Hur lång tid kan man använta kärnkraft

Kärnkraft alternativt atomkraft avser processen att extrahera eller ta ut något från energi ur atomkärnor, antingen genom för att spjälka tunga atomkärnor (fission; framförallt uran) alternativt genom för att slå ihop lätta atomkärnor (fusion; väte).

termen förekommer inom svenska media ursprunglig 1968.^[1]

Fysikalisk bakgrund

[redigera | redigera wikitext]

Neutroner samt protoner (nukleoner) inom atomkärnan hålls ihop från den fundamentala kraft liksom kallas kraftfull interaktion. ett atomkärna existerar en struktur vilket strävar efter därför nedsänkt energinivå likt möjligt inom struktur från bindningsenergi.

dem kärnor inom naturen liksom äger lägst energinivå, existerar därmed stabilast, dem likt existerar ungefär från identisk storlek/viktförhållande likt järn äger lägst energinivå vid atomnivå. Tyngre samt enklare kärnor besitter därför inom någon fras en överskott vid bindningsenergi. Denna obalans kunna teoretiskt sett användas vid numeriskt värde sätt till för att utvinna energi, tillsammans med fission samt fusion.

Fission utnyttjar för att vissa kärnor såsom existerar tyngre än järn förmå bli stabilare genom för att klyvas samt för att processen avger överskottsenergi. Fusion utnyttjar detta omvända förhållandet, för att vissa atomkärnor likt existerar enklare än järn förmå utföra sig från tillsammans med sin överskottsenergi genom för att atomkärnor kämpa ihop.

Den hopslagna atomkärnan äger sammantaget lägre energinivå än ursprungsatomkärnorna.

De kärnor likt förbrukats inom enstaka viss kärnreaktion samt dem likt äger bildats inom identisk reaktion balanserar totalt sett ej lika många. Skillnaden inom massa motsvarar den avgivna energin i enlighet med Albert Einsteins berömda ekvation E=mc².

I dagligt anförande brukar man mena fissionskraft då man talar ifall atomenergi, då fusionskraftverk ännu (2019) ej äger kunnat konstrueras.

dem experiment såsom genomförts, vid mot modell JET, besitter krävt mer energi än vad dem frigjort. Projektet ITER existerar en ambitiöst utvecklingsprojekt likt (2019) existerar beneath uppförande inom land i västeuropa, dock ej heller detta existerar en kraftverk tillsammans med någon elproduktion, utan enstaka försöksmässig prototyp var man provar samt utvecklar olika delmoment inom fusionsprocessen.^[2]

Fission

[redigera | redigera wikitext]

Fission innebär klyvning från tunga atomkärnor vilket mot modell vissa isotoper från uran, torium alternativt plutonium.

Fission kunna uppstå spontant alternativt orsakas genom för att atomkärnan bestrålas tillsammans neutroner.

Atomkärnor vilket är kapabel klyvas kallas fissionabla. Atomkärnor såsom dessutom kunna upprätthålla ett nukleär kedjereaktion (kriticitet) kallas fissila (klyvbara). Atomkärnor vilket kunna bli fissila genom neutronabsorption kallas fertila.

Då ett klyvbar atomkärna träffas från enstaka neutron samt klyvs, sänder den inom typiska fall ut numeriskt värde alternativt tre nya neutroner.

Dessa förmå klyva ytterligare atomkärnor samt vid därför sätt producera enstaka kedjereaktion. en struktur innehållande fissila atomkärnor inom enstaka sådan konfiguration för att ett kedjereaktion förmå skapas, upprätthållas samt kontrolleras benämns kärnreaktor alternativt bara reaktor. på grund av för att granska alternativt stoppa kedjereaktionen inom enstaka reaktor använder man någon neutronabsorbator (vanligen bor, grundämne alternativt hafnium) mot modell inom därför kallade styrstavar.

Neutronernas hastighet bestämmer deras kinetisk energi samt deras förmåga för att klyva olika typer från atomkärnor. tillsammans några erhålla undantag använder dem kraftproducerande reaktorerna inom världen sålunda kallad termiska neutroner (med energier omkring 0,025 eV) till för att klyva bränslets atomkärnor. dem neutroner såsom sänds ut nära fissionen existerar dock inom medelvärde många snabbare samt måste bromsas in.

Denna inbromsning åstadkoms genom för att låta neutronerna krocka tillsammans med andra atomer inom en således kallat moderatormaterial samt därmed ge ifrån sig ett sektion från sin kinetisk energi. god moderatorer existerar inom inledande grabb dem tillsammans atomkärnor vilket existerar ungefär lika stora vilket enstaka neutron, såsom mot modell väte alternativt dess isotop deuterium (som ger tungt dricksvatten inom förening tillsammans syre).

Kol existerar dock även enstaka god debattledare.

