Rätt eller orätt mitt land decatur

Rättvisa existerar en filosofiskt term liksom förekommer inom flera andra områden; politik, rättsväsen, statskunskap samt religionsvetenskap. detta finns ingen allomfattande definition vid begreppet. inom sin maximalt primär form eller gestalt, existerar "rättvisa" ett systematiserad påverkansstrategi tillsammans ett blandning från straff samt lön.

”Må mitt nation ständigt äga korrekt, dock riktig alternativt orätt – mitt land.” – Stephen Decatur, amerikansk marinofficer, 1779–1820.

inom förlängning från detta kunna man yttra för att rätt och jämlikhet utesluter slumpmässig behandling från individer. för att behandla sig egen samt andra rättvist alternativt inom enlighet tillsammans vilket oss äger moraliskt riktig mot, alternativt inom enlighet tillsammans med vad såsom rätteligen tillkommer oss, existerar vilket likt ordineras från kardinaldygden rättrådighet.

Olika teorier angående rätt och jämlikhet antar olika normer, samt detta existerar möjligt för att en rättvisebegrepp söker specificera vilket vilket existerar korrekt alternativt orätt utifrån flera olika normer. Normen alternativt rätten är kapabel existera från numeriskt värde slag; 'naturlig' alternativt 'positiv'.

Naturrätt existerar idén ifall för att förhållanden alternativt handlingar existerar korrekt alternativt orätt inom förhållande mot en tings natur.

Bland dem är kapabel nämnas trångsynt nationalism: ’Mitt nation – detta må äga riktig alternativt orätt.’” vilket säger Bibeln?

Positiv korrekt existerar idén ifall för att förhållanden alternativt handlingar existerar korrekt alternativt orätt inom förhållande mot en visst personligt - individuellt alternativt kollektivt fattat - beslut. Den positiva rätten förmå vidare delas in vid olika sätt.

Aristoteles delade in rätt och jämlikhet inom distributiv rättvisa liksom handlar angående hur tillgångar samt kraft skall fördelas samt kompensatorisk rättvisa alternativt retributiv rättvisa liksom handlar ifall hur olika handlanden skall bemötas på grund av för att producera rättvisa.^[1]

Den juridiska rättvisan existerar den rätt och jämlikhet såsom följer från lagen; beroende från rättsfilosofisk riktning liktydigt tillsammans med moral alternativt ej.

Inom ramverket till moderna liberala demokratier tenderar rätt och jämlikhet för att identifieras tillsammans med enstaka samhällsordning såsom följer principen ifall samtliga individers lika rättigheter, samt för att personer utan partiskhet belönas alternativt bestraffas på grund av sina handlingar efter förtjänst. Rättvisan brukar personifieras från den romerska gudinnan Justitia.

Definitionen från rätt och jämlikhet delar den politiska högern ifrån vänstern. Medan högern ser individens frihet samt äganderätt liksom formulering till rätt och jämlikhet ser vänstern likhet vilket formulering till rätt och jämlikhet.

Ideologiska perspektiv vid rättvisa

[redigera | redigera wikitext]

Rättvisa kunna tolkas vid flera olika sätt, samt vad vilket anses rättvist skiljer sig åt mellan olika politiska, filosofiska samt kulturella perspektiv.

dem politiskt relaterade tolkningarna kunna delas in inom fyra olika huvudkategorier:

Politisk rätt och jämlikhet - frihet vs jämlikhet

[redigera | redigera wikitext]

Det finns en stort antal olika uppfattningar angående vilket rätt och jämlikhet innebär. Inom modern moralfilosofi tenderar demokrati för att äga ett avgörande område inom rättviseteorier, även ifall detta råder delade meningar angående vilket värde denna besitter.

i enlighet med vissa förespråkare från den deliberativa demokratin äger demokratin en egenvärde, medan exempelvis utilitarister ger den en sekundärt värde, nämligen såsom en medel mot för att att nå ett mål eller resultat den största tänkbara nyttan. Den inom särklass maximalt avgörande teorin angående rätt och jämlikhet inom modern period existerar den såsom filosofen John Rawls formulerade inom sin En teori ifall rättvisa (1971).

Rawls ger en kontraktualistiskt försvar från sin teori, såsom inom korthet går ut vid för att varenda individ besitter en antal okränkbara friheter samt för att sociala samt ekonomiska ojämlikheter endast existerar rättfärdigade ifall dem existerar mot nytta till dem sämst ställda inom samhället. Några kalenderår efter publicerandet från Rawls läsning utkom Robert NozicksAnarki, stat samt utopi (1974), liksom äger spelat ett nödvändig roll till den libertarianska traditionen.

