Vilka cellorganeller finns i cellen
Cell
- För andra betydelser, titta fängelse (olika betydelser).
Cellen existerar den funktionella samt strukturella enheten inom varenda levande organismer; den kallas ibland till "kroppens byggsten".
Organell, även cellorganell, existerar cellens motsvarighet mot organ.Vissa organismer, mot modell bakterier, består från endast enstaka fängelse vardera. andra organismer, mot modell människor, består från flera miljarder celler vardera. [1]
Alla celler kommer ifrån redan befintlig celler. dem förökar sig samt blir flera genom för att dela upp sig inom numeriskt värde stycken, ibland inom fyra. vid detta sätt blir flera celler snabbt flera, medan andra dör samt upplöses.
En normal fängelse upprätthåller självständig ämnesomsättning (metabolism) samt cellen innehåller all den ärftliga upplysning såsom behövs på grund av för att forma enstaka fräsch identisk fängelse. inom cellens inre finns strukturer liksom kunna betraktas vilket cellens egna inre kroppsdel, organeller. dem existerar lösta inom cellvätska, cytosol. Cytosolen samt dem organeller liksom finns inom den kallas gemensamt till cytoplasma.[1] Celler förökar sig genom delning.
Sådant såsom besitter tillsammans celler för att utföra benämns cellulärt. Sådant liksom finns inne inom enstaka fängelse existerar intracellulärt (ej för att förväxla tillsammans med intercellulärt vilket betyder mellan celler[2]); motsatsen existerar extracellulärt.
Ordet "cell" kommer ifrån latinetscellula, likt betyder "litet rum".
varenda celler äger olika information. detta är kapabel t.ex. artikel för att dem skickar signaler mellan olika kroppsdelar, detta är kapabel även artikel för att bygga upp färsk hud.
Översikt
[redigera | redigera wikitext]Varje fängelse existerar mer alternativt mindre självständig inom den fras för att den oberoende från andra celler tar upp näring samt omvandlar näring mot energi; den utövar inriktade funktioner samt reproducerar sig angående därför existerar nödvändigt.
varenda fängelse innehåller varenda instruktioner vilket behövs till för att utföra dessa fakta.
Alla celler delar vissa egenskaper:[3]
- Reproduktion via celldelning (även kallad mitos alternativt bestående av två delar fission).
- Använder enzym samt andra proteiner vilket kodas från gener via avskrift samt translation.
- Metabolism, detta önskar yttra nedbrytande process från näringsämnen ifrån omgivningen till för att omvandla kemiska föreningar mot energi, samt därefter bygga upp nya biologiska föreningar.
- Den är kapabel svara vid externa samt interna signaler, mot modell temperatur, pH samt förändringar inom näringsnivåer.
- Cellens barriär mot omgivningen existerar cellmembranet såsom består från en dubbellager från fosfolipider.
Vissa prokaryotiska samt eukaryotiska celler skiljer sig vid flera punkter.
Bland annat äger eukaryota celler organeller vilket prokaryoter saknar.
Cellens uppbyggnad
[redigera | redigera wikitext]Det finns numeriskt värde elementär typer från celler: eukaryota samt prokaryota. Prokaryota celler existerar vanligtvis encelliga organismer, medan eukaryota celler ofta existerar delar inom enstaka multicellulär organism.
Prokaryota celler
[redigera | redigera wikitext]Prokaryoter skiljer sig ifrån eukaryoter inom flera avseenden. Vidare saknar prokaryoter intracellulära organeller såsom detta endoplasmatiska nätverket, Golgiapparaten, mitokondrier samt lysosomer. Prokaryoter äger ofta ett kapsel liksom består från en kolhydratskikt liksom omger cellen samt skyddar den mot omgivningen.
Flagell samt pili existerar numeriskt värde andra vanliga komponenter; dessa existerar former från utskott ifrån prokaryoten bestående från protein. enstaka flagell existerar ett struktur från molekylär motor liksom beneath effekt från en komplicerat inre struktur från proteiner förmå rotera, samt därmed förflytta prokaryoten inom ett vattenlösning.
ett pilus existerar enstaka receptor, tillsammans med vars hjälp bakterien förmå binda mot ett yta. Liksom eukaryoter äger prokaryoter även ribosomer.
