ladhide.pages.dev









Vilken gudinna är blommans gudinna

Gudinna

Gudinna existerar ett benämning på grund av dem flera kvinnliga gudomarna inom både antika samt moderna polyteistiska religioner. Gudinnor kunna antingen motsvara jordiska samt himmelska fenomen alternativt mänskliga värderingar samt tidsfördriv, exempelvis älskade, äktenskap, jaktverksamhet, konflikt samt kultur.

Grekiska religiösa sedvänjor samt ritualer fanns olika samt inkluderade ceremonier, offer samt festivaler tillägnade specifika gudar.

Vanligtvis existerar dem odödliga, dock förekommer detta för att dem förmå dödas. Ehuru dem ständigt existerar starkare än människor beskrivs dem ofta inom mänskliga begrepp, detta önskar yttra tillsammans identisk brister, reflektioner samt känslor likt människor.[1]

En gudinna existerar ett kraft alternativt inte av denna värld väsen förbunden tillsammans kosmos samt tillsammans jorden.

Gudinnor existerar ofta både immanenta samt transcendenta inom sin karaktär. Gudinnor, alternativt liksom dem vanligen benämndes inom samlar- samt jägarkulturer, Mödrar (Moder mark, Moder stjärna, Moder månen etc.), existerar människornas ursprungliga sätt för att närma sig detta heliga.[2]

Gudinnors natur

[redigera | redigera wikitext]

Gudinnan existerar den inledande kända gestalten inom människans pantheon.

denna existerar både Moder mark samt enstaka kosmisk Himmelsgudinna. Gudinnan besitter samt besitter haft flera olika namn samt tagit gestalt på grund av människor vid olika sätt inom olika tidsåldrar samt kulturer världen ovan. Därmed kunna gudinnetron ses liksom polyteistisk (tron vid flera gudomliga krafter) dock inom grunden existerar den monoteistisk (tron vid ett gudomlig kraft) eftersom detta existerar olika aspekter från enstaka Gudinna liksom genom tiderna haft en numinöst samt transcendentalt innehåll.

denna existerar enstaka allomfattande gudom liksom tygproduktion samman allt liksom existerar inom kosmos.

Flora (av latinets flos, (pl: flores), "blomma"), existerar blommornas samt vårens gudinna inom romersk sagor samt även gudinna ovan spannmål samt andra nyttiga växter, inklusive vinstockar samt fruktträd.

denna existerar både mark samt firmament, både liv samt död samt genom hon skapas allt.

Till skillnad ifrån gudar, likt överträder naturlagarna sålunda följer gudinnorna/mödrarna naturlagarna eftersom dem är naturen samt kosmos. Detta innebär även för att dem ej styr ovan enstaka verk, utan verkar inom sig själva emedan dem existerar själva skapelsen.

eftersom naturen rör sig inom enstaka ständig cirkel från barnafödande, liv, död samt återfödelse små frukter från växter gudinnorna/mödrarna samtliga dessa aspekter. Därmed existerar cirkeln även ett emblem på grund av gudinnorna/mödrarna. flera kulturer äger alternativt äger haft gudinnor vanligast liksom enstaka sektion från enstaka pantheon.

Beskriv vem Zeus existerar samt vilken roll denne besitter inom grekisk mytologi.

Ursprungligen (under paleolitikum, äldre stenåldern) bestod denna pantheon från enbart kvinnliga väsen/mödrar. beneath neolitisk tidsperiod (bondestenåldern) fick gudinnan/modern enstaka gemål samt pantheonen kom för att bestå från både gudinnor samt gudar. således småningom kom gudinnor, noggrann likt gudar, inom mytologin ofta för att erhålla ansvar ovan en sektor.

modell vid områden existerar visdom, tur, älskade, jaktverksamhet, konflikt, osämja, moderskap, skyn, underjorden m.m.

De tolv olympiska gudarna samt gudinnorna inom Grekland, inklusive Artemis, Afrodite, Apollo, Ares, Athena, Poseidon, Hestia, Hefaistos, Zeus, Demeter, gud samt Hera.

Gudinnorna/mödrarna förkroppsligar naturen samt dem krafter vilket finns inneboende inom den. dem anses ofta äga sin boning inom mot modell träd, källor, floder samt sjöar. Redan stenålderns samlar- samt jägarkulturer dyrkade enstaka kvinnlig auktoritet. Gudinnor existerar ofta kärleksgudinnor, fruktbarhetsgudinnor alternativt moderskapsgudinnor, mot modell Afrodite inom antikens Grekland, fornnordens Freja samt romarnas Juno.

dem riktigt gamla gudinnorna såsom mot modell Hel (härskare ovan dödsriket inom Fornnordens mytologi), hinduismens destruktiva Kali äger behållit sin karaktär från "hela" gudinnor såsom omfattar både livs- samt dödsaspekten. Medan dem antika grekerna äger gjort enstaka krigisk Athena ett modern gudinna, avskärmad ifrån naturen inom samt tillsammans med hennes onaturliga födelsesätt (ur Zeus huvud).[3]

I den gamla Orienten plats gudinnornas roll ibland många tvetydigt: kärleks- samt fruktbarhetsgudinnor existerar samtidigt ofta krigsgudinnor såsom existerar upphov mot fördärv samt död, mot modell Astarte[4], Ishtar[5] samt Anath[6].

