ladhide.pages.dev









Går solen alltid ner i väst

Solen

Uppslagsordet ”Solstrålning” leder hit. För mått vid solstrålning vid ett yta, titta Solinstrålning.
Solen

Solen likt den såg ut 2013 inom synligt ljus samt solfilter tillsammans med solfläckar samt randfördunkling.

Observationsdata
Rektascension19 04t  30m [1]
Deklination63°  52′  00″[källa behövs]
Skenbar magnitud ()−26,74 [2]
Stjärntyp
SpektraltypG2V
Astrometri
Radialhastighet ()I Vintergatan
≈ 220 km/s
I förhållande mot stjärnorna inom grannskapet
≈ 20 [3]km/s
Avstånd1,496 × 108 km
= 8,317 ljusminuter
= 0,000 015 81 lå
Absolut magnitud ()4,83 [2]
Detaljer
Massa1,988 55 ± 0,000 25 × 1030 kg [2]
= 333 000 × jorden [2] M
Radie696 342 ± 65 km [4]
= 109 × jorden [5] R
Luminositet3,846 × 1026[2] L
TemperaturCentrum (modellberäknad)
1,57 × 107[2]
Fotosfären 5 778 K [2]
Koronan ≈ 5 × 106 K
MetallicitetZ = 0,0122 [6]
Vinkelhastighet25,05 dygn (vid ekvatorn)
34,4 dygn (vid polerna) [2]
Ålder≈ 4,6 miljarder [7][8] år
Andra beteckningar
Helios

Solen existerar enstaka himlakropp från ett relativt vanlig typ liksom befinner sig inom centrum från vårt solsystem samt likt bildades till ungefär 4,6 miljarder tid sedan då en moln från gas samt stoft inom Vintergatan drogs samman.[9] Solsystemets åtta planeter, varav enstaka existerar jorden (Tellus), samt åtminstone fem dvärgplaneter, rör sig inom elliptiska omloppsbanor runt solen.

Solens utstrålande energi inom struktur från ljus samt värme likt når jorden existerar ett förutsättning till allt biologiskt liv vid planeten jorden samt den globala balans liksom råder sedan miljarder kalenderår åter inom vädersystem samt havsströmmar. Solen existerar enstaka medelstor himlakropp. inom astronomiska kontext används ibland symbolen.

Solen existerar detta största objektet inom jordens att vara nära något samt dess diameter existerar cirka 109 gånger större än jordens, vilket utför den drygt ett miljon gånger större än jorden sett mot volym. Den besitter enstaka massa vid cirka 1,99 × 1030 kg, vilket motsvarar 333 000 jordmassor. Omkring 99 andel från kurera solsystemets massa finns inom solen, samt den påverkar därför genom sin stora gravitationskraft varenda planeters rörelser inom vårt solsystem.

Solen befinner sig inom utkanten från galaxenVintergatan: 26 000 ljusår ifrån Vintergatans centrum samt 2,6 ljusår ifrån Vintergatans mittplan. Solen rör sig tillsammans med ett hastighet från 792 000 km/h runt Vintergatans centrum.

Solen går ständigt upp inom öst; Solen går ständigt ner inom väst; Solens rörelse existerar mot synes påverkad från jordens rotation; detta existerar ej ständigt detaljerad öst.

detta tar drygt 240 miljoner kalenderår till den för att förflytta sig en varv runt Vintergatans centrum.

Avståndet ifrån jorden mot solen existerar cirka 108 gånger solens diameter = 150 miljoner km (1 astronomisk enhet). detta ljus liksom alstras från solen når jordytan efter drygt 8 minuter (mellan 490 samt 507 sekunder beroende vid plats inom sin väg eller spår runt solen jorden befinner sig).

Solens vinkelhastighet alternativt rotationshastighet varierar vid olika breddgrader eftersom detta ej finns ett fast yta. Den existerar högst nära ekvatorn var solytan tar 25,05 dygn för att utföra en varv samt 34,4 dygn nära polerna.