Övriga skillnader mellan prokaryoter samt eukaryoter:
- De flesta prokaryoter besitter ett cellvägg (dock finns detta flera undantag, mot modell mykoplasma).
Cellväggens kemiska struktur existerar uppbyggd likt enstaka kemisk förening bestående av stora molekyler bestående från peptider liksom alterneras tillsammans mindre kolhydratgrupper. Cellväggen utgör ett barriär mot framförallt osmos vilket annars riskerar för att spränga cellen, eftersom den intracellulära miljön äger enstaka högre koncentration från partiklar inom förhållande mot den yttre miljön.
Dock förekommer cellväggar hos vissa eukaryota växtceller samt svampar dock sammansättningen existerar olika.
- Den prokaryota kromosomen existerar cirkulär samt ej linjär liksom ofta existerar fallet inom eukaryoter. Prokaryoter besitter dessutom ofta enbart enstaka kromosom. detta existerar även vanligt för att prokaryoter existerar bärare från mindre cirkulära DNA-molekyler kallade till plasmider.
sådana plasmider innehåller ofta en tiotal gener[4] samt är kapabel överföras bakterier emellan.
Eukaryota celler
[redigera | redigera wikitext]Eukaryota celler existerar ungefär 10 gånger större inom jämförelse tillsammans med prokaryota celler samt förmå äga enstaka volym såsom existerar uppemot 1000 gånger större.
Den primära skillnaden mellan prokaryoter samt eukaryoter existerar detta faktum för att eukaryoter innehåller mindre boende inne inom cellen såsom omges från membran, således kallade organeller. Dessa organeller äger ofta specifika funktioner inom cellens ämnesomsättning (metabolism). då detta gäller den eukaryota cellens DNA består den från raka kromosomer tillsammans bundna histoner.
varenda kromosomer finns inne inom cellkärnan samt existerar därmed separerad ifrån cytosolen.
Organeller
[redigera | redigera wikitext]- Cellmembranet omsluter cellen samt reglerar vilka kemiska föreningar såsom får komma in samt ut, samt reglerar cellens insida.
- Cellskelettet utgörs från strukturer inuti cellen liksom tillsammans håller uppe cellen samt ger den dess form.
- Cytoplasma - materialet mellan cellmembranet samt cellkärnan, består maximalt från vatten.
- Cellkärna - denna plats lagras DNA, detta genetiska materialet.
Prokaryoterna saknar cellkärna samt äger DNA fritt inom cytosolen.
- Ribosomer - inom dessa tillverkas cellens proteiner genom för att aminosyror kopplas ihop efter hänvisningar ifrån generna.
- Endoplasmatisk retikulum - en membransystem likt bland annat transporterar kemiska föreningar inom cellen.
- Mitokondrie - cellens ”kraftverk”, förbränning från olika molekyler, mot modell sötningsmedel, såsom ger energi mot cellens jobb (cellandning).
- Golgiapparaten - sätter vid "adresslappar" vid färdiga protein likt visar vart inom cellen dem bör transporteras.
Cellens komponenter
[redigera | redigera wikitext]Alla celler äger, oavsett ifall detta gäller ett prokaryot alternativt eukaryot fängelse, en cellmembran liksom omsluter cellen, samt skiljer den interna miljön ifrån den externa.
Cellmembranet reglerar upptar plats från ämnen ifrån omgivningen samtidigt vilket detta upprätthåller elektriska potentialskillnader eftersom detta existerar impermeabelt på grund av joner.
En normal fängelse upprätthåller självständig ämnesomsättning samt cellen innehåller all den ärftliga resultat såsom behövs till för att forma ett färsk identisk cell.varenda celler innehåller DNA vilket existerar detta ärftliga ämne likt gener består från. RNA existerar ett ytterligare allomfattande företeelse liksom existerar grunden på grund av genernas formulering.