Socialister besitter tenderat för att titta upphävandet från klassamhället samt detta privata ägandet från produktionsmedlen likt en viktigt steg mot, alternativt enstaka förutsättning till, en rättvist samhälle.

Distributiv rätt och jämlikhet avser hur något – nyttigheter, valuta, etc. – fördelas inom enstaka viss population. Sven Ove Hansson definierar inom ESO-rapporten "Rättvisa samt effektivitet – enstaka idéanalys" begreppet likhet vilket "en lika fördelning likt görs från rättviseskäl".

inom identisk redovisning pekar Sven Ove Hansson för att rättvisebegreppet existerar politiskt kontroversiellt samt skriver för att den politiska striden mellan politisk vänster samt motsats till vänster mot central sektion är kapabel uppfattas likt ett strid angående utrymmet till olika rättviseprinciper.

Vänstern brukar framhålla jämlikhet liksom rättviseideal, medan högern brukar framhålla något likt Sven Ove Hansson kallar till behålla-rättvisa. denne definierar behålla-rättvisa liksom för att fanns samt enstaka skall äga riktig för att behålla sådant liksom denna besitter fått alternativt skaffat sig vid en rättmätigt sätt.^[2] Inom politisk tänkesätt existerar dessa numeriskt värde rättvisebegrepp återkommande.^[3]

Skillnaden inom politiskt ideologiskt rättviseideal mellan högern samt vänstern framgår klart angående man nedan jämför citatet ifrån Folkpartiet^[4] tillsammans citatet ifrån Socialdemokraterna inom Sverige.^[5]

”	Skillnader likt följer från människors fria omröstning bör ej utjämnas från politiker	„
– Folkpartiet 2013

”	Vi eftersträvar jämlika samt rätt och jämlikhet resultat. auktoritet, tillgångar samt sociala förmåner bör ej koncentreras mot några ett fåtal, utan fördelas rättvist.	„
– Socialdemokraterna 2021

Vänstern besitter detta jämlika samt klasslösa samhället likt ideal samt verkar till för att utjämna skillnader mellan olika grupper inom samhället.

Högern utgår däremot ifrån för att detta finns från naturen givna skillnader likt innebär för att varenda samhällen måste existera ojämlika.^[6]

Social rättvisa

[redigera | redigera wikitext]

Social rätt och jämlikhet existerar en mångtydigt moralfilosofiskt samt politiskt term vilket främst associeras tillsammans egalitära perspektiv.

detta innefattar främst olika uppfattningar angående hur en samhälles tillgångar, möjligheter, rättigheter, samt förmåner rättvist är kapabel, bör alternativt bör fördelas mellan samhällsmedlemmarna. Olika rättvisenormer förmå ligga ner mot bas på grund av vilket likt avses tillsammans rättvis fördelning, såsom lika möjligheter, lika effekt alternativt fördelning efter behov.

Social rätt och jämlikhet handlar ofta ifall ett strävan efter för att varenda individer samt grupper inom samhället bör äga lika rättigheter samt möjligheter samt ifall för att minska ojämlikheter samt diskriminering. ett persons politiska perception kunna påverka ifall personen uppfattar social rätt och jämlikhet stå inom motsats mot socialdarwinism samt idén ifall den starkes rätt.^[7][8][9]

Ofta innefattar begreppet enstaka ögonkontakt vid för att orättvisor manifesteras inom överordnade privilegierade grupper vilket förtrycker underordnade grupper.

Begreppsmässigt existerar termen nära besläktad tillsammans lika rättigheter, diskriminering, rasism, klasskamp, inkludering, diversitet, intersektionalitet, identitetspolitik samt minoritetsrättigheter.^[7][8]

Enligt FN är kapabel social rätt och jämlikhet summeras likt chansen till människor för att nå sin att vara berusad eller övermättad potential inom detta samhälle dem lever inom.

FN beskriver social rätt och jämlikhet såsom lika rättigheter, för att oss existerar samtliga existerar ansvariga till varandras välbefinnande, samt för att oss bör jobba till för att varenda äger lika möjligheter inom livet.^[10]

Politisk innebörd

[redigera | redigera wikitext]

Social rätt och jämlikhet såsom idé existerar objekt till argumentation.

Vissa anser för att social rätt och jämlikhet existerar kritisk på grund av för att producera en samhälle var samtliga individer äger tillfälle för att nå sin att vara berusad eller övermättad potential. dem ser ojämlik behandling från indivder liksom en nödvändigt verktyg till för att rätta historiska samt strukturella ojämlikheter samt på grund av för att säkerställa för att samtliga medborgare besitter resurs mot lika möjligheter samt primär rättigheter.

Ikke tillsammans nøyaktig dem samme ordene, dock betydningen liksom ble formidlet plats ganske lik den fra Decatur.

Detta perspektiv existerar särskilt framträdande inom politisk vänster.

Andra kritiserar tillvägagångssättet tillsammans för att nyttja ojämlik behandling till för att att nå ett mål eller resultat social rätt och jämlikhet. Kritiker hävdar för att liknande metoder undergräver principer såsom individuell frihet, förtjänst samt rätt och jämlikhet baserad vid likabehandling.

Denna bedömning kommer ofta ifrån politisk motsats till vänster samt anhängare från klassisk liberalism

Strävan efter social rätt och jämlikhet kunna från vissa anses vilket huvud, medan andra kunna rangordna andra politiska ideal ideal såsom marknadens frihet alternativt individens självbestämmande.

Translations in context of "rätt alternativt orätt" in Swedish-English from Reverso Context: Jag bryr mig ej ens angående riktig alternativt orätt.

Social rätt och jämlikhet kunna på grund av vissa innebära finansiell lika rättigheter samt omfördelning från tillgångar, medan detta till andra förmå fokusera mer vid lika möjligheter samt rättigheter, oavsett ekonomiskt effekt. detta finns även dem vilket betonar vikten från individuella friheter samt personligt ansvar vilket enstaka sektion från social rätt och jämlikhet.

Global rättvisa

[redigera | redigera wikitext]

Global rätt och jämlikhet handlar ifall problem att diskutera samt idéer ifall rätt och jämlikhet samt lika rättigheter vid global mot skillnad ifrån nationell nivå. Rättviseresonemangen utgår ofta ifrån samtliga människor, detta önskar yttra bota mänskligheten, samt innefattar diskussioner angående resurs- samt maktfördelning, lika möjligheter samt rättigheter, samt strukturer såsom upprätthåller globala ojämlikheter, dock kunna även utsträckas mot djurs rättigheter samt hållbar tillväxt inom stort.^[11]

Bland problem att diskutera vilket berörs från idéer angående global rätt och jämlikhet noteras mänskliga rättigheter, fattigdomsbekämpning, klimatförändringar, miljöförstöring, vattenbrist, internationell korrekt, flykting- samt migrationsströmmar, samt krigsbrott.

I sin maximalt primär form eller gestalt, existerar "rättvisa" enstaka systematiserad påverkansstrategi tillsammans ett blandning från straff samt belöning.

Ibland hävdas för att befintlig maktstrukturer inom detta internationella systemet inom sig själva utgör en hinder till för att att nå ett mål eller resultat global rättvisa.^[11]

Global rätt och jämlikhet existerar huvud på grund av flera internationella initiativ såsom FN:s Agenda 2030 samt dess uppgift på grund av hållbar utveckling.^[12]

Ideologisk rörelse

[redigera | redigera wikitext]

Global rätt och jämlikhet existerar även namnet vid enstaka vänsterideologisk rörelse liksom utmanar nyliberal samt marknadsdriven internationell.

från dess belackare betecknas rörelsen likt antiglobalisering. Rörelsen propagerar till detta omedelbara nödvändigheten från förändring, särskilt inom relation mot klimatförändringar. Demokrati existerar en centralt term till den globala rättviserörelsen såsom ofta diskuterar på grund av enstaka mer inkluderandedeltagardemokrati samt demokratisk övervakning från finansiella marknader.

Vidare framhävas jämlik passage mot tillgångar samt möjligheter. Ofta finns en fokus vid för att återupprätta rätt och jämlikhet till sociala grupper vilket historiskt besitter marginaliserats, diskriminerats alternativt förtyckts. Även upprätthållande från universella mänskliga rättigheter, tillsammans en särskilt fokus vid sociala, ekonomiska samt kulturella rättigheter till envar, existerar en centralt tema på grund av rörelsen.

Slutligen propagerar rörelsen på grund av global samhörighetskänsla samt miljömässig såväl likt socioekonomisk hållbarhet. en centralt tema inom deras historia existerar för att världen står inför alternativt befinner sig inom en flertal globala kriser, såsom klimatförändringar samt vattenbrist, liksom orsakats från nyliberal internationell samt för att marknadsdriven internationell besitter resulterat inom något som ökar i storlek eller antal ojämlikhet.

modell vid rörelser likt anses ingå inom rörelsen på grund av global rätt och jämlikhet inkluderar Attac, Fridays for future, Extinction rebellion, internationella fackliga samorganisationen samt World Fair Trade Organization^[13]

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Ordbok

Referenser

[redigera | redigera wikitext]