Solens struktur

[redigera | redigera wikitext]

Solens inre består från tre områden: kärna, strålningszon samt konvektionszon.[10] Solens atmosfär består från tre delar: fotosfär, kromosfär samt koronan.[11]

Kärnan utgör ungefär hälften från solens massa samt existerar många tät (ca 10 gånger högre densitet än bly).

vid bas från den höga temperaturen samt detta höga trycket inom kärnan kunna kärnfusion uppstå. Kärnreaktionerna binder samman väte mot helium, enstaka process likt samtidigt avger enorma mängder energi.[10]

Utanför kärnan återfinns strålningszonen. denna plats rör sig energirika fotoner (i struktur från gamma- samt röntgenstrålning) successiv ut mot solens yttre delar.

vid vägen kolliderar fotonerna tillsammans med joniserad gas[12] samt interagerar även tillsammans med partiklar genom absorption samt för att partiklar avger fotoner genom emission.[13]

Processen tar utdragen period (17 000–50 miljoner år)[förtydliga] samt vid vägen förlorar varenda foton energi, samt dem flesta fotonerna lämnar slutligen solytan tillsammans enstaka energi motsvarande synligt ljus.

för att detta tar ett sådan utdragen period på grund av energin för att lämna solens centrum existerar ett betydelsefull anledning mot för att detta existerar sålunda varmt var. Solens spektrum kunna approximeras tillsammans med ett svartkroppsstrålare tillsammans med ett temperatur vid cirka 6 000 °C.

Ljus samt temperatur

[redigera | redigera wikitext]

Merparten från solens massa, ungefär 73,46 andel, består från väte (H).

Den höga temperaturen inom solens centrala delar, såsom beräknas artikel 15 miljoner °C, utför för att väte omvandlas mot helium (He) genom fusion i enlighet med proton-protonkedjan. för att detta verkligen existerar fusion likt pågår inom solens inre besitter bekräftats genom mätningar från neutriner ifrån solen.[14][15] Fusionsprocessen upprätthåller den höga temperaturen inom solens inre.

Effekten vilket alstras från solen motsvarar 385 kvadriljonerwatt, alternativt 385 biljonerTerawatt, alternativt 385 Yottawatt, alternativt 3,85×1026watt (385 000 000 000 000 000 000 000 000 W).

Fotosfärens sammansättning[16]

[redigera | redigera wikitext]

GrundämneViktprocent
Väte73,46
Helium24,85
Syre0,77
Kol0,29
Järn0,16
Neon0,12
Kväve0,09
Kisel0,07
Magnesium0,05
Svavel0,04

Solvinden

[redigera | redigera wikitext]

Solen slungar ständigt ut ämne åt varenda håll, tillsammans enstaka takt från cirka enstaka miljon ton per kort tid (109 kg/s).

Denna ämne, liksom mot största delen består från elektroner samt protoner (och alltså existerar en plasma), utgör den därför kallade solvinden. Solvindens intensitet varierar ständigt, samt existerar bland annat knut mot olika former från solaktivitet (se solfläckar), vilket utför för att detta även finns ett elvaårig variation tillsammans med solfläckscykeln.

Fenomen vid jorden likt orsakas från solen

[redigera | redigera wikitext]

Solen värmer upp jorden samt dess atmosfär. Dess solstrålar existerar ett drivande faktor inom fotosyntesen liksom ger upphov mot växter samt allt liv vid jorden.

Det mesta från solvinden avlänkas från jordens område runt en magnet där magnetiska krafter verkar samt flödar runt magnetosfären istället till för att nå atmosfären.

Elektrisk interaktion mellan solvinden samt magnetosfären ger dock upphov mot elektriska strömmar inom magnetosfären, vilka inom sin tur orsakar norrsken samt sydsken (se polarsken). nära ovanligt kraftig solaktivitet är kapabel jorden drabbas från ett geomagnetisk storm, vilken inom sällsynta fall förmå orsaka stora störningar inom elkraftsystemen.

Solens strålning inom ultraviolett- samt röntgenområdena påverkar plasmatätheten inom jonosfären vilket bland annat ger drastiska effekter vid utbredningen från radiovågor vid frekvenser beneath några megahertz.

Andra fenomen vilket solen medverkar mot existerar vattenströmmen, såsom visserligen mot största delen beror vid månensgravitationsfält, dock var även solen agerar ett massiv roll.

dem starkaste tidvattenkrafterna bildas då solen samt månen samverkar, därför kallad springflod. då dem motverkar varandra kallas detta nipflod.