Cellmembran
[redigera | redigera wikitext]En tunn hinna såsom håller ihop samt skyddar cellen.
Membranet fungerar likt portvakt. detta släpper igenom nyttiga ämnen, mot modell en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig samt syre. flera skadliga kemikalier kunna däremot ej anlända in inom cellen. Cellens cytoplasma omges från en plasmamembran. termen plasmamembran används synonymt tillsammans cellmembran. Hos växtceller samt prokaryoter omges plasmamembranet från ett cellvägg.
Plasmamembranet skyddar cellen ifrån den omgivande miljön samt består från fosfolipider inom en dubbelt lager. Olika former från biologiska molekyler existerar inbäddade inom membranet, bland annat flera typer från proteiner. Vissa membranproteiner fungerar vilket kanaler till joner samt andra mindre vattenlösliga molekyler. eftersom vissa substanser kunna passera cellmembranet, medan andra ej är kapabel detta, kallas membranet på grund av 'semi-permeabelt'.
Proteiner inom cellmembranet är kapabel även existera receptorer till signalering in mot cellen.
Cytoskelettet
[redigera | redigera wikitext]Cytoskelettet upprätthåller cellens morfologi, detta önskar yttra dess form eller gestalt samt utseende. Dessutom ger cytoskelettet stöd åt organeller, överför endocytos samt celldelning.
detta eukaryota cytoskelettet består från mikrofilament, intermediära filament samt mikrotubuli. flera olika typer från proteiner deltar inom uppbyggnaden från cytoskelettet. Även prokaryoter besitter en cytoskelett, såsom forskningen ej besitter fokuserat lika många kring.
Genetiskt material
[redigera | redigera wikitext]Två olika typer från relaterat till gener ämne existerar: DNA samt RNA.
dem flesta organismer använder DNA på grund av sin långsiktiga informationslagring. dem undantag liksom existerar existerar vissa virus (retrovirus) vilket enbart använder RNA likt sin huvudsakliga lagringsform på grund av genetisk upplysning. All biologisk data vilket enstaka organism innehåller finns inom den genetiska koden, detta önskar yttra inom DNA. RNA existerar huvudsakligen enstaka något som är kortvarigt eller inte permanent överföringsform från genetisk data, liksom existerar beneath korta tidsperioder då enstaka gen bör omvandlas mot en protein.
Sådant RNA kallas till budbärar-RNA (förkortat mRNA, från engelska messenger RNA).
Det prokaryota genetiska materialet existerar strukturerat inom enklare samt mindre DNA-strukturer. Detta bakterie-DNA ligger inom ett område hos den prokaryota cellen likt kallas till nukleoid. Nukleoiden existerar dock enbart ett distrikt inom cellen samt existerar ej för att förknippa tillsammans med den eukaryota cellkärnan.
99,9 % från detta genetiska materialet inom den eukaryota cellen finns inom cellkärnan - undantaget existerar enstaka mindre mängd mitokondriellt DNA såsom ligger inne inom mitokondrierna. detta mitokondriella DNA:t utgör enstaka många små sektion från cellens totala DNA.
Mänskliga celler äger 46 raka DNA-molekyler (kromosomer).
Antalet kromosomer varierar mellan arterna samt besitter ingenting för att utföra tillsammans med organismens komplexitet.
Cellens funktioner
[redigera | redigera wikitext]Celltillväxt samt metabolism
[redigera | redigera wikitext]Mellan celldelningar växer cellen genom cellulär metabolism. Cellmetabolism existerar den process varigenom enskilda celler bearbetar näringsämnen.
Metabolism delas upp inom katabolism, likt innebär nedbrytandet från strukturellt komplexa molekyler på grund av för att utvinna energi, anabolism existerar tvärtom uppbyggande reaktioner såsom skapar nya byggstenar inom cellen. beneath normala förhållanden existerar kolhydrater den vanligaste energikällan inom cellen. Komplicerade kolhydratföreningar bryts ner mot den enklare formen glukos.
Inne inom cellen bryts glukos ner mot ATP.
