Hur är en människa integrerad

Att integrationen existerar ett sålunda omdiskuterad fråga förvånar honom inte.

– detta hänger samman tillsammans med volymerna.

flera ställer sig frågan ifall hur detta bör vandra samt vilket detta kostar.

Hur kunna ett människa existera integrerad?

oss äger sett inom våra studier för att ifall inledande generationen ej tar sig in vid arbetsmarknaden således existerar risken många massiv för att barnen såsom föds inom land ej heller lyckas erhålla en arbete.

Det finns liknande mekanismer från socialt arv även bland infödda, dock mönstret existerar i enlighet med Jan Ekberg många tydligare bland invandrade.

– detta hänger nog samman tillsammans för att man ej får passage mot korrekt nätverk, fortsätter han.

samt var besitter infödda ett fördel. således den långsiktiga frågan är: angående ej heller den andra generationen får sysselsättning, vad sker då tillsammans med nästa generation?

Jan Ekberg besitter svårt för att tro oss kommer för att äga Europas lägsta arbetslöshet tid 2020, liksom nuvarande statsmakt besitter sagt.

detta blir många svårt för att nå tillsammans med dem stora volymer vilket kommer nu.

Är volymer en användbart mening inom sammanhanget?

– Ja, jag tror ej för att någon finansiell vetenskapsman besitter något bekymmer tillsammans detta. Skulle detta avpersonifiera folk?

Man kunna byta ut orden ”stora volymer” mot ”många” ifall detta känns bättre.

Hur ser ni vid hur samhällsdebatten besitter förts angående migration samt integration?

– Detta fanns länge känsligt för att prata ifall, detta existerar min upplevelse, säger Jan Ekberg. Man äger hellre talat angående för att flera utrikesfödda existerar inom sysselsättning mätt inom absoluta anförande – samt således existerar detta.

dock talar oss angående sysselsättningsgrad därför besitter den ju varit viktigt lägre än bland infödda inom 25–30 tid. flera uppfattar detta likt lite omänskligt för att räkna vid människor, vilka såsom existerar lönsamma samt ej. dock jag besitter svårt för att förstå detta. oss talar ju även ifall ekonomiska konsekvenser från enstaka åldrande befolkning, hur oss bör behärska försörja den allt större gruppen pensionärer.

existerar detta även fel? vid senare tidsperiod besitter debatten förändrats; detta existerar inom nuläget ej kontroversiellt alls för att detta finns kostnader.

Jan Ekberg besitter beräknat för att den offentliga sektorn årligen omfördelade 1,5–2 andel från BNP ifrån infödda mot invandrade, vilket motsvarar enstaka årlig utgift på grund av infödda vid ungefär 50 miljarder kronor.

Detta berör alltså ej Migrationsverkets kostnader till själva mottagandet.

– detta handlar ifall offentliga tillgångar vilket utbildningsinstitution, medicinsk vård, socialhjälp samt därför vidare liksom överstiger gruppens skatteinbetalningar. Kostnaden existerar alltså mellanskillnaden.

Jag tycker för att enstaka ung människa ej bör bli en offer till en struktur vilket ej tar hänsyn mot migranters förutsättningar.

samt, likt sagt, tidigare plats detta omvänt, dock detta vände ungefär inom mitten alternativt slutet från 1980-talet, vilket beror vid sysselsättningsgraden.

När han gjorde beräkningen inom slutet från 00-talet fanns 57 andel från dem utrikes födda inom åldern 20–64 tid inom sysselsättning, jämfört tillsammans med 80 andel från dem nationell födda. ”För för att nå en noll-läge var ingen omfördelning sker måste andelen förvärvsarbetande utrikes födda existera 72 procent”, skrev han 2009.

Vad äger hänt sedan dess?

– Sedan 2009 besitter sysselsättningsgraden legat nästan stilla, dock gruppen tillsammans med utländsk bakgrund besitter planta tillsammans med ett 25–30 andel, därför kostnaden besitter förstås ökat.

Själv tror han för att detta för tillfället kunna handla ifall uppåt 70 miljarder årligen.

För Joakim Ruist handlar integration angående viktiga reformer vid arbetsmarknaden, något likt verkar artikel svårt för att genomföra.

– ett massiv andel från dem såsom kommer saknar gymnasieutbildning samt dem saknar mot ett start språket samt insikt angående kulturen, säger denne.

Då existerar detta svårt för att kvalificera sig på grund av avancerade arbete. samt landet besitter främst behöriga arbete tillsammans med höga löner. dem enkla jobben finns numera utanför landets gränser.

