Hur går det för liberalerna
Liberalerna
Liberalerna (L) existerar en liberaltpolitiskt område inom landet. Partiledare existerar sedan april 2022 Johan Pehrson.[7][8][9] Sedan valet 2022 existerar Liberalerna riksdagens minsta område tillsammans med 4,61%.
Partiet bildades 1934 beneath namnet Folkpartiet genom ett sammanslagning från riksdagspartierna Sveriges liberala område samt Frisinnade folkpartiet.
Partiledaren Bertil Ohlin förespråkade vid 1940-talet idén ifall "fri finans tillsammans med socialt ansvar" samt socialliberalism likt partiets tankesystem. grupp ville bli en reformvänligt alternativ mot Socialdemokraterna inom svensk politik.
Deras väljarstöd ligger för tillfället vid 3,6 andel samt Liberalerna placerar sig därmed beneath spärr för riksdag, vilket dem besitter varit sedan månad 2022.ifrån 1940- mot 1960-talet plats Liberalerna beneath namnet Folkpartiet mestadels detta största grupp inom den politiska mitten.
Sedan 1990-talet äger grupp intagit ett klar borgerlig profil till marknadsinslag inom ekonomin, avregleringar samt privatiseringar.[10] Mellan 2004 samt 2019 ingick Liberalerna tillsammans tillsammans Moderaterna, Kristdemokraterna samt Centerpartiet inom den borgerligaAlliansen.[11] inom valet 2022 fick grupp 4,6 andel från rösterna samt sedan oktober 2022 ingår Liberalerna inom regeringen tillsammans tillsammans med Moderaterna samt Kristdemokraterna.[12]
Liberalerna beskriver sig såsom en liberalt idéparti tillsammans med individen inom centrum, likt genom politik verkar på grund av för att människans valfrihet samt egenmakt ökar samt skapar förutsättningar snarare än hinder.
Liberalerna profilerar sig främst inom utbildnings-, jämställdhets-, integrations- samt invandrings- samt Europafrågor.
Liberalerna besitter traditionellt sitt starkaste stöd inom storstadsområdena samt vid högskoleorter.
Emma Wiesner anser för att Liberalerna får svårt för att sitta kvar inom den liberala partigruppen inom Europaparlamentet tillsammans anledning från deras samarbete tillsammans med Sverigedemokraterna inom riksdagen.inom riksdagsvalet 2022 fanns grupp starkast inom Stockholms kommuns valkrets följt från Skåne läns södra valkrets.[13] Statsvetare brukar ibland kalla Liberalerna på grund av "partisystemets Hallsberg; ett väntsal till partibytare", då grupp äger många svårt för att behålla sina väljare, dock samtidigt utgör nästan fanns femte väljares andrahandsval.[14]
Ideologi
[redigera | redigera wikitext]Liberalerna definierar sig vilket en liberalt område.
Liberalismen hävdar individens frihet samt marknadens suveränitet samt varnar på grund av följderna från grundlig samhällsingripanden samt en högt därför kallat skattetryck. Tidigare partiledaren Bertil Ohlin ansåg dock för att staten inom enstaka fri vetenskapen om resurserhandel och finans äger ansvar till dem svagaste samt sämst ställda samt för att vissa begränsningar inom den fria marknaden därför måste accepteras.
Ohlin myntade termen "socialliberalism" (jämför John Rawls politiska teorier) liksom beteckning på grund av denna politiska linje. Spänningar besitter funnits inom grupp mellan ny- samt konservativa liberaler vid en sidan samt socialliberaler samt frisinnade vid den andra.
Liberalernas liberalism besitter kännetecknats från en starkt betonande från fri- samt rättigheter.
Detta tog sig länge inom formulering inom den folkliga samt socialt engagerade frisinnet tillsammans med kraftfull stabilisering eller fastsättning inom frikyrka samt nykterhetsrörelse samt inom ett socialliberalism var även personer tillsammans med kulturradikala drag fanns representerade. Den tidigare starka frisinnade falangen inom grupp äger sedan 1970-talet tappat bort eller missat inom påverkan, medan grupp in vid 1990-talet ägde socialpolitiska ämnen vilket medicinsk hjälp samt funktionsnedsättningsfrågor såsom huvudämnen.
vid 2000-talet äger grupp blivit mer högerliberalt samt kraftigt betonat problem att diskutera liksom utbildningsinstitution samt kurs, EU samt integration. ämnen såsom ofta orsakar energisk intern samtal existerar dem sålunda kallade pappamånaderna inom föräldraförsäkringen samt integritet samt brottsbekämpning, inom båda fallen vid bas från målkonflikten mellan individens frihet samt andra samhällsmål.
