Vad är den hippokratiska eden

Hippokrates besitter tillsammans med dimma kallats den moderna läkekonstens fader. han plats läkaren ifrån ko såsom levde mellan samt cirka f Kr. Tillsammans tillsammans enstaka team medicinsk expert vilket följde inom hans spår skrev han detta banbrytande verket »Corpus«. inom samt tillsammans detta, vid den tiden många kontroversiella verk, danades enstaka fräsch medicinsk era då man hävdade för att sjukdom ej existerar gudarnas straff utan ett resultat från miljömässiga faktorer, mathållning samt levnadsvanor, en synsätt likt inom högsta grad existerar aktuellt inom dagens medicinska undersökning samt läkarens kliniska vardag.
nära sidan angående sitt radikala medicinska rekrytering intresserade sig Hippokrates även på grund av läkarens yrkesmoral.

Den hippokra­tiska eden besitter blivit en rättesnöre på grund av medicinsk expert vilket, då liksom för tillfället, inom sin aktivitet hanterar till andra människor livsavgörande ämnen. Den pekar vid läkarens stora ansvar inför dem försvagade sjuka, liksom inom sin fara måste känna till för att dem kunna lita vid för att läkaren besitter patientens bästa samt ingenting annat vilket högsta prioritet.

Den hippokratiska eden plats djärv inom samt tillsammans med för att den hävdar läkarens plikt för att ständigt förbli sina patienters (de svagas) tjänare samt hävda sin integritet gentemot myndigheter samt andra uppdragsgivare alternativt egna intressen. Även ifall eden inom sin utformning samt tillämpning äger modifierats inom ljuset från fräsch insikt (och även inom framtiden måste modifieras) tar den inom sin ursprungliga utgåva upp dem aktuella frågorna ifall eutanasi, abort samt sekretess.

Forskningen samt dem svaga grupperna
Clarence Blomquist äger kallats den svenska medicinska etikens fader.

han arbetade energiskt på grund av för att dem etiska frågorna skulle tydliggöras samt erhålla genomslag såväl inom klinisk aktivitet liksom inom forskningen.

Clarence Blomquist skrev inom sin litteratur »Medicinsk etik« [1]: »Det finns risker tillsammans med all undersökning. Dessa risker måste vägas mot den nytta forskningen är kapabel tänkas medföra – dock man måste även betänka risken tillsammans för att ej forska.« Dessa numeriskt värde meningar fångar den medicinska forsknings­etikens kärna: plikten för att forska, dock även plikten för att ständigt utföra avvägningar mellan den nytta forskningen är kapabel utföra samt dem risker den kunna innebära på grund av såväl forskningspersonerna liksom framtida patienter.
Clarence Blomquist, såsom fanns den svenska representanten inom den arbetsgrupp inom Världsläkarorganisationen (WMA) vilket antog den inledande Helsingforsdeklarationen , gjorde oerhörda insatser till för att inom detalj tydliggöra samt inom verkligheten ständigt påminna medicinska vetenskapsman ifall dessa principer.
Claude Bernard, vilket från flera betraktas vilket detta medicinska experimentets fader, samtalar om [2] även etiska aspekter inom forskningen.

han menar för att vetenskapsman måste ta ansvar på grund av för att patienter ej skadas inom avsikt för att ta fram fräsch insikt till framtida patienters väl. denne pekar vid forskningens standard likt en moraliskt värde, något likt återfinns inom Helsingsforsdeklarationen samt andra internationella forskningsetiska koder.
Den insikt likt vanns från den snarast explosionsartade ökningen från medicinska experiment likt följde efter Claude Bernards pionjärinsatser förmå ej överskattas.

Experimenten gav ett mäktig kunskapstillväxt samt ledde mot enstaka tillväxt från medicinska tekniker samt medicin baserade vid fräsch förståelse angående sjukdomsmekanismer. detta blev dock nödvändigt för att fastställa etiska riktlinjer samt principer på grund av för att skydda patienter samt friska försökspersoner.

Kvalitet samt inomvetenskaplig hederlighet.

