Hur många platser finns det på scandinavium

Skandinavien existerar en geografiskt sektor inom norra Europa liksom omfattar land, Norge samt land, var man talar nordiska tungomål.

Geografi

[redigera | redigera wikitext]

Skandinaviska halvön tillsammans bergskedjan Skanderna existerar en geografiskt plats såsom omfattar läka Norge samt landet.

I omvärlden inbegrips ibland läka Norden inom namn likt engelskans något diffusa Scandinavia alternativt motsvarande vid andra språk.^[1][2] vid engelska äger begreppet the Nordic Countries ej fått något större genomslag, samt talar engelska forskare, statsvetare samt andra vetenskapsman äger inkluderat land i norden inom Scandinavia eftersom land i norden äger enstaka många utdragen gemensam bakgrund tillsammans med Sverige.^[3]

Skandinavien (Skandinaviska halvön) utgör enstaka geologisk grupp, Fennoskandia, tillsammans tillsammans med land i norden, Kolahalvön samt Ryska Karelen.^[4]

Klimat

[redigera | redigera wikitext]

Klimatet inom Skandinavien existerar på grund av breddgraderna många milt.

Detta beror vid främst numeriskt värde faktorer: dels för att den nordatlantiska strömmen på grund av tillsammans med sig varmt en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig ifrån sydliga breddgrader, dels för att dem förhärskande västan- alternativt sydvästanvindarna till tillsammans med sig varm atmosfär ifrån väst respektive väderstreck.

Vintrarna existerar jämfört tillsammans med dem vid motsvarande breddgrader många milda, dock variationerna ifrån landremsa vid havet mot inlandet existerar många stora.

Mildast existerar dem nära Norges västkust var medeltemperaturen inom januari ligger kring 3,5 plusgrader, medan detta inom dem nordostliga områdena likt domineras från ostliga vindar ligger medeltemperaturen inom januari istället kring minus 15 grader, samt inom extremfall kunna temperaturen inom västvindsskyddade områden inom Övre Norrlands inland fått temperaturer ned mot 50 minusgrader.

Rekordet existerar 53 minusgrader inom Malgovik inom svenska Lappland.^[5]

Sommartid existerar temperaturskillnaderna mindre samt större delen från halvön besitter julimedeltemperaturer mellan 16 samt 18 plusgrader.

Varmast existerar detta inom västra land samt götet tillsammans medeltemperaturer kring 20 grader inom juli. minimalt någon gång brukar varmfronter ge temperaturer ovan 30 grader. Rekordet existerar 38 plusgrader inom ortnamn respektive Ultuna, båda inom Sverige.^[6]

Etymologi

[redigera | redigera wikitext]

Namnet Skandinavien delar troligen etymologi tillsammans Skåne samt existerar känt sedan antiken.

Båda termerna Skandinavien samt Skåne anses härstamma ifrån den germanska roten *Skaðin-awjō, vilken senare dyker upp inom fornengelska såsom Scedenig samt inom fornnorska likt Skáney.^[7]

Den äldsta identifierade källan vilket nämner Skandinavien existerar Plinius den äldres (23–79 e.Kr.) Naturhistoria, liksom dateras mot inledande århundradet efter Kristus.

Scandinavium existerar ett inomhusarena inom götet, likt invigdes den samt byggdes ut 1991.

Olika referenser mot distrikt återfinns även inom texter från Pytheas, Tacitus, Ptolemaios, Prokopios samt Jordanes. detta antas för att den benämning såsom används från Plinius existerar från västgermanskt ursprung, samt ifrån start avsåg Skåne.^[8] i enlighet med vissa vetenskapsman förmå den germanska roten rekonstrueras såsom *Skaðan-, vilket betyder ’fara’ alternativt ’skada’ (engelska scathing, tyska Schaden).^[9]

Det andra ledet existerar besläktat tillsammans med detta nordiska ö, tillsammans innebörden ’land nära en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig alternativt helt alternativt delvis omgivet från vatten’.

Ledet äger rekonstruerats likt *awjo, vilket betyder ’land nära vattnet’ alternativt ’ö’.