Lars Leijonborg påbörjade förändringen från grupp åt motsats till vänster vid identisk sätt liksom denne även gjorde tillsammans ungdomsförbundet då denne vid 1970-talet valdes mot dess chef.
Väljarstödet på grund av liberalerna besitter succesivt ökat sedan april 2022 då partiledaren Johan Pehrson tillträdde.Denna högerorientering visade sig vinnande inom 2002 års riksdagsval, då Liberalerna lyckades vinna flera moderata röster samt väckte liv inom striden angående vilket borgerligt område vilket skulle existera detta stora samt tongivande grupp. Vändningen mot ett mer renodlat frikostig linje fortsatte beneath Leijonborgs styre samt sålunda även då Jan Björklund tog ovan partiledarposten.
Skolpolitikens ställning förstärktes ytterligare från Björklund var förslag mot den sålunda kallade "flumskolan" blev tongivande, samt enstaka återgång mot den utbildningsinstitution såsom fanns innan dem stora läroplansreformerna vid 1970 samt 1990-talet tillsammans med en återförstatligande från skolan vilket hållbart uppgift. Även ifall sociala reformer såsom allmän a-kassa, högre ersättningsnivåer inom socialförsäkringen samt humanare flyktingpolitik föreslagits beneath senare tid lagts fram på grund av för att blidka den kvar starka socialliberala falangen, existerar högersvängen klar.
Efter januariavtalet 2019, då Liberalerna medverkade mot för att släppa igenom ett socialdemokratisk statsmakt, beslutades för att grupp därefter istället skulle verka till ett färsk borgerlig regering.[15] Detta innebar även enstaka kursändring inom förhållandet mot Sverigedemokraterna, vilket grupp tidigare tagit avstånd ifrån.
inom november 2021 kommunikation Sabuni för att Liberalerna förmå samarbeta tillsammans Sverigedemokraterna.[16]
Historia
[redigera | redigera wikitext]Enskilda föregångare
[redigera | redigera wikitext]Liberalerna beräknar sin saga tillbaka mot enskilda föregångare vid 1700-talet.[17]Anders Chydenius, församlingspräst ifrån Österbotten samt riksdagsman 1765–1766, drev fram ekonomiska avregleringar, bland annat avskaffande från detta bottniska handelstvånget, samt insättning från världens äldsta team ifall tryckfrihet.
Senare slogs han till sociala reformer på grund av dem fattiga vid ruralt område inom land samt land i norden.
Det liberala grupp (1809)
[redigera | redigera wikitext]År 1809 bildades enstaka gruppering inom den svenska riksdagen likt kallade sig "det liberala partiet". detta existerar troligen den inledande uttalat liberala partigruppen inom världen, dock gruppen blev kortlivad.
Bland dem saker liksom liberalerna nära denna tidsperiod genomförde ingick den nya regeringsformen 1809, var bland annat JO-ämbetet inrättades, samt en återupprättande från tryckfrihetsförordningen efter Gustav III:s censur.
Nyliberala grupp (1868-1871)
[redigera | redigera wikitext]En från dem inflytelserik svenska liberalerna beneath 1800-talet plats Adolf Hedin, likt blev inflytelserik inom detta kortlivade nyliberala grupp vilket verkade inom riksdagen 1868–1871.
Folkpartiet (1895-1900)
[redigera | redigera wikitext]Ett område tillsammans med namnet Folkpartiet bildades inom andra kammaren 1895.
Gruppens övning besitter varit för att analysera Liberalernas valresultat, dra slutsatser från detta samt formulera rekommendationer angående hur grupp bör jobba hållbart sålunda för att Sveriges liberala område fullfölja en starkare valresultat inom 20års val.Viktiga ämnen nära denna tidsperiod fanns frihandel (avskaffande från spannmålstullarna) samt rösträttsreformer.
Liberala samlingspartiet (1900-1923)
[redigera | redigera wikitext]Tillsammans tillsammans med numeriskt värde andra liberala grupper inom riksdagen bildade Folkpartiet den 16 januari 1900 Liberala samlingspartiet, en riksdagsparti liksom kom för att bestå mot partisprängningen 1923.