Den ifrån mitten från talet snabbt ökande observationsforskningen äger inom rätt hippokratisk anda, genom användning från epidemiologisk teori samt ett snabbt något som ökar i storlek eller antal datateknik, gett kunskaper ifall miljöfaktorer samt livsstil såsom orsak mot sjukdom. Den äger även gett upphov mot moraliska utmaningar, ej minimalt nära uppbyggnad samt nyttjande från stora patientdatabaser.

Vinsterna är kapabel plats stora, därför även integritetsriskerna. Sedan slutet från talet pågår enstaka tillväxt från etiken inom forskningsprocessen. inom takt tillsammans förändrade forskningsmetoder besitter nya samt allt tydligare riktlinjer tagits fram. inom flera länder äger riktlinjerna blivit basen till lagstiftning likt blivit viktig på grund av för att garantera forskningspersonernas säkerhet samt på grund av för att behålla allmänhetens förtroende.
Etiken inom forskningen innefattar även aspekter vid standard samt inomvetenskaplig hederlighet.

dålig samt ohederlig undersökning existerar oetisk ej bara på grund av för att den bedrar forskarsamhället alternativt enskilda vetenskapsman utan inom inledande grabb då den förmå innebära negativa implikationer på grund av framtida patienter.
Helsingforsdeklarationen träffar fast för att undersökning existerar ett central plikt till läkaren på grund av för att minska lidande, dock även för att den bör existera från god standard samt redovisas hederligt.

Biomedicinsk undersökning får inte någonsin genomföras vid människa ifall ej betydelsen från detta förväntade resultatet står inom proportion mot dem tänkbara risker liksom försökspersonerna kunna utsättas på grund av. Givetvis kunna denna proportionalitet ej uppfattas sålunda för att den bör artikel linjär. ett risk–vinstbedömning måste ständigt utföras, var försökspersonens nyfikenhet besitter prioritet framför forskningens samt samhällets.

Även angående samhället samt forskarvärlden menar för att ett viss typ från undersökning existerar från extremt värde är kapabel oss ej utsätta patienter på grund av oacceptabla risker. Man kunna ej tillåta ens små risker ifall forskningen bedöms äga många nedsänkt kvalitet.

Viktigt för att debatten fortgår. en bekymmer vilket ofta diskuteras inom den lagreglerade verksamheten inom landet existerar om etikprövningsnämnderna kunna avslå ett begäran liksom ej innebär risker till forskningspersonerna dock likt äger ett oacceptabelt nedsänkt vetenskaplig standard.

detta förmå existera problematiskt nära tillämpning från enstaka skyddslagstiftning.

Även ifall detta existerar viktigt för att liknande resonemang förs måste andra aktörer (exempelvis anslagsgivare samt vetenskapliga redaktörer) ta en många stort ansvar vilket gäller kvalitetsaspekten, medan etikprövningens fokus måste ligga ner vid skyddsaspekten.
Den forskningsetiska debatten måste fortgå samt påverka dem etiska riktlinjerna, liksom lagen, inom avsikt för att inom nya problemställningars perspektiv titta mot för att forskningspersonerna skyddas samtidigt såsom kunskapen utvecklas.

Läkarna samt dem medicins­ka forskarna måste etiskt undersöka samt aktivt delta inom samhällsdebatten ifall forskningsetiken, dock även inför nya tillämpningar inom existentiellt värdeladdade områden inom livets start samt slut. oss måste även våga undersöka effekterna från den allt starkare politiseringen samt ekonomiseringen från medicinsk undersökning tillsammans ökande krav vid nyttostyrd undersökning.

Nytta på grund av vem?

existerar detta tillämpning vid betalkort alternativt utdragen sikt såsom avses? existerar detta finansiell nytta samt tillväxt såsom bör styra forskningen?
Ekonomiska incitament kunna driva vetenskapsman samt företag mot för att rangordna kunskapsutveckling på grund av stora samt breda grupper vid bekostnad från mindre, svaga gruppers behov från kunskapsutveckling.

en känt modell existerar för att unge, inom synnerhet nyfödda samt prematura, utsätts till medicin samt andra behandlingar liksom inom upphöjd grad saknar vetenskaplig evidens. enstaka ytterligare anledning mot för att forskningsetiken måste utvecklas existerar dem stränga kraven vid för att forskningspersonerna måste ge sitt eget informerade samtycke.

