ladhide.pages.dev









Hur många ungar får elefanter

Elefanter

För andra betydelser, titta stort landdjur (olika betydelser).

Elefanter (Elephantidae) existerar enstaka släkt inom däggdjursordningenelefantdjur. Elefanterna existerar den enda familjen från snabeldjur såsom ej dött ut. Familjen elefanter omfattar asiatisk stort landdjur, afrikansk savannelefant (tidigare kallad stäppelefant) samt afrikansk skogselefant,[1] samt mammutar samt en antal andra utdöda grupper från elefanter.

Systematik

[redigera | redigera wikitext]

Evolution

[redigera | redigera wikitext]

Elefanter existerar enstaka jämförelsevis ung assemblage inom ordningen snabeldjur (Proboscidea). Ordningen snabeldjur uppkom beneath senare eocen på grund av 55 miljoner tid sedan inom norra Afrika.[2] Inom gruppen utvecklades en flertal familjer vilket idag existerar utdöda, vilket Moeritheriidae, Deinotheriidae, Gomphotheriidae samt Mammutidae.

Dessa taxa liknade varenda dagens elefanter dock räknas ej mot identisk släkt. Några från dem nämnda grupperna levde fram mot senaste istiden samtidigt tillsammans elefanterna. Elefanterna utvecklades ur familjen Gomphotheriidae beneath miocen till ungefär 6 miljoner tid sedan tillsammans släkten såsom Primelephas[2] samt Stegotetrabelodon.

Släktet Elephas uppkom beneath tidigt pliocen inom Afrika samt spred sig sedan ovan Eurasien.[2] ett från dem maximalt kända utdöda arterna inom släktet existerar Elephas antiquus. dem nordligaste fossilfynden från arten existerar kända ifrån Thüringen samt södra Polen. mot släktet hör även några utdöda dvärgformer såsom levde beneath pleistocen vid sydostasiatiska småöar samt vid småöar inom Medelhavet.

Sedan slutet från pleistocen existerar släktet begränsat mot Asien samt idag finns bara arten asiatisk stort landdjur (Elephas maximus) kvar. Släktet Loxodonta existerar bara känt ifrån Afrika sedan mellersta pliocen.[2]

Systematik

[redigera | redigera wikitext]

Idag finns tre arter från ordningen snabel- alternativt elefantdjur kvar likt samtliga tillhör familjen elefanter. :[1]

Familj: Elephantidae

Vissa besitter även beskrivit enstaka dvärgform från skogselefant likt den egna arten Loxodonta pumilio.

Dvärgformen förekommer inom tropisk regnskog inom Gabon, Kongo-Brazzaville samt Kamerun. Inga genetiska studier liksom hittills genomförts vid individer inom den centralafrikanska område indikerar för att detta rör sig angående ett fjärde art.[3]

Elephantidae 
 Elephantinae 

 Loxodontini  

 Loxodonta (2 idag levande arter)



 Elephantini 


 Elephantina 

 Elephas 

 (3~6 idag levande underarter)









Hybridisering

[redigera | redigera wikitext]

En korsning mellan afrikansk samt asiatisk stort landdjur föddes inom Chester Zoo inom England den 11 juli 1978.

Denna hybrid existerar den enda kända på grund av vetenskapen. Elefanten dog nära nio dagars ålder dock existerar ändå en bevis vid för att arterna är kapabel hybridisera. Dock vet man ej angående denna hybrid fanns fertil.[4]

Utseende samt anatomi

[redigera | redigera wikitext]

Elefanter existerar stora däggdjur tillsammans läderartad tjock hud, tjocka ben, stora öron samt snabel.

dem vuxna djuren äger betar från elfenben, hos asiatiska elefantkor existerar dem dock sällan synliga. detta existerar dem översta framtänderna (inte hörntänder) såsom hos vissa individer når ett längd från 3,30 meter. Tandformeln existerar inom 1/0 C 0/0 P 3/3 M 3/3, alltså 26 tänder.[2]

Den kraftiga snabeln besitter bildats genom för att överläppen samt nosen vuxit samman.

Den afrikanska elefantens snabel äger numeriskt värde "fingrar" längst bort ut vid snabeln, medan den asiatiska äger en finger.[5] Elefanternas kranium äger flera hålrum sålunda för att huvudet blir lättare.[6]

Elefanter besitter fyra stora kindtänder. Dessa tänder ersätts sex gånger beneath elefantens livstid genom för att den nya tanden växer ut ifrån bakre delen från käken samt skjuter fram den nedslitna tanden, liksom tappas bit på grund av bit.[7] då den sista uppsättningen tänder besitter slitits ut svälter elefanten ihjäl.

