.
- Valören brukar förkortas vid mynten.
modell förmå artikel mot modell ”Ö S M” liksom är kapabel utläsas vid ett sektion äldre silvermynt.
Artiklar inom kategorin "Äldre svenska mynt".ÖSM existerar ett förkortning till öre silvermynt. vid kronmynt efter 1909 brukar kronor förkortas ”Kr”. Öre förkortas ej vid mynt efter 1855.
- På kopparmynt ifrån 1600- samt 1700-talen förekommer för att regentens namn förkortats, exempelvis "V E R S" till Ulrica Eleonora Regina Sueciæ (Ulrika Eleonora, Sveriges drottning), "G R S" på grund av Gustavus Rex Sueciæ (Gustav, Sveriges konung) samt C R S på grund av Christina Regina Sueciæ (Kristina, Sveriges drottning) alternativt Carolus Rex Sueciæ (Karl, Sveriges konung).
[12]
Initialer till Riksbankens, Myntverkets arbetsledare, alternativt myntmästaren inom Stockholm
[redigera | redigera wikitext]- MK till Marcus Kock 1633–1639
- AG på grund av Anthony Grooth d.y., 1641–1646
- DK på grund av Daniel Kock, 1646–1650
- GW till Georg Wagner, 1658–1664
- FI till Johan Fredrik Herman, 1663
- IK på grund av Isaac Kock, adlad Cronström, 1664–1665
- AK till Abraham Kock, adlad Cronström, 1664–1668
- DF till Daniel Faxell, 1672–1683
- AS till Anders Strömmer, 1684–1699
- HZ på grund av Henrik Zedritz, 1700–1706
- LC till Lorentz Careelberg, 1706–1722
- GZ till Georg Zedritz, 1722–1738
- HM till Hans Malmberg, 1738–1762
- AL till Albrekt Lindberg, 1762–1773
- OL till Olof Lijdin, 1773–1819
- LB till Lars Bergencreutz, 1819–1821
- CB till Christopher Borg, 1821–1837
- AG alternativt G till Alexander Grandinson, 1838–1855
- ST alternativt T till Sebastian Tham, 1855–1876
- EB till Emil Brusewitz, 1876–1908
- W till Karl-August Wallroth, 1908–1927
- G på grund av Alf Grabe, 1927–1945
- TS vid varandra på grund av Torsten Swensson, 1945–1961
- U till Benkt Ulvfot, 1961–1986
- D till Bengt Dennis, 1986–1993
- B till Urban Bäckström, 1993–2003
- H på grund av Lars Heikensten, 2003–2006
- SI till Stefan Ingves, 2006–