Fenomen från astronomisk art

[redigera | redigera wikitext]

Solen äger ett kritisk roll nära förmörkelser. nära enstaka solförmörkelse befinner sig månen vid ett rät linje mellan solen samt jorden således för att månen skuggar enstaka sektion från jorden.

detta existerar enstaka lycklig slump för att månens storlek vid sky, sedd ifrån jordytan, inom medelvärde existerar ett aning större än solens storlek vid sky. tackar vare detta faktum förmå oss ibland erhålla titta ett total solförmörkelse någonstans vid jorden. flera existerar beredda för att utflykt långt till för att erhålla uppleva denna incident, liksom fascinerat alternativt chockat människan genom historien.

Däremot besitter ej samtliga tillsammans väst-balkong tillfälle för att titta solen vandra ner inom horisonten.

Den förmå bara ses liksom total längs en förhållandevis smalt grupp vid jordytan. Samtidigt kunna dock förmörkelsen ses liksom partiell vid ett massiv sektion från jorden.

En ytterligare sorts solförmörkelse existerar månförmörkelsen. detta existerar då inom stället jorden såsom befinner sig vid enstaka rät linje mellan solen samt månen, därför för att jorden helt alternativt delvis skuggar månen.

Månen blir dock inte någonsin helt förmörkad (dvs. helt svart), även ifall solens direkta ljus existerar helt blockerat, eftersom solljuset bryts samt sprids inom jordens atmosfär. Detta indirekta solljus belyser månen tillsammans med en rödaktigt sken, samt ger månytan enstaka mörkt rödbrun ton. till för att behärska titta ett månförmörkelse behövs för att man ser månsken, detta önskar yttra för att man existerar vid nattsidan från jorden.

Vid vintersolståndet, den kortaste dagen vid året, går solen upp inom sydöst samt går ner inom väderstreck vid norra halvklotet.

Det bör påpekas för att den stora skillnaden mellan dem numeriskt värde ovan beskrivna typerna från solförmörkelse existerar, för att inom inledande fallet skymmer månen solen till oss, samt inom andra fallet betraktar oss månen då den skuggas från jorden. ifall man befann sig vid månen beneath ett månförmörkelse, skulle man var ett fåtal uppleva enstaka solförmörkelse orsakad från jorden.

ett ytterligare skillnad existerar, för att jorden existerar därför många större än månen för att kurera månen kunna hamna inom dess kärnskugga.

Även planeterna Merkurius samt venus kunna inom likhet tillsammans vår månen passera mellan oss samt solen. nära dessa astronomiska händelser, liksom kallas Merkuriuspassage respektive Venuspassage, kunna man tillsammans med lämpliga instrument titta hur enstaka små rund, mörk prick rör sig ovan solskivan.

Solens ålder samt framtid

[redigera | redigera wikitext]

Solen beräknas artikel omkring 4,6 miljarder kalenderår gammal[17][18], detta önskar yttra ungefär lika äldre likt jorden. Den besitter ännu ej nått halva sin livslängd, liksom beräknas mot gott samt väl 12 miljarder tid liksom aktivt briljant himlakropp.

Solen kommer dock ej ständigt för att artikel inom den struktur liksom den äger idag. beneath uppskattningsvis 5 miljarder kalenderår framöver sker ingenting drastiskt, solen fortsätter för att lysa vid identisk sätt dock blir successiv hetare samt mer ljus.

När solen äger förbrukat sitt förråd från väte inom dem centrala delarna genom fusion, således för att solens centrum består från nästan rent helium, sålunda inträder nästa fas inom solens tillväxt.

Solen kommer då för att övergå ifrån vätefusion mot heliumfusion. Heliumfusion, var tre heliumkärnor kämpa samman mot ett kolkärna leder mot ökat strålningstryck, vilket utför för att solen sakta kommer för att svälla samt bli mot ett massiv skarlakansröd jätte. Den kommer då för att sluka närbelägna planeter vilket Merkurius samt venus, dock modeller förutspår dock för att solen kommer expandera ut mot omkring 99 andel från avståndet mot jorden idag (1 AU).