År 1902 bildades Frisinnade landsföreningen från bland andra Sixten von Friesen, Gustav Rosén samt Karl Staaff liksom enstaka frikostig riksorganisation åt Liberala samlingspartiet. Frisinnade landsföreningen ägde sina rötter inom den därför kallade rösträttsrörelsen, vars emblem plats blåklinten samt vilket därför sedan ingick inom Folkpartiets logotyp.
tid 1906 utbröt inom verkstadsindustrin enstaka grundlig arbetskonflikt, liksom inom grunden handlade ifall rätten för att artikel fackligt organiserad, nära Mackmyra då arbetsgivaren vräkte samt sparkade person som arbetar likt plats fackligt aktiva. Arbetsgivarna plats tvungna för att avsluta tillsammans dessa metoder då dem ej fick något politiskt stöd ifrån liberalerna.
Liberalen Nils Edén kallade detta "bränsle på grund av klasshat" samt "återfall inom barbariskt tyranni".[18] Både socialdemokrater samt liberaler ansåg för att föreningsrätten plats ett betydande sektion inom ett demokrati.
Partiet fanns tillsammans med samt införde allmän rösträtt tillsammans tillsammans socialdemokraterna vilket man regerade tillsammans tillsammans enstaka kreditkort tidsperiod.
beneath denna period fanns liberalen Nils Edén (1917–1920) statsminister. grupp stred även till andra fri- samt rättigheter vilket föreningsrätten.
Partisplittring 1923
[redigera | redigera wikitext]Liberala samlingspartiet delades efter stora interna stridigheter inom numeriskt värde partier 1923. Motsättningarna rörde inom många sociala problem att diskutera, främst inställningen mot en förbud mot alkohol.
enstaka folkomröstning inom den frågan ägde anordnats 1922, samt förbudsanhängarna förlorade tillsammans en par andel. Majoriteten inom frisinnade landsföreningen fortsatte för att verka på grund av insättning från en förbud samt motståndarna mot en förbud tågade därför bokstavligen talat ut ifrån grupp efter landsmötesbeslutet. inom riksdagen bildade dem kvarvarande liberalerna inom Frisinnade landsföreningen Frisinnade folkpartiet samt partisplittrarna bildade Sveriges liberala område, tillsammans med Liberala riksdagspartiet liksom riksdagsgrupp.
Medan Frisinnade folkpartiet alltjämt spelade enstaka viktig roll inom riksdag samt statsmakt tynade utbrytarpartiet försvunnen mot ett handfull mandat.
Folkpartiet (1934 – 1939)
[redigera | redigera wikitext]Frisinnade folkpartiet samt Sveriges liberala område återförenades tillsammans tillsammans några andra mindre partier 1934 inom Folkpartiet.
dem stod utanför regeringen beneath tiden fram mot bildandet från samlingsregeringen inom månad 1939.
Samlingsregering (1939-1945)
[redigera | redigera wikitext]Under andra världskriget intog folkpartiet ett mindre tyskvänlig hållning än regeringen inom övrigt, samt motståndet mot inskränkningarna inom dem medborgerliga fri- samt rättigheterna plats starkast inom den folkpartistiska riksdagsgruppen.[19] tid 1944 valdes Bertil Ohlin mot fräsch partiledare.
Oppositionsparti (1945–1976)
[redigera | redigera wikitext]Under Bertil Ohlins ledning växte Folkpartiet mot för att bli detta största oppositionspartiet samt inom valen 1948, 1952 samt 1956 hamnade grupp mellan 23 samt 24 andel, dock utan för att hamna inom regeringsställning. Striden kring ATP-frågan inom slutet från 1950-talet, var Folkpartiet förespråkade tjänstepension beneath frivilliga former, blev enstaka negativ vändpunkt på grund av grupp tillsammans med minskat stöd inom valmanskåren.
År 1967 valdes Sven Wedén mot partiledare. detta förväntade maktskiftet 1968 gick angående intet (tvärtom fick Socialdemokraterna personlig majoritet inom andra kammaren). Wedén avgick 1969 samt efterträddes från Gunnar Helén.
Under 1960-talet samt start från 1970-talet sökte Folkpartiet producera enstaka samarbetskoalition tillsammans centerpartiet, på grund av för att vid således sätt producera en kraftfullt alternativ mot dem regerande Socialdemokraterna.
Martin Liby Troein, tillförordnad ledare till ledarredaktionen vid Dagens Nyheter tror för att detta finns ett massiv fara för att Liberalerna gård ur riksdagen nära nästa val.en inledande steg mot sammanslagning tillsammans Centerpartiet skedde dock 1967 då Liberala studieförbundet (LiS) slogs samman tillsammans med Svenska Landsbygdens Studieförbund (SLS), såsom plats knutet mot Centerpartiet, samt bildade nuvarande Studieförbundet Vuxenskolan (SV). Tillsammans tillsammans med Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) utgör dem båda partierna SV:s basorganisationer.
Namnet Studieförbundet Vuxenskolan valdes då enstaka statlig analys vid 1960-talet föreslog för att den kommunala vuxenutbildningen - detta liksom senare blev KomVux - skulle skötas från studieförbunden. Efter valet 1973 försökte grupp erhålla mot stånd ett partisammanslagning tillsammans Centerpartiet, vilket dock misslyckades sedan Centern sagt nej.
Samtidigt skedde ett markant föryngring från partiets inflytelserik företrädare, tillsammans bland andra Per Ahlmark samt Ola Ullsten inom spetsen. Per Ahlmark efterträdde Helén vilket partiledare 1975.
Regeringsparti (1976-1982)
[redigera | redigera wikitext]Efter valet 1976 medverkade Folkpartiet mot bildandet från ett borgerlig trepartiregering beneath Centerledaren förnamn Fälldins ledning.
Per Ahlmark, liksom fanns vice statsminister inom regeringen, lämnade från personliga skäl politiken 1978 samt efterträddes från Ola Ullsten.
En frikostig vinnarbudget.Folkpartiet kom för att bli detta enda område vilket medverkade inom samtliga borgerliga regeringar mellan 1976 samt 1982, beneath ett period (1978–1979) inom ett folkpartistisk enpartiregering tillsammans med Ola Ullsten såsom statsminister.
Opposition (1982–1991)
[redigera | redigera wikitext]1983 valdes Bengt Westerberg mot partiledare, sedan Ola Ullsten avgått inom svallvågorna efter en många uselt valresultat inom 1982 års omröstning.
Westerbergs inledande riksdagsval liksom partiledare 1985, innebar ett märkvärd uppgång på grund av grupp samt uttrycket "Westerbergeffekten" myntades. detta plats dock detta enda riksdagsval beneath Westerbergs ledning var Folkpartiet gick fram.
Under slutet från 1980-talet bildade grupp enstaka frikostig biståndsstiftelse, Swedish International frikostig Centre (SILC), såsom främjar demokrati samt mänskliga rättigheter.[20] Denna stiftelse driver bland annat Silc förlag.
År 1990 lades termen "liberalerna" mot partinamnet, sålunda för att detta officiella namnet blev Folkpartiet liberalerna.
Regeringsparti (1991-1994)
[redigera | redigera wikitext]Åren 1991–1994 ingick folkpartiet inom den borgerliga fyrpartiregeringen beneath ledning från Carl Bildt. Regeringen Bildt saknade majoritet inom riksdagen samt behövde stöd från färsk demokrati, en område likt Westerberg gick mot hårt angrepp mot.
Opposition (1994–2006)
[redigera | redigera wikitext]I valrörelsen 1994 höll Bengt Westerberg chansen öppen till ett koalitionsregering mellan Folkpartiet samt Socialdemokraterna, samt efter den borgerliga valförlusten gjorde grupp även en sådant försök. då detta avvisades från Socialdemokraterna valde Bengt Westerberg för att avgå. kalenderår 1995 valdes Maria Leissner mot partiledare efter enstaka partiledarstrid mot valberedningens kandidat Bo Könberg samt den andra utmanaren Anne Wibble.
Leissner avgick dock redan efter numeriskt värde tid samt ersattes 1997 från Lars Leijonborg. Leijonborg ägde mot ett start svårt för att vända opinionen samt inom valet 1998 nådde grupp sin dittills sämsta notering någonsin tillsammans med endast 4,7 andel från rösterna.
Valet 2002 blev enstaka massiv succé till folkpartiet, då man tillsammans 13,3 andel från rösterna nådde sin bästa notering sedan riksdagsvalet 1985, samt därmed blev tredjeplats största område inom riksdagen.
Folkpartiets riksdagsgrupp ökade ifrån 17 mot 48 mandat.[21] Opinionsundersökning mätte mot 16 procent till FP den 26 september 2002.[22] Folkpartiet plats större än Moderaterna inom flera opinionsundersökningar beneath slutet från 2002.[22]
Valframgången kopplas ofta samman tillsammans detta beneath valrörelsen presenterade förslaget ifall krav vid därför kallat "språkkrav" till beviljande från nationalitet, likt skapade massiv uppmärksamhet kring grupp.
Mer signifikant fanns moderaternas tillbakagång, orsakat från bland annat Uppdrag granskningsvalstugereportage, likt bidrog mot ett femprocentig tillströmning från moderata väljare mot folkpartiet.
Alliansregeringen (2006–2014)
[redigera | redigera wikitext]Inför valet 2006 ingick folkpartiet inom den borgerliga samarbetskonstellationen partnerskap till landet, var syftet plats för att nå en maktskifte, vilket dem även lyckades tillsammans med.
Folkpartiet gick dock ned, vilket troligen delvis berodde vid enstaka dataintrångsskandal såsom uppdagades endast några veckor innan valet. Folkpartiet fick 7,5 andel (en tillbakagång tillsammans 5,9 procentenheter). Alliansen erhöll tillsammans 48,1 procent från rösterna samt enstaka riksdagsmajoritet. Moderaterna ökade kraftigt samt anses äga tagit tillbaka flera från dem väljare dem förlorade mot Folkpartiet inom valet 2002.
från dem 349 mandat vilket finns inom riksdagen fick alliansen 178, varav Folkpartiet fick 28. Den 23 april 2007 meddelade Lars Leijonborg för att denne ej ställde upp till omval vilket partiledare, en besked likt föranleddes från för att flera länsförbund ej längre förordade honom liksom partiledare.
Liberalerna utgör enstaka sektion från detta europeiska grupp Alliansen liberaler samt demokrater på grund av Europa (ALDE) samt inom EU-parlamentet ingick dem tidigare inom gruppen tillsammans identisk namn.mot fräsch partiledare valdes Jan Björklund vid hösten identisk kalenderår.
Riksdagsvalet 2010 hölls den 19 september samt resulterade inom ett små tillbakagång till folkpartiet ifrån 7,5 procent mot 7,1 procent varvid grupp förlorade fyra platser inom riksdagen samt gick ifrån 28 mot 24 mandat. nära rekryteringen från ministrar fick Folkpartiet behålla identisk antal ministrar, samt Jan Björklund övertog även posten likt vice statsminister inom egenskap från partiledare på grund av Alliansens näst största område.
Partiledaren ökade kraftigt sitt effekt ovan regeringen dels vid bas från vice statsministerposten dock även då han tilldelades posten högskoleminister vilket gjorde för att den tidigare högskoleministern, folkpartisten Tobias Krantz, fick lämna regeringen.
Det skedde även omfördelningar vid andra folkpartistiska ministerstolar.
Nyamko Sabuni fick dela sin brev likt jämställdhets- samt integrationsminister tillsammans tidigare partisekreteraren Erik Ullenhag liksom efter regeringsbildningen övertog rollen liksom integrationsminister. Sabuni kvarstod såsom jämställdhetsminister samt övertog även ansvaret på grund av bland annat förskolefrågor. detta departement var Sabuni tidigare plats isolerad minister, Integrations- samt jämställdhetsdepartementet, lades ned samt posterna förflyttades mot arbetsmarknads- respektive utbildningsdepartementet.
EU-ministerBirgitta Ohlsson behöll sin statsrådspost inom kontor som stödjer statsråd samt fick även sin portfölj utökad tillsammans demokrati- samt konsumentfrågor.
Liberalerna (2015–2022)
[redigera | redigera wikitext]Inom Folkpartiet ägde detta flera gånger motionerats ifall namnbyte vid deras landsmöten samt hösten 2015 verkade även partiledningen mer öppen till en nytt namn.[23] vid landsmötet 25 november 2015 beslutades en namnbyte mot Liberalerna inom ett önskan för att framhäva partiets rötter inom upplysningstiden samt tydliggöra partiets aktuella värderingsgrund.
Svenska småpartiet Liberala grupp protesterade mot namnbytet.[24][25]
Regeringsparti (2022–)
[redigera | redigera wikitext]Efter riksdagsvalet 2022 tog Liberalerna område inom regeringen beneath statsminister Ulf Kristersson.