ATP bildas via numeriskt värde primära biokemiska nedbrytningsvägar, varav den inledande existerar glykolysen samt kallas till anaerob metabolism, därför för att den ej kräver syre. inom prokaryoter existerar glykolys den enda process såsom framställer energi såsom cellen är kapabel tillgodogöra sig.
Några från huvudaktörerna bland organellerna (i växt samt djurceller), samt deras funktioner: Cellmembranet skyddar cellen samt kontrollerar vilka ämnen såsom får komma in samt ut ur cellen.Den andra biokemiska nedbrytningsvägen existerar citronsyracykeln, även kallad på grund av Krebs cykel. Citronsyracykeln sker inne inom mitokondrieerna samt genererar mer ATP än glykolysen.
Cellbildning
[redigera | redigera wikitext]Celldelning inkluderar ett enda modercell likt delar sig mot numeriskt värde dotterceller. inom prokaryoter kallas celldelningen till bestående av två delar fission medan den inom eukaryoter kallas på grund av mitos liksom följs från cytokines.
Könsceller delar sig genom enstaka process likt kallas på grund av meios.
DNA-replikering existerar den process varvid cellens kromosomer dupliceras, vilket existerar nödvändigt inför varenda celldelning.
Syntes från proteiner
[redigera | redigera wikitext]Alla celler existerar kapabla för att tillverka syntetiskt nya proteiner, vilket existerar nödvändiga till för att granska samt tillgodose cellens aktiviteter samt behov.
I ett fängelse finns detta olika delar såsom besitter olika funktioner.Proteinsyntesen innebär för att nya proteiner byggs upp ifrån enklare byggstenar, sålunda kallade aminosyror, via avskrift samt translation.
Transkription existerar den process varvid genetisk kunskap inom DNA används på grund av för att producera enstaka komplementär RNA-sträng. Den RNA-strängen existerar sedan bearbetad på grund av för att ge upphov mot mRNA, likt sedan migrerar genom cellen.
mRNA binder mot protein-RNA komplex kallade på grund av ribosomer liksom finns inom cytosolen bundna mot detta endoplasmatiska nätverket.
I den denna plats artikeln kommer oss för att vandra igenom dem tre huvudtyperna från celler vilket levande organismer är kapabel artikel uppbygda av: bakterieceller, djurceller samt växtceller.mRNA översätts inom ribosomerna mot polypeptider - translationen.
Generna styr proteintillverkningen
[redigera | redigera wikitext]Generna agerar sin primära roll då cellen tillverkar enstaka sorts molekyler likt kallas proteiner. Genen innehåller den kunskap likt avgör hur proteinerna bör bli. Cellerna existerar dem allra minsta självständiga delarna inom organismer.
ett människokropp innehåller flera miljarder celler, medan många små organismer, mot modell bakterier, består från enstaka enda fängelse vardera. enstaka fängelse existerar likt enstaka många små samt många komplicerad fabrik såsom är kapabel tillverka samtliga beståndsdelar såsom behövs på grund av för att bygga upp ett kopia från fabriken egen.
noggrann detta inträffar då cellen delar sig.
Den principiella arbetsuppdelningen inom celler existerar lätt - generna innehåller instruktionerna till arbetet samt proteinerna utför arbetet. Uppgifterna är kapabel mot modell bestå inom för att bygga enstaka ytterligare kopia från cellen alternativt för att reparera skador inom den.
varenda proteintyp existerar enstaka utpräglad expert samt utför endast en visst speciellt arbete. sålunda då ett fängelse bör förändra sina aktiviteter måste den tillverka nya typer från proteiner. angående ett fängelse bör fullfölja någonting snabbare alternativt långsammare kunna den reglera detta genom för att producera fler proteiner på grund av den uppgiften (snabbare) alternativt färre (långsammare).
Därför varierar uppsättningen proteiner inom cellen ifrån period mot ytterligare. dock generna på grund av samtliga proteinerna finns ständigt tillgängliga.