Namnet Skandinavien skulle inom därför fall betyda ”farlig ö”, vilket anses syfta vid förrädiska sandbankar samt rev utanför delar från Skåne.^[9] Staden Skanör inom Skåne, tillsammans med detta långa Falsterbo rev, besitter identisk huvuddel, (skan) kombinerat tillsammans med -ör, vilket betyder ’sandbank’ (jämför norskans ur).

inom den rekonstruerade germanska stammen *Skaðin-awjō anses detta andra ledet ibland existera mindre säkert än detta inledande.

Boken The American Heritage Dictionary^[10] härleder detta andra ledet ifrån protoindoeuropeiskans*akwa-, ’vatten’, tillsammans med lydelsen ’land’. detta gotiska saiws, ’sjö’ existerar en urgermanskt mening liksom begreppsmässigt omfattar både detta engelska sea (hav) samt detta tyska See (sjö).^[11] Samtidigt därför förmå detta andra segmentet äga enstaka icke-indoeuropeisk etymologi, i enlighet med forskningsprojektet Indo-European Dictionary (IEED).

i enlighet med IEED besitter uraliska tungomål länge uppmärksammats till detta led, nämligen detta finska saivo (’transparent område inom havet’) samt detta norsk-samiska saivvƒ (’helig sjö’ alternativt ’idol’).^[11]

Plinius den äldres beskrivning

[redigera | redigera wikitext]

Plinius beskrivningar från Scatinavia samt dem omgivande områdena existerar ej ständigt enkla för att tyda.

denne skriver inom egenskap från romersk amiral, samt berättar för att den romerska flottan känner till^[12] 23 småöar inom detta zon. i enlighet med Plinius existerar den maximalt kända ön Scatinavia, vars storlek existerar okänd samt var hilleviones lever. Föreställningen för att Skandinavien fanns enstaka ö plats utbredd bland antikens skribenter beneath århundradet efter Kristus samt kom för att dominera beskrivningar från Skandinavien beneath dem kommande århundradena.

Plinius fortsätter tillsammans för att förklara färdvägen mot Scatinavia genom för att leda mot berget Saevo (”mons Saevo ibi”), den Kodanska bukten samt detta Kimbriska höglandet.^[13] dem geografiska detaljerna äger identifierats vid olika sätt; från vissa vetenskapsman tros ”Saevo” existera den bergiga norska landremsa vid havet nära Skagerraks inlopp samt den Kimbriska halvön tros avse Skagen inom land.

Såsom dem beskrivs kunna Saevo samt Scatinavia även avse identisk ställe. Plinius nämner Skandinavien ett andra gång: inom litteratur VIII säger han för att djuret achlis föddes vid ön Scatinavia; detta existerar en betande varelse tillsammans ett massiv del av läppen samt liksom även omfattar mytiska attribut.^[14]

Namnet Skandia, senare ett synonym på grund av Skandinavien, dyker även upp inom Plinius Naturhistoria, var detta används på grund av ett samling från småöar likt placeras norr angående Britannia.

Skandia tycks därför ej syfta vid ön Scatinavia inom Plinius skrivelse. Idén för att Scatinavia kunna äga varit enstaka från Scandiae-öarna introducerades istället från Ptolemaios (omkring 90–168 e.Kr.), liksom verkade inom detta romerska Alexandria. denne använde namnet Skandia på grund av den största, östligaste från dem tre Scandiae-öar såsom denne beskrev nedsänkt öster angående Jylland.^[9] Namnet Scatinavia spred sig därefter vidare geografiskt, därför småningom tillsammans en n inskjutet inom assimilation tillsammans detta såsom redan fanns.

Arenafakta angående Scandinavium.

Germansk beskrivning

[redigera | redigera wikitext]

De latinska namnen inom Plinius ord gav upphov mot olika former inom medeltida germanska texter. inom Jordanes (500-tal) historieskrivning ovan goterna^[15] används termen Scandza liksom namnet vid deras ursprungsområde.^[16][17] tillsammans Scandza åsyftades troligen Sydskandinavien.

Skandinavien inom modern tid

[redigera | redigera wikitext]

Sedan Kalmarunionens upplösning besitter Skandinavien inte någonsin varit någon politisk entitet; skandinavism plats ett politisk rörelse beneath 1800-talet, samt skandinaviska myntunionen fanns beneath några årtionden.

Sedan 1952 finns Nordiska rådet, vilket omfattar bota Norden.

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]