Vad är kommuner och regioner
Sveriges Kommuner och Regioner.Sveriges kommuner
| Den på denna plats artikeln behöver källhänvisningar till för att behärska verifieras. Motivering: Den källa likt redovisas existerar 6 kalenderår äldre än för tillfället gällande kommunallag samt mer än 13 kalenderår äldre. Därutöver finns endast enstaka uttydning från enstaka förkortning. Artikeln skulle även stärkas från för att förses tillsammans med fotnoter.(2024-03) |
Sverigeskommuner existerar (år 2024) 290 politiska samt administrativa enheter spridda mellan landets 21 län.
inom 1974 års regeringsform används benämningen ”kommun vid område nivå" till för att skilja kommunerna ifrån regionerna likt formellt existerar enstaka "kommun vid regional nivå".[1] land besitter ett enhetlig kommuntyp samt ingen rangordning samt inga privilegier förekommer. Sveriges kommuner existerar, inom internationell jämförelse, ytmässigt stora samt omfattar inom allmänhet såväl tätbebyggelse liksom landsbygd.
Den bebott område vilket existerar huvudort inom enstaka samhälle benämns centralort.[källa behövs]
Kommunernas aktivitet regleras genom kommunallagen ifrån 2017.[2]
En samhälle bildas genom beslut från riksdagen samt inom detta beslut fastslås även kommunens namn, medan beslut angående kommunens vapen däremot sedan 1970-talet tas från kommunen egen.
I varenda samhälle finns enstaka folkvald kyrka, kommunens beslutande organ, liksom beslutar ifall kommunens frågor; kommunstyrelsen, utsedd från kommunens beslutande organ, leder verksamheten. kommunens beslutande organ utser sedan personer mot dem olika nämnderna, utskotten inom kommunen samt mot exempelvis tingsrätten. Verksamheten finansieras från kommunalskatter, avgifter samt statsbidrag.
Kommunala beslut är kapabel överklagas antingen genom rättslig granskning alternativt förvaltningsbesvär.
Vissa kommuner, speciellt större, är kapabel äga kommundelsnämnder (ibland tillsammans andra benämningar såsom områdesnämnd alternativt stadsdelsnämnd).
Sveriges kommuner existerar (år 2024) 290 politiska samt administrativa enheter spridda mellan landets 21 län.varenda kommuner existerar vidare indelade inom område (före 2016 församlingar), totalt 2 523 stycken, vilket tjänar enstaka viss roll inom folkräkning samt valsystem.
Historia
[redigera | redigera wikitext]Detta segment existerar enstaka översikt från Kommunreformer inom Sverige.
Före 1863 plats detta kyrksocknarna vilket tog grabb ifall dem lokala frågorna, såväl världsliga såsom andliga.
1843 infördes ett sockennämnd nära sidan angående kyrkorådet till för att handha fattigvårdsfrågor samt hälsovård.
Kommuner inom dagens fras infördes genom 1862 års kommunalförordningar, vilket delade upp kyrksocknens information mellan dem nya borgerliga samt kyrkliga kommunerna. Därefter fanns detta flera olika kommunformer inom Sverige: städer, köpingar, kyrkliga kommuner samt landskommuner.
ett speciell struktur plats municipalsamhället.
De kyrkliga kommunerna existerade liksom kommunala myndigheter mellan 1863 samt 1999-12-31, då dem vilket enstaka resultat från relationsförändringen kyrka-stat upphörde.
I samt tillsammans 1862 års kommunalförordningar skapades således grunden mot detta nuvarande kommunala systemet inom landet.
tid 1863 bildades borgerliga landskommuner såsom sammanföll tillsammans med den kyrkliga kommunen, den tidigare kyrksocknen. Utöver landskommunerna fanns även en antal stads- samt köpingskommuner. Man inrättade kommunalstämma vilket fanns högsta beslutande kroppsdel inom samtliga små kommuner.
Sveriges Kommuner samt Regioner (SKR), tidigare Sveriges Kommuner samt Landsting (SKL), existerar enstaka arbetsgivar- samt medlemsorganisation på grund av Sveriges varenda 290 kommuner samt 21 regioner.ifrån 1919 blev kommunens beslutande organ obligatoriskt även inom dem små kommunerna. Den löpande skötseln från kommunen handhades från kommunalnämnd såsom senare kom för att benämnas kommunstyrelse. Man inrättade landsting liksom skulle ta grabb ifall dem områden liksom blev på grund av tunga på grund av ett samhälle för att sköta.
Riksdagen avgjorde 1946 för att förändra kommunsystemet. 1952 års storkommunreform resulterade inom för att antalet kommuner minskade ifrån 2 498 mot 1 037 genom sammanslagningar.
Kommuner samt regioner existerar självstyrande samt styrs från regionalt samt lokalt folkvalda politiker.Efter storkommunreformen utökades kommunernas ansvarsområden ytterligare vilket innebar för att reformen ansågs otillräcklig samt 1961 fastslog enstaka statlig analys för att ett fräsch kommunreform fanns essentiell. Utredningens förslag medförde även slutet till uppdelningar inom städer, köpingar samt landskommuner; inom stället infördes en enhetligt kommunbegrepp.
dem föreslagna sammanslagningar skulle existera frivilliga, dock processen gick långsamt vilket aktualiserade tvångssammanslagningar. Detta beslutades 1969 samt innebar för att reformen skulle existera genomförd 1974.
Sveriges indelat inom 21 län samt 290 kommuner.Antalet kommuner minskade ifrån drygt 1 000 mot 278 mellan år 1962 samt 1974. Den senaste kommunsammanslagningen ägde boende 1977. Efter 1977 besitter antalet kommuner ökat något efter en antal kommundelningar. Idag finns detta 290 kommuner.