Elefanten växer läka existensen samt deras storlek varierar därför många, dock stora afrikanska elefanttjurar (elefanthannar) blir drygt 3 meter inom mankhöjd samt balanserar då ovan 5 ton. Den tyngsta elefanten såsom påträffats fanns ett afrikansk elefanttjur såsom sköts 1978 inom Angola. Den bör äga haft enstaka mankhöjd vid 4,2 meter, enstaka vikt vid 11 ton samt enstaka längd vid ovan 10 meter ifrån snabelspets mot svansspets.[8] enstaka högre dock ej sålunda massiv stort landdjur sköts 1978 inom Namibia.[9]

Den afrikanska savannelefanten (Loxodonta africana) når enstaka mankhöjd vid inom medelvärde 3,20 meter till hannar samt 2,60 meter på grund av honor.[10] Den afrikanska skogselefanten (Loxodonta cyclotis) existerar mindre samt når inom medelvärde enstaka mankhöjd vid 2,20 meter.[10]Asiatisk stort landdjur (Elephas maximus) når ett mankhöjd vid inom medelvärde 2,75 meter på grund av hannar samt 2,40 meter på grund av honor.[10]

Honornas spenar ligger vid bröstet mellan dem främre extremiteterna liksom hos primater samt sirendjur.[11] Födelsekanalens öppning ligger ej direkt beneath svansen, utan något längre ned mellan dem bakre extremiteterna.[12]

Under medeltiden antogs från vissa naturforskare för att elefanter saknar armbågsled samt knä[13] dock senare kom fram för att därför existerar ej fallet.[14] Knäets konstruktion möjliggör däremot ett vinkel från nästan 180 grader mellan lårben samt anatomi.

tillsammans denna egenskap existerar elefanter unik bland fyrfota däggdjur, annars äger bara den tvåfota människan detta särdrag. Även angående meniskernas samt korsbandens konstruktion liknar elefanter människan. Knäleden hos äldre elefanter existerar ofta exponerad på grund av artros.[15]

Elefanter går vid topparna från sina tår dock dem besitter ytterligare tår nära bakfoten liksom ibland betecknas såsom "sjätte tå".[16]

Morfologiska skillnader

[redigera | redigera wikitext]

Ekologi

[redigera | redigera wikitext]

Socialt beteende

[redigera | redigera wikitext]

Vuxna elefanter lever vid olika sätt.

Elefanter existerar väldigt beroende från vätska samt håller sig inte någonsin långt borta ifrån en vattenhål.

Honorna existerar utpräglade flockdjur medan vuxna hanar mestadels lever utan sällskap även angående dem ibland bildar mindre grupper, dock dem existerar ej alls lika sammansvetsade såsom ett flock tillsammans honor. dem vuxna hanarnas (också kallade tjurar) umgänge tillsammans honorna begränsas maximalt mot parningen.[6]

En flock tillsammans med elefantkor består förutom från modern tillsammans med sina kalvar även från andra nära släktingar likt moderns bror/syster samt mostrar.

Flocken leds från familjegruppens äldsta medlem, den således kallade matriarken.[6] Studier från existensen inom elefantflockar besitter demonstrerat för att dem sociala banden existerar många starka. Elefanterna visar flera beteenden vilket besitter tolkats liksom för att dem känner både lycka samt sorg. Man äger observerat elefanter inom detta vilda vilket äger försökt hjälpa andra skadade medlemmar inom gruppen samt stannat inom närheten från ett livlös lekamen inom timmar alternativt mot samt tillsammans med dagar efter för att enstaka medlem inom gruppen dött.

Man äger flera gånger även observerat elefanter likt begraver ett död gruppmedlem tillsammans kvistar, löv tillsammans med mera.

erhålla andra varelse visar nyfikenhet på grund av döende alternativt döda individer från den egna arten vid identisk vis.[17] angående ett kalv föds död kunna ett elefanthona dröja kvar nära kroppen länge efter för att resten från flocken gett sig från. detta finns även observationer från enstaka afrikansk elefantko liksom tillsammans med snabeln dryckesställe sin döda kalv tillsammans sig inom flera dagar innan denna lämnade den.[18] Elefanter likt varit åtskilda enstaka period återförenas ofta beneath frambringandet från trumpetande ljud samt berörande från varandra tillsammans snablarna.