Samtidigt beräknas jordens omloppsbana expandera mot ungefär 1,7 AU vid bas från solens negativt resultat från massa samt därmed tros jorden ej bli enstaka sektion från solen. Efter för att äga gjort slut vid helium kommer solen, mot skillnad ifrån större stjärnor, ej upp inom sådan temperatur för att den förmå börja förbränna även andra grundämnen, utan den får idag slut vid bränsle samt sjunker ihop mot ett ljus dvärg, ej många större än jorden.

Den vita dvärgen lyser samt existerar många varm dock detta beror ej vid kärnreaktioner utan vid för att den drar sig samman. då sammandragningarna äger upphört således slutar den helt lysa samt temperaturen reducerar kraftigt. Den blir ett mörk dvärg, enstaka kall himlakropp tillsammans enstaka många upphöjd densitet (täthet).

Solen inom meteorologin

[redigera | redigera wikitext]

Solen existerar ursprunget mot allt klimat. vid dagen värmer solen upp luften vilket då stiger. Då luften stiger inom en zon bildas en undertryck vilket utför för att omkringliggande atmosfär börjar flöda in mot detta uppvärmda området på grund av för att utjämna tryckskillnaden. Därmed besitter ett vindrörelse uppstått.

ifall luften värms upp ovan dricksvatten sålunda för att även vattnet blir uppvärmt, börjar vattnet stiga liksom ånga. då ångan nått enstaka höjd var den är kapabel kondenseras bildas detta moln. Molnen blir alltmer mättade tillsammans ånga. mot slut måste dem tömmas vid vätska, vilket når jordytan vilket olika typer från nederbörd, beroende vid den lokala temperaturen.

Om detta regnar (oftast vid kvällstid alternativt morgonen) samt solen kommer åt för att lysa vid regndropparna inom riktig vinkel bildas ett regnbåge. till för att hitta regnbågen måste man titta vid sky tillsammans solen inom ryggen.

Andra fenomen existerar olika typer från halo, vilka uppstår då oss betraktar solen genom tunna tunna moln bestående från iskristaller.

Rymduppdrag mot solen

[redigera | redigera wikitext]

De inledande satelliterna liksom fanns designade på grund av långtidsobservation från solen ifrån den interplanetära rymden fanns Nasas pionjär 6 – pionjär 9, vilket lanserades mellan 1959 samt 1968. Dessa sonder kretsade runt solen vid avstånd liknande jordens samt gjorde dem inledande detaljerade mätningarna från solvinden samt solens område runt en magnet där magnetiska krafter verkar.

Under sommarsolståndet, den ljusaste dagen vid året, går solen upp nära riktningen 36° (nordost) samt ner 322° (nordväst).

pionjär 9 fungerade beneath särskilt utdragen period samt överförde information fram mot femte månaden i året 1983.[20][21]

På 1970-talet försåg numeriskt värde Helios rymdsonder samt Skylab Apollo Telescope Mount vetenskapsman tillsammans med avgörande fräsch uppgifter angående solvind samt korona. Helios 1- samt 2-sonderna plats amerikansk-tyska samarbeten vilket studerade solvinden ifrån ett väg eller spår såsom små frukter från växter rymdfarkosten inuti Merkurius väg eller spår nära perihelion.[22] Rymdstationen Skylab, vilket lanserades från Nasa 1973, medförde enstaka solobservatoriemodul kallad Apollo Telescope Mount vilket drevs från astronauter bosatta vid stationen.[23] Skylab gjorde dem inledande tidsupplösta observationerna från solövergångsområdet samt från ultraviolett strålning ifrån solens korona.[23] Upptäckten omfattar dem inledande observationerna från koronamassutkastningar, då kallade "koronala transienter", samt från koronala hål, idag kända på grund av för att artikel intimt förknippade tillsammans med solvinden.[22]

Solen inom astrologin

[redigera | redigera wikitext]

Solen existerar grunden på grund av vilket stjärntecken vilket råder.

Zodiaken existerar tolv stjärnbilder liksom solen passerar beneath året. Man äger valt för att äga Väduren vilket den inledande stjärnbilden inom detta kretslopp, eftersom detta existerar inom denna stjärnbild såsom solens ekliptika skär himmelsekvatorn vid våren. då zodiaken grundades omkring vår tideräknings start befann sig solen verkligen inom vädurens stjärnbild.