Samarbete tillsammans med Sveriges kommuner sker bland annat genom intresseorganisationen Sveriges Kommuner samt Regioner (nuvarande namn sedan 2019).[3]
Kommuntyper samt kommungrupper
[redigera | redigera wikitext]Detta segment existerar ett beskrivning från kommungrupp.
Sveriges Kommuner samt Regioner samt SCB kategoriserar kommuner i enlighet med följande:[4]
- Storstäder (4 kommuner kalenderår 2012) existerar samhälle tillsammans med folkmängd ovan 200 000.
Stockholms samhälle, relaterat till göteborg samhälle, malm samhälle samt Uppsala samhälle möter villkoret 2012.
- Förortskommuner mot storstäder (38 kommuner tid 2010) existerar samhälle var minimalt 50 procent från nattbefolkningen arbetspendlar mot ytterligare samhälle. Den vanligaste kommunen mot vilken pendlingen sker bör artikel ett storstad.
- Större städer (31 kommuner 2010) existerar samhälle tillsammans 50 000–200 000 invånare samt tätortsgrad vid minimalt 70 procent.
- Förortskommuner mot större städer (22 kommuner 2010) existerar samhälle var minimalt 50 procent från nattbefolkningen arbetspendlar mot ytterligare samhälle.Fakta ifall kommuner.
Den vanligaste kommunen mot vilken pendlingen sker bör existera enstaka större ort i enlighet med definition ovan.
- Pendlingskommuner (51 kommuner 2010) existerar samhälle var minimalt 40 procent från nattbefolkningen pendlar mot ett ytterligare samhälle. titta även sovstad.
- Turism- samt besöksnäringskommuner (20 kommuner 2010) existerar samhälle likt äger minimalt 21 årliga gästnätter per invånare vid logi, vandrarhem samt campingar alternativt var antalet fritidshus uppgår mot minimalt 0,20 per invånare.
- Varuproducerande kommuner (54 kommuner 2010) existerar samhälle var minimalt 34 procent från nattbefolkningen mellan 16 samt 64 år arbetar tillsammans tillverkning, processen att extrahera eller ta ut något, energi, miljö samt byggverksamhet.
- Glesbygdskommuner (20 kommuner 2010) existerar enstaka samhälle tillsammans med tätortsgrad beneath 70 procent samt befolkningstäthet vid mindre än åtta invånare per kvadratkilometer.
- Kommuner inom tätbefolkad region (35 kommuner 2010) existerar samhälle inom område tillsammans med mer än 300 000 personer inom ett radie vid 112,5 kilometer.
- Kommuner inom glesbefolkad region (16 kommuner 2010) existerar samhälle inom område tillsammans mindre än 300 000 personer inom ett radie vid 112,5 km.
Se även kranskommun.
Den kommunala administrationen
[redigera | redigera wikitext]Det politiska styret inom ett samhälle existerar uppbyggt genom en direktvalt kommunens beslutande organ, såsom väljs vid identisk sätt samt vid identisk dygn vilket riksdagen, tillsammans med partival. beneath kommunens beslutande organ finns styrelsen (eller vilket den oftast kallas: kommunstyrelsen) vilket sköter detta omfattande löpande politiska arbetet samt därtill finns olika nämnder samt styrelser likt sköter kommunens åtaganden inom olika områden.
sålunda brukar detta bland annat finnas enstaka byggnadsnämnd likt handlägger bygglov, ett utbildningsnämnd vilket besitter grabb ifall skolfrågor, enstaka socialnämnd såsom äger ansvaret på grund av försörjningsbistånd samt således vidare. Kommunstyrelsen samt övriga nämnder samt styrelser existerar politiskt sammansatta inom proportion mot partiernas storlek inom kommunens beslutande organ.
Kommunfullmäktige existerar kommunens högsta beslutande kroppsdel mellan valen.
Sverige existerar indelat inom 21 regioner samt 290 kommuner.Kommunstyrelsen samt övriga nämnder existerar kommunens verkställande kroppsdel. Kommunen besitter även en granskande organ: Kommunrevisionen, likt förutom för att undersöka räkenskaperna även granskar Kommunstyrelsens samt övriga nämnders aktivitet tillsammans med avseende vid ändamålsenlighet samt effektivitet.
Endast en fåtal politiker brukar existera heltidsanställda inom kommunen, dem flesta kommunalpolitiker sköter sina uppgift vid fritiden, nära sidan ifall andra arbete.
enstaka kommuns politiska chef brukar existera en kommunalråd, ett samhälle besitter ofta en alternativt några kommunalråd samt ibland några politiska sekreterare vilket assisterar dessa inom politiska problem att diskutera.
Det finns 290 kommuner samt 21 regioner inom Sverige.Under nämnder samt styrelser finns kontor samt förvaltningar tillsammans med anställda kontorspersonal likt skall verkställa politikernas beslut samt sköta detta dagliga arbetet inom kommunens verksamheter. Dessa kontorspersonal existerar ej politiskt tillsatta.
Varje kommunal styrelse, nämnd samt kontor existerar ett myndighet. kommunens beslutande organ räknas dock ej såsom enstaka myndighet, detta existerar inom stället, likt Sveriges riksdag, enstaka beslutande kyrka.
Kommunernas uppgifter
[redigera | redigera wikitext]De svenska kommunerna besitter i enlighet med team ansvar till
All ytterligare aktivitet sker vid frivillig bas, mot exempel: