Vilket är vårt största mårddjur
Mårddjur
Mårddjur (Mustelidae, efter latin mustela likt betyder "vessla") existerar enstaka släkt från jämförelsevis små predator tillsammans enstaka ofta lite krökt rygg vilken ger dem enstaka "rullande" gång.
Järven existerar Europas största mårddjur.Nästan samtliga mårddjur besitter enstaka ljusgul fläck inom pälsen, den således kallade "mårdfläcken", vilken oftast sitter vid buk, samt flera äger stinkkörtlar nära analöppningen.
De äger ofta ett markerat slank lekamen, väl anpassad till för att åla sig in inom hål samt gångar. var deras skalle kunna ta sig in, passerar även all kroppen.
Undantag utgörs från grävlingar, järven samt vissa uttrar.
Mårdhunden, vilket existerar en hunddjur, ingår ej inom familjen.
Utseende
[redigera | redigera wikitext]Jämfört tillsammans andra köttätare existerar mårddjuren ganska små, dock skillnaden mellan den minsta arten samt familjens största medlemmar existerar betydlig.
De flesta mårddjursarter existerar små samt slanka.Medan dem minsta individerna från arten vessla, såsom även existerar dem minsta inom ordningen köttätare (Carnivora) överhuvudtaget, bara når ett kroppslängd från 114 millimeter samt ett vikt från 25 gram, blir större exemplar från havsutter, jätteutter samt järv ett meter långa samt 45 enhet för massa tunga. Hos dem flesta arterna finns enstaka utpräglad könsdimorfism, var hanar vanligen existerar 25 andel tyngre än honor.[1]
Pälsen besitter oftast ett brun alternativt mörk grundfärg.
Ofta förekommer mer ljus fläckar, strimmor alternativt andra markeringar vid kroppen. Svansen existerar vanligen utdragen samt extremiteterna existerar jämförelsevis korta.[2] Fötterna äger fem tår tillsammans med klor såsom ej kunna dras in.[3] Huvudet kännetecknas från små öron.
Tandformeln existerar inom 3/3 C 1/1 P 2-4/2-4 M 1/1-2, alltså 28 mot 38 tänder.[1]Skallen består hos dem flesta arterna från ett långsträckt hjärnskål samt en begränsad ansiktsskelett.[2]
Utbredning samt habitat
[redigera | redigera wikitext]Mårddjur finns inom större delen från världen, dock saknas inom Oceanien (inklusive Australien) samt Antarktis, vid Madagaskar samt vid vissa avlägsna öar.[2] dem förekommer inom flera olika habitat dock undviker områden vilket existerar alltför torra.
Flera arter behöver att vara nära något mot dricksvatten samt lever längs floder, insjöar samt havsstränder.
Mård (Martes martes) existerar en skogslevande mellanstort predator inom familjen mårddjur liksom förekommer inom större delen från Europa samt delar från västra Asien.Särskilt utpräglat existerar detta drag hos underfamiljen uttrar. Arten havsutter lever inom öppet ocean inom norra Stilla havet.[1]
I land finns nio arter från mårddjur: grävling, iller, järv, mink, skogsmård, stenmård, utter, hermelin samt vessla.[4]
Ekologi
[redigera | redigera wikitext]De flesta arter inom mårdfamiljen jagar inom gryningen alternativt beneath natten,[5] dock detta finns undantag.
vilket viloplatser används ofta jordtunnlar, vilket djuren gräver själva alternativt övertar ifrån andra varelse. Flera arter existerar goda simmare – främst utter samt mink.[3]
De flesta mårddjur lever utan sällskap samt besitter en avgränsat territorium. Områdets gräns indikeras tillsammans körtelvätska, urin samt avföring.
Luktsinnet existerar många väl utvecklat samt används på grund av för att hitta att ge liv samt till överföring. Även ljuduppfattning samt beröring existerar väl utvecklade sinnen.[3]
Föda
[redigera | redigera wikitext]Mårddjur existerar huvudsakligen köttätare dock inom mindre omfattning, beroende vid art samt årstid, äter dem även växtdelar.[1] Utmärkande existerar för att flera arter jagar bytesdjur vilket existerar betydligt större än dem själva.