Gudinnan existerar den inledande kända gestalten inom människans pantheon.

Kvinnliga makter ansågs råda inom regel även ovan ödet samt livets lott exempelvis nornorna alternativt Fortuna. dock dem hämnas samt vedergäller även den vilket förgår sig mot den kosmiska ordningen, mot modell dem grekiska erinyerna[7].

I modern period äger idén ifall enstaka initial Gudinna vilket trängts undan från patriarkala religioner tagits upp från ett sektion feminister.[8] Marxistiska feminister anser för att växlingen ifrån enstaka kvinnlig gudom mot ett alternativt flera manliga existerar enstaka religiös avspegling från för att samhället blivit patriarkaliskt.[9] Inom New Age återfinns ofta idén angående Moder mark (Gaia) vilket en andligt väsen.

Bland dagens världsreligioner existerar detta inom princip endast judendom, kristendom samt islam likt ej äger gudinnor. Inom den katolska kyrkan är kapabel dock jungfru Maria, trots för att denna ej existerar gudomlig, tänkas företräda detta kvinnliga heliga.[10]

Gudinnor ifrån olika kulturer

[redigera | redigera wikitext]

Egyptiska gudinnor

[redigera | redigera wikitext]

Mesopotamiska gudinnor

[redigera | redigera wikitext]

  • Ishtar - Kärlekens gudinna samt Himlens drottning
  • Lilit - Ödslighetens jungfru
  • Ninhursag- Modergudinna
  • Tiamat - Monstergudinna liksom förknippas tillsammans saltvatten

[5]

Hinduiska gudinnor

[redigera | redigera wikitext]

Hebreiska gudinnor

[redigera | redigera wikitext]

Grekiska gudinnor

[redigera | redigera wikitext]

Romerska gudinnor

[redigera | redigera wikitext]

Japanska gudinnor

[redigera | redigera wikitext]

Kinesiska gudinnor

[redigera | redigera wikitext]

Nordiska gudinnor

[redigera | redigera wikitext]

  • Freja - Fruktbarhetsgudinna
  • Hel - Underjordens gudinna
  • Idun - Ungdomens gudinna
  • Nanna - Sorgens gudinna
  • Sif - Svågerlagets samt äktenskapets gudinna
  • Skade - Jaktens samt vinterns gudinna

Samiska gudinnor

[redigera | redigera wikitext]

I den gamla samiska tro fanns flera gudinnor.

detta finns ingen samlad foto från samernas tidigare bakgrund, därför ingen är kapabel yttra säkert hur världen uppfattades då. dem skriftliga källorna existerar maximalt ifrån manliga kristna präster, vilket ägde en eget nyfikenhet från för att skildra historien vid sitt sätt. dock gudinnorna fanns både flera samt viktiga inom den samiska tron.

Solen – Biejvve – plats ett sån huvud gudinna (som gav varenda varelser liv), liksom månen – Mánno – ett gudinna såsom dyrkades särskilt nära nymåne samt nära detta såsom oss för tillfället kallar till jultiden. dock bland dem viktigaste gudinnorna fanns Urmodern samt hennes döttrar, detta önskar yttra hemmets gudinnor, likt bodde inom alternativt beneath kåtan.

Máttaráhkká plats Urmodern (eller Modergudinnan alternativt Moder Jord) likt ägde tre döttrar; Sáráhkká, Uksáhkká samt Jouksáhkká. Máttáráhkká fanns den likt gav människorna unge.

Sahrahkka alternativt Sáráhkká fanns mot hjälp nära förlossningar samt denna fanns skyddsgudinna till kvinnor samt små människor. denna skyddade även renkorna beneath kalvningen.

Den grekiska mytologins gudinnor.

Sáráhkká plats den maximalt kär från dem samiska gudinnorna. samt denna dyrkades från både kvinnor samt män.

Uksáhkká bevakade kåtan samt dem liksom kom in inom, alternativt gick ut ur, kåtan. denna bodde beneath kåtans port. Uksáhkká fanns även den likt tog emot barnet nära födelsen samt denna skyddade barnet då detta började ta sina inledande steg, således för att barnet ej skulle falla samt slå sig.

Jouksáhkká skyddade även barnen beneath uppväxten, dock denna fanns maximalt pojkarnas gudinna.

Demeter(1 kategori) H. Hera(2 kategorier, 3 sidor) föremål eller textstycken inom kategorin "Gudinnor inom grekisk mytologi".

Tanken plats för att samtliga foster plats flickor, dock ifall människor bad Jouksáhkká för att denna skulle utföra angående fostret mot ett pojke, kunde denna utföra detta. Juoksáhkká bodde längst bort inne inom kåtan, var trumman samt jaktvapnen förvarades.

I den gamla samiska tron plats detta ej bara därför för att kvinnan skapade liv, även döden plats enstaka kvinna.

Jábmemáhkká fanns dödsmodern, härskarinnan ovan underjorden. (Enligt samisk tro delades världen in inom tre delar; sky, jordelivet samt underjorden.)

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Noter

[redigera | redigera wikitext]