Elefanten existerar detta landdjur såsom besitter den största hjärnan, den balanserar drygt 5 kg. Den anses även existera en från dem maximalt intelligenta djuren. detta visar sig bland annat inom förmågan för att samarbeta på grund av för att åtgärda bekymmer, tillverka enkla redskap, visa medkänsla till sina likasinnade tillsammans med mera.

Test tillsammans elefanter äger även demonstrerat för att dem besitter en självmedvetande samt känner igen sin personlig spegelbild. Förutom människan existerar detta erhålla vilt likt visar dessa attribut.

De afrikanska elefanterna förmå tillsammans sina numeriskt värde "fingrar" längst bort ut vid snabeln fatta tag ifall saker, medan dem asiatiska elefanterna rullar sina snablar runt föremålet.

Elefanter använder sin snabel mot flera olika saker, ifrån för att plocka upp att ge liv, slita loss växtdel samt grenar ifrån växt, mot för att svalka kroppen genom för att sprida småsten samt vätska vid ryggen.

Elefanternas läten är kapabel nå frekvenser likt ej förmå uppfattas från människor samt dem är kapabel höras från andra elefanter likt vistas 4 km försvunnen.

Kommunikationen sker även genom för att höja snabeln.[6]

Föda

[redigera | redigera wikitext]

Elefanter existerar växtätare samt konsumerar vanligen mellan 100 samt 150 kg växtmaterial per dygn, sällan upp mot 225 kg.[2] Deras att födas består från växttäcke, löv, frukter samt små grenar samt kvistar.

Idag uppskattar man för att detta finns cirka 450 000 - 700 000 afrikanska elefanter samt 35 000 - 40 000 asiatiska elefanter.

Snabeln används till för att slita från växttäcke samt kvistar. Elefantens betar kunna användas till för att skal bark från träden på grund av för att förtära. tillsammans sina stora kindtänder missfoster dem sönder maten.

Elefanter existerar väldigt beroende från en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig samt håller sig inte någonsin långt borta ifrån en vattenhål.

dem dricker upp mot 200 liter vätska per solens tid. Elefanterna lever tillsammans inom grupper från honor samt ungar. Grupperna består från cirka 20 individer, liksom existerar sociala samt besitter starka familjeband. dem äldre korna existerar dem likt hittar vattnet nära torrperioder samt styr hjorden.

Hur flera ungar får enstaka elefant?

Elefanter går eller reser ofta långa sträckor till för att hitta att födas samt vätska beneath torrperioden. dem springer sällan dock uppretade elefanter kunna komma upp inom 40 km/h (den högsta hastigheten vilket uppmätts existerar 48 km/h).

Fortplantning samt livslängd

[redigera | redigera wikitext]

Elefanterna blir könsmogna redan nära omkring sex års ålder, dock får oftast inledande ungen efter tio års ålder samt får sedan kalvar ungefär vart fjärde mot vart femte tid, eftersom dräktigheten varar inom cirka numeriskt värde kalenderår (18 mot 24 månader), samt ungen diar inom ungefär 10 år.[6] dem starka sociala banden framträda även genom enstaka massiv vård på grund av avkomman.

Förutom modern deltar även flockens övriga vuxna medlemmar, samtliga honor, inom omvårdnaden.

Unga hannar lämnar moderns flock efter cirka 13 kalenderår. beneath vissa årstider producerar hannar många testosteron samt ett körtel nära tinningen avsöndrar vätska. dem existerar samtidig många aggressiva samt är kapabel vandra längre sträckor till för att hitta honor.[6]

Elefantens uppgivna livslängd existerar ofta överdriven, dock mellan 40 samt 60 kalenderår existerar normalt.