Angelägen kunskapsutveckling till dessa svaga grupper förmå hindras. Rättviseprincipen då detta gäller kunskapsutveckling kunna ej helt erhålla stå tillbaka på grund av autonomiprincipen.

Etiken inom vårdens dagligt liv samt dem svagaste gruppern
dem forskningsetiska principer vilket tydliggjorts inom olika koder samt konventioner kunna inom upphöjd grad tillämpas inom den kliniska vardagen.

Den etiska diskussionen inom klinikerns dagligt liv existerar ofta otydlig samt ostrukturerad, möjligen framför allt därför för att detta saknas tidsperiod samt en klart forum till forskningsetiska resonemang inom stora delar från vården. dem etiska bekymmer oss möter inom vårdens dagligt liv existerar likartade dem bekymmer oss möter nära medicinsk undersökning, även ifall dem inom detta senare fallet ställs vid sin spets inom samt tillsammans för att dem ingrepp oss utför på grund av för att ett fåtal förståelse oftast ej innebär för att individen vinner något.

moralisk granskning inom vården kunna alltså nyttja inom princip identisk hjälpstrukturer nära kartläggning från problemen. Resonemangsmetoderna existerar ett blandning från konsekvens- samt pliktetik, samt värdegrunden existerar densamma likt inom forskningen.
dem största utmaningarna på grund av den medicinska etiken inom vårdens dagligt liv existerar för att värna dem svagaste gruppernas behov.

enstaka sådan assemblage existerar barnen, samt detta existerar naturligt på grund av mig likt barnläkare för att exemplifiera vårdetiska bekymmer inom pediatriken, även ifall detta existerar tydlig för att barnens situation kunna spegla dem många gamlas, dem mentalt handikappades samt dem temporärt beslutsinkompetentas situation.

Utgångspunkten existerar för att dessa patientgrupper besitter identisk mänskliga rättigheter vilket dem liksom äger full beslutskompetens, även angående dem äger enstaka begränsad tillfälle mot självbestämmande (en grundförutsättning till för att egen behärska skydda sin korrekt mot integritet samt likvärdig samt rättvis vård).
Den inledande utmaningen inom vårdens dagligt liv existerar för att upptäcka, förstå samt titta problemet ur barnets alternativt den gamles perspektiv.

dem värdekollisioner oss måste hantera existerar då rätten mot välmående kolliderar tillsammans med rätten för att undvika skadas samt rätten mot integritet. oss måste även balansera föräldrars samt närståendes intressen, likt kunna kollidera tillsammans med barnets/den beslutsinkompetentes, samt balansera andra alternativt möjligen framtida barns nyfikenhet tillsammans med den aktuella patientens.

Exempel 1: ett årig pojke, tidigare ishockeyspelare, opererades på grund av en kalenderår sedan vid bas från osteogent sarkom.

nära operationen amputerades motsats till vänster underben. Tumören återkom inom vänster lår. Den förväntade livslängden efter operation beräknades existera en mot maximalt numeriskt värde tid. Föräldrarna bad ifall operation, dock pojken vägrade.

Exempel 2: en fullgånget ungar föddes efter indikator vid svår syrebrist beneath förlossningen. Efter återupplivning tillsammans intensivvårdsinsatser överlevde barnet.

nära fem dagars ålder upptäckte man svåra missbildningar bland annat inom hjärta samt lungor. Barnet förväntades ej leva inom mer än högst numeriskt värde månader, tillsammans med svårt lidande.

Barnet skulle även existera beroende från intensivvård. Föräldrarna ville fullfölja intensivvården samt för att samtliga insatser skulle ges nära hjärtstillestånd.

Exempel 3: ett årig kvinna tillsammans med tre ungar (2, 5 samt 7 kalenderår gamla) kom mot förlossningen tillsammans något som blöder eller läcker blod moderkaka praevia inom sju dagar Mamman behövde blodöverföring samt barnet måste förlösas tillsammans med kejsarsnitt, annars skulle både mor samt ungar avlida.

Familjen plats aktiva Jehovas vittnen samt kunde ej tillåta blodtransfusion.

Vid undersökning från dessa fall måste barnets intressen identifieras samt vägas mot föräldrars, syskons samt andra närståendes. detta existerar även viktigt för att inse för att läkaren samt övrig anställda är kapabel äga intressen vilket delvis förmå kollidera tillsammans barnets samt dem anhörigas, vid identisk sätt vilket sjukhusledning samt politiker hållbart kunna äga intressen även vilket gäller en beslut kring en enskilt fall (Figur 1).
Läkaren liksom bör verkställa dem medicinska besluten samt sköta kommunikationen tillsammans patient, anhöriga samt andra vårdgivare måste på grund av sig egen, samt till dem liksom bör informeras, klargöra för att ej bara detaljer samt statistiska sannolikheter, utan även elementär värden samt moralisk resonemangsmetod, färgar samt påverkar besluten (Figur 2).

ett primär förståelse existerar alltså vital hos läkaren, såsom annars enkel kunna ge sken från för att hans/hennes åsikt grundas enbart vid medicinska information. ett öppenhet kring värderingar, bedömningar samt elementär etiskt resonemang existerar den bästa utgångspunkten på grund av en kreativt informationssamtal. således flera vilket möjligt från dem likt är kapabel beröras från beslutet bör erhålla den period till reflektion liksom står mot förfogande inför en svårt beslut.

period samt område kunna variera, dock god förberedelse på grund av sådana konversation samt medvetande från den lokal detta måste ett fåtal ta inom vården existerar kritisk till en god beslutsunderlag.

Den medicinska etiken inom undervisningen
Den medicinska etikens ställe inom vården, den period likt finns på grund av samtal samt reflektion kring enskilda händelser samt på grund av vidareutbildning inom ämnet, tenderar för att knappas in beneath detta senaste decenniet.

Nya vårdsystem, tillsammans allt sämre läkarkontinuitet samt ökad period till administrativa/tekniska bekymmer, äger skjutit undan detta utrymme såsom den medicinska etiken fick inom undervisningen samt inom vården beneath samt talen. Belysande existerar enstaka enkätstudie ifall medicinsk etik inom läkarutbildningen från Niels Lynöe samt medarbetare [3].

Den visar för att studenter saknar goda förebilder samt period till reflektion. Ingemar Engström samt medarbetare visar upp enstaka utvärdering baserad vid bland annat medicinstudenters attityd mot utbildning inom ämnet, kommentarer mot kursvärderingar samt diskussion inom Läkartidningen [4]. Artikeln visar för att såväl studenter likt seniora doktor underskattar betydelsen från samt chansen för att föra tydliga etiska ­resonemang kring viktiga vårdetiska bekymmer.

Samtidigt avlivar man tillsammans med goda argument ett utdragen rad legender kring den medicinska etiken.
Den såsom varit tillsammans inom läkarutbildningen beneath flera decennier vet för att detta finns goda möjligheter för att vid en strukturerat sätt tydliggöra samt analysera etiska bekymmer inom vården på grund av studenter. Nordiska ministerrådet äger även pekat vid metoder för att undervisa läkarstuderande samt medicinsk expert inom ämnet etik [5].

kritisk existerar period samt engagemang ifrån dem vilket fullfölja kursplanerna, liksom ett omfattande förståelse ifall för att etiken existerar enstaka essentiell komponent till för att upprätthålla samt förbättra kvaliteten inom vården.

Samhället samt dem svaga grupperna
Den snabba medicinska utvecklingen kräver ett speciell moralisk uppmärksamhet samt beredskap.

Nya etiska bekymmer liksom oss tidigare ej alls reflekterat ovan uppträder. Utan träning inom alternativt förståelse ifall moralisk undersökning hos doktor samt beslutsfattare är kapabel grovt omoraliska metoder samt handlingar smygas in inom såväl vård vilket undersökning. medicinsk expert, ytterligare vårdpersonal samt medicinska vetenskapsman måste debattera inom medierna samt tillsammans allmänhet samt politiker på grund av för att tydliggöra bekymmer såsom uppstår inom samt tillsammans med fräsch förståelse.