Vissa arter inom släktet Mustela jagar mer än dubbelt sålunda stora hardjur[2] samt järven angriper således stora bytesdjur, vilket unga renar.
Den animaliska födan består beroende vid art från olika ryggradsdjur såsom däggdjur, fåglar (och fågelägg), ödlor samt fiskar, dock även från insekter, kräftor samt maskar. Bland växtdelar äter mårddjur oftast frukter, nötter samt rötter.
Vilket existerar Sveriges största mårddjur?Medlemmar från vissa släkten (Mustela, Gulo) samlar födan inom boet.[1]
Fortplantning
[redigera | redigera wikitext]Mårddjurens honor existerar vanligtvis dräktiga mellan 30 samt 65 dagar. Hos flera arter vilar ägget enstaka period, samt vid därför sätt ligger mellan befruktning samt födsel flera månader.[1] Huvudsakligen föder honan bara ett gång per tid.
Nyfödda mårddjur existerar personer som inte kan se samt hjälplösa samt stannar den inledande tiden inom boet. Efter numeriskt värde månader existerar ungdjuren självständiga. dem blir efter 8 mot 24 månader könsmogna. Medellivslängden inom frihet ligger mellan 5 samt 20 år.[1]
Mårddjur samt människor
[redigera | redigera wikitext]Mårddjuren äter å en sidan gnagare liksom betraktas liksom skadedjur dock å andra sidan förekommer detta för att dem angriper djur som bor i hus vilket höns alternativt harar.
Järven existerar världens samt Sveriges största mårddjur.Flera arter hålls alternativt äger hållits på grund av pälsens skull inom stora farmer. Den domesticeradefretten härstammar ifrån någon från illerarterna.
Vid sidan från jaktverksamhet existerar habitatförstöring detta största hotet på grund av mårddjuren. mot dem hotade arterna räknas flodiller (Mustela lutreola) samt arten svartfotad iller (Mustela nigripes) liksom inom naturen redan plats utrotad.
Arten Mustela macrodon existerar sedan 1800-talet utdöd.
Taxonomi
[redigera | redigera wikitext]Traditionellt delas familjen inom fem underfamiljer tillsammans med tillsammans cirka 20 släkten samt omkring 50 arter (nyare taxonomiska avhandlingar skiljer däremot bara mellan numeriskt värde underfamiljer[6]).
Indelningen tillsammans fem underfamiljer presenteras nedan.
Tidigare placerades minken inom släktet Mustela, tillsammans tillsammans bland andra iller.
Mårddjur finns inom större delen från världen, dock saknas inom Oceanien (inklusive Australien) samt Antarktis, vid Madagaskar samt vid vissa avlägsna öar.Genetiska studier indikerar dock därför resehandling stora skillnader för att den numera ofta placeras inom detta egna släktet Neovison tillsammans tillsammans med ett utdöd art.[7]
Släktträd
[redigera | redigera wikitext]Året 1997 fanns dessutom 18 utdöda släkten beskrivna likt ej förmå räknas mot enstaka från underfamiljerna.[8]
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- Bygger vid översättning ifrån tyskspråkiga Wikipedias produkt, Marder, läst 9 mars 2007
Noter
[redigera | redigera wikitext]Tryckta källor
[redigera | redigera wikitext]- Ronald M.
Nowak: Walker’s mammals of the world. 6:e upplagan. Johns Hopkins University Press, Baltimore 1999, ISBN 0-8018-5789-9.
- John J. Flynn et al: Molecular phylogeny of the Carnivora (Mammalia): Assessing the impact of increased sampling on resolving enigmatic relationships. Systematic Biology 54(2), 2005, 1–21. ISSN1063-5157, doi:10.1080/10635150590923326
- D.
E. efternamn und D. M. Reeder: Mammal Species of the World. Johns Hopkins University Press, 2005. ISBN 0-8018-8221-4