Den äldsta dokumenterade elefanten levde inom Taipeis zoo samt blev 86 tid gammal.[19][20]

Naturliga fiender

[redigera | redigera wikitext]

På bas från sin storlek samt sitt levnadssätt inom grupper äger elefanter erhålla naturliga fiender, dock större kattdjur såsom lejon samt tiger dödar ungar, samt inom enstaka fall faller även vuxna elefanter offer på grund av lejon, dokumenterat från National Geographic ifrån bland annat Capriviremsan inom Namibia.[21] beneath istiden utgjorde dessutom kattdjur från underfamiljen Machairodontinae (ibland kallat sabeltandstigrar) en hot.

mot modell fanns arter från släktet Homotherium inom vissa regioner kompetenta jägare vid Columbiamammuten.[22]

Elefanten samt människan

[redigera | redigera wikitext]

Jakt, djurhållning samt underhållning

[redigera | redigera wikitext]

Människans relation mot elefanten besitter beneath människans tidiga saga framförallt varit liksom bytesdjur.[23] Tidiga klippmålningar inom Afrika avbildar vid flera ställen jaktverksamhet från elefanter samt klippmålningarna inom Tadrart Acacus inom Nordafrika avbildar elefanter.[24] inom Europa förekommer mammutar inom grottmålningar.[25]

Elefanter äger tämjts samt tränats från människan beneath mer än 4 000 år.[23] dem inledande bevisen vid tämjda elefanter existerar graveringar vid sigill ifrån civilisationer inom Indusdalen, daterade mot 2000-talet f.Kr.[23] Träning från elefanter utvecklades successivt inom Asien mot enstaka mer organiserad form eller gestalt från djurhållning, var kungar höll hundratals elefanter inom stallar.

tillsammans Alexander den store kom dem inledande elefanterna mot Europa, varefter européer började fånga vilda elefanter inom Nordafrika, vilka tämjdes samt tränades vilket stridselefanter. beneath romarriket hölls elefanter inom Rom samt användes nära gladiatorstrider, djurhetsning samt liknande. Efter Kartagos slutgiltiga negativt resultat mot romarriket, fick krigselefanter inom europeiska arméer ett underordnad funktion samt upphörde slutligen.

Efter Roms fall fanns ej flera elefanter inom Europa.[26]Karl den store ägde dock ett stort landdjur, Abul-Abbas, vilket han tid 804 tog tillsammans med beneath enstaka militärkampanj, dock elefanten användes inte någonsin inom strid.[26]

Under medeltiden importerades en fåtal elefanter såsom hölls från påvar samt kungar, samt beneath 1600-talet förevisades dem inledande privatägda elefanterna från kringresande sällskap.

beneath 1700-talet samt 1800-talet utvecklades djurparker samt cirkuskulturen inom Europa samt Amerika vilka försågs tillsammans elefanter ifrån djurhandlare inom enstaka tidsperiod då detta brittiska kolonialväldet inom Indien började fånga större grupper från elefanter.

Elefanter äger historiskt ej avlats selektivt, bland annat vid bas från utdragen generationstid samt för att elefanter ej kunna nyttjas likt arbetsdjur före omkring 12 års ålder.

detta plats enklare samt mer prisvärd för att fånga elefanter inom lagom ålder ifrån detta vilda liksom efter tämjning vid enstaka betydligt mindre period (några månader) kunde användas inom människans tjänst.[27]

Fram mot slutet från 1970-talet fångades vilda elefanter inom Asien samt Afrika, samt importerades från djurhandlare, eftersom detta då plats enklast samt lagligt, samt därmed behövdes ingen avel, annat än liksom reklam.

Den inledande djurparksfödda elefanten föddes 1905 inom Buenos Aires Zoo inom Argentina.

Totalt fanns inom start vid 2000-talet, i enlighet med ett uppskattning ifrån IUCN, cirka 15 000 tämjda asiatiska elefanter, motsvarade mellan ett fjärdedel samt enstaka tredjedel från artens totala population (vilda samt tämjda elefanter).[27] detta nation tillsammans flest tämjda elefanter fanns Myanmar tillsammans med ovan 5 000 individer.[27] andra länder tillsammans med flera tämjda elefanter fanns, inom ordningsföljd, Thailand (minst 3 500)[27], Indien (2 200-2 800[27] alternativt upp mot 4000[28]) samt Laos (minst 1 000)[27].

Länder tillsammans med färre dock noterbara antal tämjda elefanter (från några hundra mot något hundratal) plats Vietnam, land, Sri Lanka samt land. Färre än hundra per nation uppskattades finnas inom Bangladesh, Nepal samt Malaysia.[27]

Behovet från tama elefanter äger idag minskat, då cirkusar avslutar sin djurhållning då efterfrågan vid denna struktur från underhållning reducerar samt visning från elefanter förbjudits inom flera länder.

vid bas från detta exporteras detta idag ganska ett fåtal elefanter ifrån Afrika samt Asien.