Emellertid roterar zodiaken, vilket man ej kände mot då, samt efter cirka 2000 kalenderår äger för tillfället zodiaken vridits sålunda många för att då den sägs existera inom Vädurens stjärntecken befinner sig solen inom själva verket inom Fiskarnas stjärnbild. (Observera för att den astronomiska termen "stjärnbild" avser enstaka bestämd konstellation från himlakroppar, medan termen "stjärntecken", vilket används inom astrologin, avser en särskilt område från ekliptikan.

dem båda termerna existerar alltså ej liktydiga.)

Solen samt religionen

[redigera | redigera wikitext]

I flera kulturer äger man dyrkat solen liksom enstaka gud.

inom Grekland talade man angående Helios, inom den assyriska samt babyloniska mytologin talas dem ifall Shamash, inom Egypten ifall Ra, inom Indien ifall Surya.

I romersk sagor finner man guden stjärna Invictus, vilken troligen existerar den gud likt gett oss namnet vid detta brinnande klot såsom mot synes rör sig ovan sky.

solen infördes från den romerske kejsaren Heliogabalus, egen hämtad ifrån detta forntida Syrien, var denne plats överstepräst ovan kulten från gudomenBaal alternativt El-Gabal, såsom latiniserades mot Elagabalus. beneath hans korta mandatperiod år 218–222 plats detta solguden Elagabalus stjärna Invictus vilket blev den påbjudna religionens huvudattraktion.

I Norden dyrkades ej solen vilket ett gud, utan solen utgjorde en från dem fyra elementen, nämligen eld.[källa behövs] Man ägde inom stället ljusguden Balder. inom den nordiska mytologin berättas för att gudarna skapade solen från glöd ifrån Muspelheim samt la den inom enstaka vagn.

varenda dygn färdas gudinnan solen tillsammans med vagnen ovan sky.

Solen likt tidmätare

[redigera | redigera wikitext]

Ställer man enstaka stav vid program mark, således är kapabel man tillsammans med hjälp från skuggan ifrån staven följa solens vandring ovan himlavalvet. Användandet från enstaka sådan därför kallad gnomon plats detta inledande verktyget man mätte tiden tillsammans, samt tillsammans vars hjälp man mer detaljerad kunde indela den ljusa delen från dygnet.

Solen står högst vid sky omkring klockan 12 (klockslaget beror vid noggrant fanns man bor inom sin tidszon) då man besitter normaltid. nära sommartid infaller detta istället kring klockan 13. Anledningen mot för att 12 normalt placeras längst bort upp vid ett ur tillsammans med visare existerar för att solen brukar stå högst då vid dagen.

Idag existerar detta vanligt för att man använder solur vilket tidmätare. på grund av för att visa korrekt tidsperiod måste dessa solur justeras då man förändras mot sommartid samt nära återgången mot normaltid.

Solens uppgång samt nedgång

[redigera | redigera wikitext]

Tidpunkten på grund av solens uppgång anges från SMHI på grund av den tidpunkt då den övre delen från solskivan skymtar nära horisonten.

Nedgången anges på grund av den tidpunkt då solen helt försvunnit på baksidan horisonten[24].

Man brukar yttra för att solen går upp inom öster samt ner inom väster, dock detta existerar ej riktigt således enkelt. Riktningen mot solens upp- samt minskning varierar ifrån ställe mot område, samt varierar även vid identisk område mellan årstiderna.

ifall man såsom modell tittar ifrån Stockholms horisont, således går solen upp nära kompassriktningen 88° samt ner nära 271° beneath vår- samt höstdagjämningen, alltså nästan öst (90°) respektive väst (270°). beneath sommarsolståndet, den ljusaste dagen vid året, går solen upp nära riktningen 36° (nordost) samt ner 322° (nordväst).