Även effekterna från strukturförändringar inom vården måste debatteras. modell vid nya teknologier liksom därför småningom landat vid en utmärkt sätt inom land existerar provrörsbefruktning, var dem vuxnas önskan ifall för att erhålla unge måste balanseras mot risker på grund av barnet [6].

en likartat modell såsom hanterats rimligt väl inom svensk lagstiftning existerar hur man vid en etiskt acceptabelt sätt får nyttja tekniker såsom PGD/HLA (preimplantatorisk diagnostik tillsammans HLA-typning), liksom ju väckt argumentation [7] angående om oss får producera en ungar till för att bota en sjukligt bror/syster, samt inom sålunda fall beneath vilka förutsättningar.
inom Läkartidningen 35/ skrev Nils Sjöstrand [8]: »Det maximalt negativa vilket hänt inom läkaretiken existerar flera kollegers alltför stora följsamhet mot den ekonomism vilket dem senaste decennierna nästlat sig in vilket vårdideologi samt liksom ofta leder mot läkarmedverkan inom inhuman vård, särskilt från gamla samt utsatta.

var äger Läkarförbundet sin stora etiska utmaning«, samt inom Läkartidningen 41/ skrev förra förbundsordföranden Eva Nilsson Bågenholm [9]: »Riskerna på grund av för att äldre samt dem maximalt sjuka trängs undan från patienter tillsammans enklare vårdbehov måste analyseras.«
Citaten visar för att dem goda värden oss hyllar inom vården i&#;dag, detta önskar yttra upphöjd produktivitet, verksamma metoder, vårdprogramsstyrning, bedömning samt kvalitetskontroll, korta vårdtider samt vårdgaranti, är kapabel kollidera tillsammans andra goda värden såsom kontinuitet, lyhördhet, reflektion, långsiktighet, kunskapsfördjupning, undersökning (Fakta 1).

ifall dem senare får stå åter på grund av många på grund av dem förra blir detta framför allt dem svagaste grupperna liksom ej orkar utföra sin röst hörd (barnen, dem gamla, dem svårast sjuka) vilket drabbas. ett sådan tillväxt existerar djupt inhuman. oss måste återigen undersöka vad oss menar tillsammans med effektivitet samt standard inom vården samt än ett gång analysera hur detta bör bli mättad.

Antal patientbesök per tidsenhet alternativt antal vårdtimmar per medicinsk expert, sjukhussäng alternativt diagnostyp existerar enkel skattade produktivitetsmått dock dåliga samt möjligen kontraproduktiva effektivitetsmått. Effektiviteten från ett vårdinsats måste relateras mot patientens behov, för att insatserna mött patientens behov från bot, lindring samt förebyggande från ohälsa.

Patienter äger olika behov. dem svagaste, maximalt behövandes behov existerar svåra för att ens titta alternativt lyssna. Vårdprogram tar sällan hänsyn mot olikheter.
Vår goda vilja mot ett produktiv vård besitter lett mot strukturomvandlingar vilket hotar för att producera enstaka ojämlik vård var dem svagaste, maximalt behövande existerar förlorarna.

tidsperiod till moralisk reflektion även inom detta stycke är kapabel hjälpa oss för att förhindra denna bieffekt. Temat till års medicinska riksstämma »En jämlik vård« äger öppnat på grund av enstaka konstruktiv debatt.

Läkaren måste våga detta kontroversiella
Hippokrates plats vid sin period ett kontroversiell man, dock denne existerar utan tvivel kvar enstaka levande tecken till medicinsk kompetens samt visdom.

oss behöver liknande förebilder, möjligen mer än någonsin inom ett högteknologisk, rasande snabb tillväxt, samt inom ett produktivitetsinriktad medicinsk dagligt liv. vid både mikro- samt makroplanet måste läkaren ta ställning mot moraliska bekymmer vilket mot sin natur existerar kontroversiella. oss måste såsom medicinsk expert våga detta kontroversiella samt hävda patientens samt vår personlig integritet.

detta existerar dem kontroversiella människorna såsom leder mot tillväxt, fräsch förståelse samt förståelse även inom den medicinska etiken.
*
Artikeln existerar en referat från års Hippokrates-föreläsning nära Svenska Läkaresällskapets medicinska riksstämma.
*
möglich bindningar alternativt jävsförhållanden: Inga uppgivna.

Läkartidningen 47/