Organisation
[redigera | redigera wikitext]Partisymbol
[redigera | redigera wikitext]Den svenska rösträttsrörelsen startade inom Östergötland samt använde sig från dess landskapsblomma, blåklinten, vilket tecken.
Liberalerna kom senare för att nyttja identisk växtdel till för att tydliggöra partiets rötter inom rösträttsrörelsen.[26]
Medlemmar
[redigera | redigera wikitext]Liberalerna besitter cirka 9 800 partimedlemmar (2023), vilket existerar detta minsta bland riksdagspartierna.[27]
Partiordförande
[redigera | redigera wikitext]- Se Liberala samlingspartiet, Frisinnade landsföreningen samt Sveriges liberala område på grund av partiordförande inom Liberalernas historiska föregångare.
Partisekreterare
[redigera | redigera wikitext]Mellan 1934 samt 1953 fanns titeln ombudsman till den individ liksom ansvarade på grund av identisk arbetsuppgifter vilket partisekreteraren ansvarar på grund av idag.
Den förste för att tituleras partisekreterare plats Birger Lundström.[35]
Partistyrelse
[redigera | redigera wikitext]Partistyrelsen äger på grund av närvarande (2024) nästa medlemmar:[47]
Finanser
[redigera | redigera wikitext]Fördelning från Liberalernas inkomster 2021[48]
| Försäljning samt lotterier (7 %) |
| Statligt partistöd (87 %) |
| Övriga inkomster (0 %) |
| Medlemsavgifter (3 %) |
| Donationer (3 %) |
Liberalerna får sin största intäkt ifrån detta statliga partistödet, samt existerar detta riksdagsparti var partistödet utgör den största andelen från inkomsten (87 %).[48]
Samverkande organisationer
[redigera | redigera wikitext]Liberalerna besitter numeriskt värde nära samarbetande organisationer liksom är kapabel sända ombud mot partiets landsmöte, Liberala ungdomsförbundet (LUF) samt Liberala kvinnor (LK), samt en flertal föreningar, nätverk samt förbund liksom existerar knutna mot, äger sin bakgrund inom alternativt äger mot avsikt för att stötta samt påverka grupp.
Ungdomar
[redigera | redigera wikitext]Liberala ungdomsförbundet (LUF) existerar fristående ifrån grupp, samt agerar utifrån egna stadgar samt riktlinjer. grupp besitter dock gett dem enstaka särställning, genom för att inom sina stadgar ange för att dem får sända ombud mot partiets landsmöte samt äga adjungerade representanter inom partistyrelsen.
en från ombuden samt enstaka från representanterna bör utses från ungdomsförbundets nätverk till högskolestuderande, Liberala Studenter (LS).[49]Liberala studenter existerar en nätverk från högskolestuderande inom Liberala ungdomsförbundet.
Kvinnor
[redigera | redigera wikitext]- Liberala kvinnor (LK) existerar besitter liksom LUF enstaka särställning då partiets stadgar anger för att dem får sända ombud mot partiets landsmöte samt äga adjungerade representanter inom partistyrelsen.Det räcker ej tillsammans med en namnbyte samt enstaka färsk emblem på grund av för att vitalisera liberalismen.
dem besitter dock egna stadgar samt riktlinjer.[49]
Kristna
[redigera | redigera wikitext]Kristna Liberaler existerar en nätverk på grund av kristna samt frisinnade liberaler.
Liberalerna äger ej längre någon nomineringsgrupp inom Svenska kyrkan, utan besitter ersatts från nätverket Fria liberaler inom Svenska kyrkan (FiSK) vars nomineringsgrupp besitter identisk namn.
Andra intressegrupper
[redigera | redigera wikitext]- Funktionella Liberaler existerar en rikstäckande nätverk på grund av funktionshinderspolitik.
- Gröna Liberaler existerar en rikstäckande nätverk till miljö- samt klimatfrågor.
- Homo-, bi- samt transliberaler (HBT-liberaler) existerar en fristående förbund tillsammans med fokus vid homo-, bisexuellas samt transpersoners villkor.
- Liberala företagare existerar en rikstäckande nätverk till näringspolitiska ämnen liksom syftar mot för att samla liberaler tillsammans med nyfikenhet till företagarpolitik.
Föreningen startade beneath våren 2009 samt äger aktivitet inom flera lokalavdelningar. ordförande existerar (2011) Gunilla Gustafsson.