Dagen före vintersolståndet således existerar riktningen nära uppgång 139° (sydost) samt nära minskning 220° (sydväst).[25]

Solens storlek inom förhållande mot jorden

[redigera | redigera wikitext]

För för att erhålla ett perception ifall solens storlek samt avståndet mot jorden kunna man utföra nästa jämförelse inom mindre skal.

ifall solen motsvarar ett ordinär fotboll tillsammans med ett diameter vid cirka 22 cm, existerar jorden enstaka kula tillsammans med diametern 2 mm, liksom befinner sig vid en avstånd från 24 meter ifrån fotbollen.[26] Månen existerar inom denna skalmodell bara 0,5 mm inom diameter, detta önskar yttra likt en mindre sandkorn.

Solens instrålade värmeenergi mot jorden

[redigera | redigera wikitext]

Solinstrålningen existerar inom rymden utanför jordatmosfären omkring 1 366 W/m². ifrån solen mot jorden instrålad värmeenergi tas upp eller sugs in samt reflekteras inom olika delar vid jorden tillsammans med nästa ungefärliga fördelningen: ifall den totala instrålade energin sätts mot 100 % erhålls nästa fördelning;

  • Reflekterad från jordens atmosfär ut inom universum: 6 %
  • Reflekterad från täta molnformationer ut inom universum: 20 %
  • Reflekterad ifrån jordens yta ut inom universum: 4 %
  • Absorberad från nation samt hav: 51 %
  • Absorberad från moln: 3 %
  • Absorberad från atmosfären: 16 %

Totalt reflekteras alltså 30 %, såsom existerar jordens albedo, samt tas upp eller sugs in 70 % från den totala solinstrålningen.

Uppskattningar besitter gjorts vilket anger för att den totala solinstrålningen mot jorden existerar cirka 15 000 gånger större än vilket människan använder upp totalt inom form eller gestalt från fabriksmässig aktivitet, uppvärmning samt transporter.[27]

Solens normala tillväxt utför för att solinstrålningen många långsamt ökar.

Solens luminositet då solsystemet bildades till 4,6 miljarder kalenderår sedan plats ungefär 70 andel från vad den för tillfället existerar.

Solens upp- samt minskning inom Sverige.

Ökningen existerar ungefär 0,009 andel per miljon tid, detta önskar yttra för att detta tar ungefär 10 miljoner kalenderår för att öka 0,1 % - sålunda många likt solen varierar ovan ett normal solcykel vid 11 år.[28]

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

  1. ^P.K.

    Seidelmann, V.K. Abalkin, M. Bursa, M.E. Davies, C. dem Bergh, J.H. Lieske, J. Oberst, J. L. Simon, E.M. Standish, P. Stooke, P.C. Thomas (2000). ”Report Of The IAU/IAG Working Group On Cartographic Coordinates And Rotational Elements Of The Planets And Satellites: 2000” (på engelska). Arkiverad ifrån originalet den 12 femte månaden i året 2020.

    https://web.archive.org/web/20200512151452/http://www.hnsky.org/iau-iag.htm. Läst 16 april 2015. 

  2. ^ [abcdefgh] D. R. Williams (1 juli 2013). ”Sun Fact Sheet” (på engelska). NASA. http://nssdc.gsfc.nasa.gov/planetary/factsheet/sunfact.html. Läst 16 april 2015. 
  3. ^G.

    Hinshaw, J. L. Weiland, R. S. Hill, N. Odegard, D. Larson, C. L. Bennett, J. Dunkley, B. Gold, M. R. Greason, N. Jarosik, E. Komatsu, M. R. Nolta, L. Page, D. N. Spergel, E. Wollack, M. Halpern, A. Kogut, M. Limon, S. S. Meyer, G. S. Tucker, E. L. Wright (2009). ”Five-year Wilkinson Microwave Anisotropy Probe observations: information processing, sky maps, and basic results” (på engelska). The Astrophysical Journal Supplement Series 180 (2): sid. 225–245.

    doi:10.1088/0067-0049/180/2/225. https://arxiv.org/abs/0803.0732. Läst 16 april 2015. 

  4. ^Marcelo Emilio, Jeff R. Kuhn, Rock inom. Bush, Isabelle F. Scholl (2012). ”Measuring the Solar Radius from Space during the 2003 and 2006 Mercury Transits” (på engelska). The Astrophysical Journal 750 (2): sid. 135.

    doi:10.1088/0004-637X/750/2/135. https://arxiv.org/abs/1203.4898. Läst 16 april 2015. 

  5. ^