Länge räknades elefanten vilket en storvilt samt fanns ett från dem fem arterna, Big five, likt västerländska storviltsjägare jagad inom Afrika. ett massiv sektion från jakten existerar, samt besitter varit, inom form eller gestalt från illegal jakt – främst vid bas från elefantbetarna, vars elfenben existerar många åtråvärt.

Idag existerar affär tillsammans med elfenben inom detta närmaste förbjuden, tillsammans med bland annat undantag på grund av kvoterad jaktverksamhet. Elefantbetar används mot hantverk samt inom traditionell läkemedel.

I kulturen

[redigera | redigera wikitext]

Människan långa relation tillsammans elefanter äger resulterat inom för att den blivit en viktigt vilt inom sagor, symbolism samt tro.

Ända sedan stenåldern besitter djuret varit en omtyckt motiv samt den dyker upp inom måleri, staty, toner, litteratur samt arkitektur, samt den besitter även blivit vanlig inom populärkulturen, genom ordstäv, logotyper samt inom spelfilm samt TV.

I flera kulturer representerar elefanten styrka, vishet, uthållighet, ledarskap, stabilitet, lojalitet, vård samt en långt liv.[29][30][31]

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Den på denna plats artikeln existerar helt alternativt delvis baserad vid ämne ifrån tyskspråkiga Wikipedia, 2 månad 2008.

Noter

[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [ab] Wilson & Reeder, red (2005). ”Elephantidae” (på engelska). Mammal Species of the World.

    Baltimore: Johns Hopkins University Press. ISBN 0-8018-8221-4 

  2. ^ [abcdef] Nowak, R. M. (1999) sid. 993–1000 delvis online
  3. ^Status of the so-called African pygmy elephant (PDF)
  4. ^Koehl, Dan. ”Motty the elephant crossbreed”. Elephant Encyclopedia.

    Dan Koehl.

    I skogarna lever elefanterna inom grupper angående 3–40 individer bestående från honor samt deras ungar.

    Arkiverad ifrån originalet. https://web.archive.org/web/20200326000000/http://www.elephant.se/Motty_the_elephant_crossbreed.php. Läst 8 juli 2020. 

  5. ^Markus Kappeler: Ceylon-Elefant – Elephas maximus maximus,Arkiverad 3 månad 2011 hämtat ifrån the Wayback Machine. 1986 (tyska) (publicerad inom WWF Conservation Stamp Collection, Groth AG, Unterägeri).
  6. ^ [abcdef] Goodwin & Handley (red.) (2004). ”Elephantidae”. The Encyclopedia of Animals.

    University of California Press. sid. 164−165 

  7. ^”Elephant Anatomy”. Indianapolis Zoo. Arkiverad ifrån originalet den 3 femte månaden i året 2007. https://web.archive.org/web/20070503205357/http://www.indyzoo.com/content.aspx?cid=302. Läst 28 femte månaden i året 2007. 
  8. ^Fenykovi, Jose (4 juni 1956). ”The Biggest Elephant Ever Killed bygd Man”.

    USA: CNN. ss. 7. Arkiverad ifrån originalet den 2 april 2012. https://web.archive.org/web/20120402052521/http://sportsillustrated.cnn.com/vault/article/magazine/MAG1069744/7/index.htm. Läst 11 september 2010. 

  9. ^Ask: The tallest recorded elephant was shot nära Sesfontein, Damaraland on 4 April 1978 after it had killed 11 people - 13 feet 10 in.Arkiverad 8 juli 2011 hämtat ifrån the Wayback Machine.
  10. ^ [abc] Larramendi, A. (2016). ”Shoulder height, body mass, and shape of proboscideans”.

    Acta Palaeontologica Polonica 61 (3): 537–574. https://www.app.pan.pl/archive/published/app61/app001362014.pdf. Läst 17 augusti 2020. 

  11. ^Jeheskel Shoshani & Pascal Tassy (1996) (på engelska). The Proboscidea – Evolution and paleaeoecology of elephants end their relatives.. Oxford University Press. sid. 20.

    ISBN 978-0198546528 

  12. ^Imke Lueders, Thomas Bernd Hildebrandt. ”Female Elephant Reproduction”. Veterian Key. https://veteriankey.com/female-elephant-reproduction/. Läst 17 augusti 2020. 
  13. ^Der Neue Physiologus: ElefantArkiverad 29 augusti 2012 hämtat ifrån the Wayback Machine.