Joakim Ruist ser framför sig numeriskt värde alternativ. Antingen ändrar oss vid lönestrukturen samt öppnar upp till arbete mot lägre löner, alternativt således fortsätter oss för att äga enstaka arbetsmarknad tillsammans med höga löner samt små löneskillnader, samt då får oss gå vidare för att äga ett nedsänkt aktivitet bland flyktingar samt kalkylera tillsammans med för att detta existerar en kostnad oss får betala.

Men existerar detta politiskt möjligt för att införa arbete tillsammans lägre löner?

– Oavsett plats man befinner sig vid den politiska skalan därför existerar argumenten till ökad lönespridning starkare än vid länge.

Spridningen från arbetskraftens kvalifikationer besitter nämligen ökat kraftigt vid bas från ett massiv invandring från lågutbildade personer dem senaste 15–20 år, dock detta besitter ej motsvarats från enstaka ökad spridning inom lönestrukturen. Därför menar jag för att argumentet på grund av detta blivit mer betydelsefull ovan tid.

Det besitter talats många angående något som ökar i storlek eller antal ekonomiska klyftor vid senare kalenderår, samt detta ses ofta vilket en hot mot tillit samt sammanhållning inom samhället.

Hur ser ni vid det?

– Den stora klyftan inom detta svenska samhället finns mellan dem liksom besitter ett inkomst samt dem såsom ej besitter detta. samt jag menar för att detta existerar dem höga lönerna såsom besitter bidragit mot detta.

Hur ser ni vid den svenska debatten ifall migration samt integration?

– detta besitter funnits ett beröringsskräck, samt man äger anklagat människor på grund av för att existera rasister, till för att dessa besitter velat diskutera integrationsproblemen, säger Joakim Ruist.

flera medier äger varit onödigt försiktiga. dock många från detta existerar överspelat för tillfället. Allt fler inser ju för att oss måste diskutera den extremt höga flyktinginvandringens betydelse.

”Vi måste bli förbättrad vid integration” äger blivit en mantra. dock i enlighet med både Joakim Ruist samt Jan Ekberg saknas detta ofta idéer angående hur detta bör vandra till.

– Man äger sällan några konkreta förslag utöver rena fantasier ifall för att samtliga flyktingar bör anlända inom jobb inom numeriskt värde tid, vilket framfördes idag beneath hösten, säger Joakim Ruist.

Sveriges journalistkår besitter ej gjort sitt arbete vid den punkten. dem besitter sällan ställt några följdfrågor angående detta mot regeringen alternativt oppositionen.

När integrationen diskuteras nämns ofta siffran sju tid. detta existerar den beräknade mediantiden på grund av flyktingar på grund av för att ta sig in vid den svenska arbetsmarknaden.

– Min gissning existerar för att siffran kommer för att öka, eftersom detta existerar således flera likt kommer, säger Jan Ekberg.

Efter den rekordhöga migrationen mot landet beneath 2015 växer frågan angående integrationen.

han ser svenskundervisningen likt den viktigaste frågan inom nuläget.

– Språket existerar nyckeln mot arbetsmarknaden, säger denne. Sedan måste detta byggas hem var detta finns arbete. för tillfället tenderar bostäderna för att finnas var detta ej finns arbete. Sedan behövs enstaka snabbare validering från utländska examina. ett gynnsam finansiell konjunktur existerar även viktig.

Även han ser arbete tillsammans lägre ingångslöner liksom en sätt på grund av lågutbildade invandrare för att anlända in vid arbetsmarknaden.

inom länder såsom Österrike samt Tyskland besitter man lärlingssystem likt hjälper människor in inom sysselsättning genom praktik.

Samtidigt, betonar Jan Ekberg, bör man känna till för att varenda ej existerar lågutbildade. Bland Sveriges doktor existerar utrikes födda överrepresenterade, mot exempel.

Joakim Ruist håller tillsammans med angående för att detta stora problemet existerar för att detta tar sådan tidsperiod till flyktingar för att bli självförsörjande.

– Jag tror för att oss förmå komma enstaka bit vid vägen tillsammans med lägre löner samt fler enkla arbete, var förmå oss dra lärdomar från Tyskland.

dock flyktingar kommer troligen ej upp inom inföddas sysselsättningsnivåer beneath vår livstid. Ökad lönespridning skulle behärska minska sysselsättninggapet mellan inhemsk samt utrikes födda. samt detta vore utmärkt även på grund av andra än flyktingar. detta existerar flera unga infödda liksom mot modell ej tar sig in vid den behöriga svenska arbetsmarknaden.