- Liberala seniorer existerar en rikstäckande nätverk på grund av äldrepolitiska frågor.
Studieförbund
[redigera | redigera wikitext]Stiftelser samt fonder
[redigera | redigera wikitext]- Ohlininstitutet existerar ett partipolitiskt obunden stiftelse till vetenskaplig undersökning angående liberala idéer.
Stiftelsen ordnar bland annat debatter, seminarier samt utgivning från skrivna verk samt vetenskapliga rapporter.
- Karl Staaffs fond till frisinnade ändamål ger bidrag mot frisinnad press samt frisinnade politikers studier.
Media
[redigera | redigera wikitext]- Tidningen NU existerar enstaka frikostig nyhetstidning tillsammans veckovis utgivning.
Tidningen ägs mot största sektion från grupp, via frikostig upplysning AB.[50] Utöver Tidningen för tillfället finns detta en många stort antal tidningar liksom ej ägs från grupp dock betecknar sig såsom liberala, frisinnade liberala alternativt oberoende liberala.
- Frisinnad tidskrift existerar ett socialliberal tidskrift, vilket ges ut från oberoende förening tillsammans identisk namn Frisinnad Tidskrift.
- Liberal Debatt existerar ett partipolitiskt obunden idétidskrift, vilket ges ut från enstaka oberoende stiftelse tillsammans med identisk namn.
Internationella samarbeten
[redigera | redigera wikitext]Liberalerna utgör enstaka sektion från detta europeiska grupp Alliansen liberaler samt demokrater på grund av Europa (ALDE) samt inom EU-parlamentet ingick dem tidigare inom gruppen tillsammans identisk namn.
Inför mandatperioden 2019–2024 ombildades gruppen på grund av för att omfatta ytterligare partier, samt fick då namnet Renew europe.
Likt övriga svenska riksdagspartier driver Liberalerna enstaka biståndsorganisation, Swedish International frikostig Centre (Silc).
Partiet tillhör Liberala internationalen medan ungdomsförbundet tillhör International statsförbund of frikostig Youth(IFLRY).
Valresultat
[redigera | redigera wikitext]Riksdagsval
[redigera | redigera wikitext]Liberalernas utfall inom valen mot riksdagens andra kammare 1908-1968 samt mot den nuvarande riksdagen sedan 1970.
| Val | Andel (%) | Mandat | Karta | Ref |
|---|---|---|---|---|
| 1908 | ? | 99 / 230 | ||
| 1911 | 102 / 230 | [51] | ||
| 1914 (vår) | 71 / 230 | [51] | ||
| 1914 (höst) | 57 / 230 | [51] | ||
| 1917 | 62 / 230 | [51] | ||
| 1920 | 47 / 230 | [51] | ||
| 1921 | 41 / 230 | [51] | ||
| 1924 | 28 / 230 | [51] | ||
| 1928 | 28 / 230 | [51] | ||
| 1932 | 20 / 230 | [51] | ||
| 1936 | 27 / 230 | [51] | ||
| 1940 | 23 / 230 | [51] | ||
| 1944 | 26 / 230 | [51] | ||
| 1948 | 57 / 230 | [51] | ||
| 1952 | 58 / 230 | [51] | ||
| 1956 | 58 / 231 | [51] | ||
| 1958 | 38 / 231 | [51] | ||
| 1960 | 40 / 232 | [51] | ||
| 1964 | 42 / 233 | [51] | ||
| 1968 | 34 / 233 | [51] | ||
| 1970 | 58 / 350 | [51] | ||
| 1973 | 34 / 350 | [51] | ||
| 1976 | 39 / 349 | [51] | ||
| 1979 | 38 / 349 | [51] | ||
| 1982 | 21 / 349 | [51] | ||
| 1985 | 51 / 349 | [51] | ||
| 1988 | 44 / 349 | [51] | ||
| 1991 | 33 / 349 | [51] | ||
| 1994 | 26 / 349 | [51] | ||
| 1998 | 17 / 349 | [51] | ||
| 2002 | 48 / 349 | [51] | ||
| 2006 | 28 / 349 | [51] | ||
| 2010 | 24 / 349 | [52] | ||
| 2014 | 19 / 349 | [53] | ||
| 2018 | 20 / 349 | [54] | ||
| 2022 | 16 / 349 | [55] |
Resultat inom riksdagsval per kommun
[redigera | redigera wikitext]1973
1976
1979
1982
1985