    Elefanter blir oftast ungefär 40-60 tid dock detta finns elefanter likt äger blivit ovan 80 år.

    (tyska)

  14. ^Wilhelm Eigener: Enzyklopädie der Tiere, Nikol Verlagsgesellschaft 2004, ISBN 978-3-933203-98-4.
  15. ^G. E. Weissengruber, F. K. Fuss, G. Egger, G. Stanek, K. M. Hittmair und G. Forstenpointner: The elephant knee joint: morphological and biomechanical considerationsPDF)
  16. ^nature.com 22 månad 2011: How the elephant got its sixth toe.

    Bone used as a thumb bygd pandas supports elephants' feet. (doi:10.1038/nature.2011.9712)
    John R. Hutchinson et al.: From Flat Foot to tallrik Foot: Structure, Ontogeny, Function, and Evolution of Elephant ‚Sixth Toes‘. I: Science, grupp 334, nr.

    6063, 2011, sid. 1699–1703, DOI:10.1126/science.1211437

  17. ^Scientists see depth of elephant feelings
  18. ^wildlifeinformation.orgArkiverad 12 september 2007 hämtat ifrån the Wayback Machine.
  19. ^Guinness World Records 2007, Bibliographisches Institut, Mannheim 2006
  20. ^New York Times: World’s Oldest Elephant, 86, fryst vatten Dead (23 månad 2003)
  21. ^Vratislav Mazak: Der Tiger.

    reproduktion från tredjeplats upplagan ifrån 1983. Westarp Wissenschaften Hohenwarsleben, 2004 ISBN 3-89432-759-6

  22. ^Mauricio Anton, Angel Galobart, Alan Turner: Co-existence of scimitar-toothed cats, lions and hominins in the europeisk Pleistocene. Implications of the post-cranial anatomy of Homotherium latidens (Owen) for comparative palaeoecology. kvartär Science Reviews 24 (2005) 1287–1301.
  23. ^ [abc] R.

    Sukumar (1992). ”The Asian Elephant: Ecology and Management”. Cambridge University Press. sid. 2. https://books.google.se/books?id=95MoRwdQlcYC&hl=sv&source=gbs_navlinks_s. Läst 19 augusti 2020. 

  24. ^”Rock-Art Sites of Tadrart Acacus”. UNESCO World Heritage Centre. https://whc.unesco.org/en/list/287. 
  25. ^Cave art, Encyclopædia Britannica
  26. ^ [ab] Animals in the Military: From Hannibal's Elephants to the Dolphins of the U.S.

    Navy. ABC-CLIO. 2011.

    En assemblage från elefanter består vanligtvis från honor samt ungar vid upp mot 20 individer.

    ISBN 978-1-598-84347-7. https://books.google.com/books?id=g9Bj-kyDi9AC&pg=PA91 

  27. ^ [abcdefg] ”Wild relatives of domestic livestock & some suggestions for new domesticants”. FN:s livsmedels- samt jordbruksorganisation (FAO). 2000. http://www.fao.org/3/x8750e/x8750e03.pdf. Läst 17 augusti 2020. 
  28. ^Lair, 1997
  29. ^Guading, Madonna (2009). The signs and symbols bible : the definitive guide to mysterious markings.

    New York: Sterling värdshus. Co. sid. 239. ISBN 978-1402770043. https://books.google.com/books?id=SImTll3uupIC&lpg=PP1&pg=PA239#v=onepage 

  30. ^ Nature's Ways Lore, Legend, Fact and Fiction.. F+W Media. 2006. sid. 37. ISBN 9780715333938 
  31. ^”Elephant: The djur and Its elfenben in African Culture”. Fowler Museum at UCLA.

    Arkiverad ifrån originalet den 30 mars 2013. https://web.archive.org/web/20130330072035/http://www.fowler.ucla.edu/category/exhibitions-education/elephant-animal-and-its-ivory-african-culture. Läst 27 juli 2020. Arkiverad 30 mars 2013 hämtat ifrån the Wayback Machine.

Tryckta källor

[redigera | redigera wikitext]

  • Ronald M.

    Nowak: Walker’s mammals of the world. 6 tryckning. Johns Hopkins University Press, Baltimore 1999, ISBN 0-8018-5789-9.

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]