Men agerar ej diskriminering någon roll inom sammanhanget?

– ifall oss jämför personer tillsammans likvärdiga meriter, dock tillsammans inhemska samt utländska namn, sålunda vet oss för att vissa arbetsgivare väljer försvunnen dem tillsammans utländska namn, säger Jan Ekberg.

således visst förekommer detta diskriminering, framför allt mot utomeuropeiska grupper. detta kunna även handla angående för att svenska arbetsgivare äger svårt för att bedöma examina liksom dem ej känner mot, ifrån länder utanför Europa.

– Diskriminering finns, ja.

dock min sammanvägda perception existerar för att sysselsättningsgapet främst bottnar inom skillnader inom kvalifikationer på grund av svensk arbetsmarknad, säger Joakim Ruist.

– Detta supportas från för att exempelvis hälften från dem liksom kommer mot landet för tillfället saknar gymnasieutbildning. Lägg mot detta bristande språkkunskaper samt kulturell kompetens.

Jag tror för att dem flesta inser för att liknande personer får detta svårt vid den svenska arbetsmarknaden även utan diskriminering.

Joakim Ruist önskar titta förändringar inom den svenska lönestrukturen till för att underlätta på grund av dessa grupper för att anlända inom arbete:

– dock detta ser jag ej hända vid den på denna plats sidan horisonten.

Jan Ekberg ser en annat problem:

– detta äger länge varit således för att invandrare ifrån Afrika samt region haft allra svårast för att komma in vid arbetsmarknaden.

Bland dem besitter sysselsättningsgraden varit många nedsänkt redan tidigare, samt detta existerar ifrån Afrika samt region likt flera kommer inom nuläget.

Under hösten äger detta ibland talats angående för att detta skulle råda en motsatsförhållande mellan välfärdsstat samt grundlig invandring. dock detta håller ej Joakim Ruist tillsammans med om.

– Nja, land äger haft västvärldens högsta flyktinginvandring inom 30 kalenderår, säger Joakim Ruist.

Betydelsen från enstaka operativ integration existerar för att människor snabbare får ett emotion från kontext samt en värde.

samt vår välfärdsstat ser väl ut för att äga klarat sig? beneath detta senaste året äger volymen ökat samt kommer för att addera ytterligare kostnader, dock detta finns inget inom detta liksom hotar välfärden.

– dock tveklöst existerar flyktinginvandring enstaka både kortsiktig samt långsiktig utgift, fortsätter han. tillsammans förbättrad integration är kapabel oss minska denna utgift, dock för att detta skulle vandra tillsammans plus, liksom flera hävdade häromåret – detta existerar rent önsketänkande.

– Allt hänger vid integrationen, säger Jan Ekberg.

angående oss får upp sysselsättningsgraden sålunda kunna oss ta emot fler, dock angående integrationen forsätter för att existera lika dålig sålunda kunna situationen bli allvarlig.

Den demografiska utmaningen då? Landets befolkning blir äldre. detta äger förts fram för att invandringen skulle behärska råda bot vid detta problemet.

– Invandring kunna ej hejda befolkningens åldrande, dock bromsa detta något, säger Jan Ekberg.

Syftet existerar för att undersöka nyanländas erfarenheter från för att etablera samt integrera inom land, exempelvis hur dem ser vid sina möjligheter mot sysselsättning samt för att producera nya sociala relationer.

bör man hålla andelen ovan 65 kalenderår konstant måste oss äga ett enormt massiv invandring, ett volym liksom ej vore hållbar inom övrigt. därför detta argumentet besitter inte någonsin fungerat på grund av mig. Den demografiska utmaningen tillsammans ett åldrande befolkning bör rimligen lösning genom för att oss jobbar några tid längre.

Joakim Ruist håller med:

– således länge gruppen flyktingar ej existerar inom jobb, trots ett fördelaktig åldersstruktur, sålunda kunna dem ej försörja enstaka åldrande befolkning.

Jag ser heller ingen anledning för att artikel proaktiv vid området.

Enligt Joakim Ruist existerar landet en därför attraktivt nation för att den dygn oss behöver yngre arbetskraft således är kapabel oss enkelt rekrytera dessa människor, samt arbetskraftsinvandring existerar ju ett helt ytterligare sak än flyktingmottagning.

– Egentligen tror jag för att samtliga såsom existerar till ett upphöjd flyktinginvandring existerar detta från humanitära skäl samt ej till för att dem tror för att detta innebär ett samhällsekonomisk vinst.