Protein består från långa länkar som är kopplade samman ofta för att binda eller säkra något från aminosyror. Kedjorna tillverkas vilket pärlband. enstaka aminosyra inom taget läggs mot inom en änden.
varenda gång enstaka aminosyra bör läggas mot finns 20 olika för att välja mellan. detta existerar genen vilket avgör vilken aminosyra läggs mot. Ordningsföljden mellan nukleotider inom DNA bestämmer ordningsföljden mellan aminosyror inom proteinet. Proteinet viker sedan ihop sig mot ett kompakt struktur, lite grand såsom en oordnat nystan.
Den 3d form eller gestalt vilket proteinet då får bestäms från den ordningsföljd vilket aminosyrorna sitter inom längs kedjan samt detta existerar denna form eller gestalt såsom inom sin tur bestämmer vilket proteinet är kapabel utföra, vilket detta äger på grund av funktion. enstaka sektion protein besitter mot modell inbuktningar samt utbuktningar såsom stämmer noggrann tillsammans med ytan vid en annat protein.
detta fullfölja för att dem numeriskt värde proteinerna häktar fast inom varandra samt bildar ett större objekt tillsammans. andra proteiner existerar enzymer, detta önskar yttra fungerar likt små maskiner likt ändrar andra molekyler mot modell genom för att ta isär dem.
Informationen lagras inom DNA inom struktur från ett ordningsföljd från nukleotider längs DNA-kedjan.
Fyra olika nukleotider kommer på denna plats mot användning: adenin (A), Tymin (T), guanin (G) samt cytosin (C). Dessa översätts mot ett sekvens från aminosyror. dem regler liksom översättningen följer kallas den genetiska koden. då ett gen bör användas kopieras DNA-sekvensen ursprunglig mot den många likartade molekylen RNA. Detta görs vid detta många korta delavsnittet från DNA var enstaka viss gen finns.
Denna speciella kopieringsprocess är kapabel även kallas avskrift. RNA-kopian förs sedan genom en många stort molekylkomplex likt kallas ribosom. denna plats översätts nukleotidsekvensen inom RNA mot enstaka motsvarande sekvens från aminosyror i enlighet med den genetiska koden. Den på denna plats processen förmå även kallas proteinsyntes.
detta nya proteinet vecklas sedan ihop mot den form eller gestalt detta bör äga på grund av för att behärska fyllning sin arbetsuppgift.
Om sekvensen från nukleotider förändras sålunda förändras även genen. Detta är kapabel även ett fåtal mot resultat för att den motsvarande sekvensen från aminosyror inom proteinet blir speciell.
ifall enstaka sektion från genen tas försvunnen blir proteinet mindre samt möjligen ej fungerar. Detta existerar förklaringen mot för att organismer tillsammans med olika alleler förmå äga olika attribut, motsvarande proteiner fungerar olika. likt modell beror hårfärgen vid hur många melanin (mörkt pigment) såsom byggs in inom håret då detta växer fram.
Kroppen existerar uppbyggd från flera miljarder celler.ett individ tillsammans med normal uppsättning gener till tillverkning från melanin får mörkt kalufs. dock ifall ett från allelerna besitter enstaka sekvens vilket existerar därför annorlunda för att motsvarande protein ej fungerar, då produceras många mindre melanin, samt personen blir ljushårig.
Cellsignalering
[redigera | redigera wikitext]De flesta celler ingår inom en större nätverk.
på grund av för att detta nätverk bör fungera måste cellerna behärska kommunicera tillsammans varandra.
I ett flercellig organism existerar cellerna ofta inriktade samt besitter olika uppgifter.Kommunikationen behövs till för att reglera antalet celler samt vilken typ från celler liksom behövs. Fel inom kommunikationen förmå leda mot ohämmad celltillväxt (det önskar yttra cancer). Celler kommunicerar tillsammans med varandra genom för att utsöndra olika ämnen, primitiva celler (ex. jästceller) kommunicerar tillsammans med hjälp från små peptider medan celler inom varelse förmå nyttja sig från flera olika typer från signalmolekyler likt proteiner, peptider, aminosyror, steroider, retinoider, gaser (kväveoxid samt koloxid) samt fettsyraderivat.