Fusion

[redigera | redigera wikitext]

I fusion kämpa lätta atomkärnor ihop samt bildar enstaka tyngre. Exempelvis kunna kärnor från väteisotopernadeuterium (D) samt tritium (T) kämpa ihop samt forma heliumkärnor samt neutroner. Då dem båda atomkärnorna existerar positivt laddade måste man nära ett fusionsreaktion övervinna coulombkraften således för att den starka kärnkraften förmå ta ovan vid mindre avstånd.

Detta kräver högt tryck samt upphöjd temperatur. nära dessa förutsättningar äger atomkärnor samt deras elektroner separerats samt materien bildar en plasma. på grund av för att behålla den höga temperaturen samt trycket beneath reaktionen måste plasmat behållas ihop från någon yttre kraft, inneslutas. Detta åstadkoms naturligt inom stjärnors inre tillsammans hjälp från den starka gravitation likt råder var.

inom konstgjord fusion vid jorden hålls plasman istället ihop från intensiva laserpulser (inertiell inneslutning) alternativt starka område runt en magnet där magnetiska krafter verkar (magnetisk inneslutning).

Fusionsforskning besitter pågått sedan 1951 dock äger ej lett mot någon produktion från användbar energi. Detta beror inom inledande grabb vid svårigheten inom för att innesluta plasmat beneath kontrollerade former beneath sålunda utdragen tidsperiod för att avgörande mängder fusionsenergi förmå frigöras.

Fusionsanläggningar vilket bygger vid magnetisk inneslutning besitter antagligen kommit längst bort inom denna strävan, mot modell Joint europeisk torus inom England samt Tore supra inom CadaracheFrankrike. inom Cadarache kommer även fusionsexperimentet ITER för att byggas upp. i enlighet med nuvarande (2018) tidplan kommer den för att att nå ett mål eller resultat "first plasma" 2025 samt påbörja "Deuterium-Tritium-drift" 2035.^[2]

Magnetisk inneslutning kräver generering från område runt en magnet där magnetiska krafter verkar tillsammans med hjälp från starka elektriska strömmar inom supraledare.

Dessa måste kylas mot många låga temperaturer. Då plasmat samtidigt existerar extremt varmt kommer enstaka sådan fusionsreaktor därför för att äga många stora inbyggda temperaturgradienter vilket ställer extremt höga krav vid konstruktionsmaterialen.

Historia

[redigera | redigera wikitext]

De allra inledande lyckade experimenten tillsammans med nukleär fission utfördes inom Berlin1938 från dem tyska fysikernaOtto Hahn, Lise Meitner samt Fritz Strassmann.

För för att kärnkraften bör behärska byggas ut inom landet behöver åtgärder.

Under andra världskriget började flera nationer för att forska inom området. Motivet plats då framförallt beskrivning från kärnvapen. Den inledande självuppehållande nukleära kedjereaktionen skapades från Enrico Fermi den 2 december1942 samt reaktorer baserade vid hans undersökning användes till för att tillverka plutoniumet såsom användes inom Fat Man-bomben såsom fälldes ovan Nagasaki, Japan.

I en anförande ("Atoms for peace") inom månad 1953 från USA:s president Dwight D. Eisenhower, förklarade denne den amerikanska regeringens stöd på grund av internationellt bruk från atomenergi. Den 27 juni1954 startades detta inledande kärnkraftverket inom Obninsk, Ryssland. Reaktorn plats grafitmodererad, vattenkyld samt ägde enstaka kapacitet vid 5 megawatt (MW).

Världens inledande affärsmässig kärnkraftverk, Calder entré inom Sellafield, England öppnades 1956. detta plats enstaka gaskyld magnoxreaktor tillsammans med ett kapacitet vid 50 MW (senare 200 MW). 1957 startades Euratom samt detta internationella atomenergiorganet (IAEA).

Den sammanlagda kapaciteten hos världens kärnkraftverk ökade snabbt.

ifrån mindre än 1 gigawatt (GW) 1960 mot 100 GW inom slutet vid 1970-talet samt 300 GW inom slutet vid 1980-talet. Sedan dess äger kapaciteten ökat långsammare mot en sammanlagt värde från 372 GW (dock bara inräknat detta såsom existerar övervakat från IAEA) inom slutet från 2007^[3]. beneath 1970- samt 1980-talen medförde ökande administrativt system fördyringar samt längre konstruktionstider inom bland annat USA, vilket gjorde kärnkraftverksinvesteringar mindre attraktiva.

Folkrörelser mot atomenergi bildades samt kärnkraftsmotståndet tog hastighet beneath den sista tredjedelen från 1900-talet, inom landet inom struktur från "Folkkampanjen Nej mot kärnkraft". Man protesterade mot kärnkraften vid bas från olycksrisken, riskerna på grund av kärnvapenspridning samt problemen kring slutförvaringen från detta radioaktiva avfallet.

Olyckorna vid Three Mile Island (1979) samt inom Tjernobyl (1986) bidrog mot för att stoppa utbyggningen från kärnkraften inom flera länder. Österrike (1978), landet (1980) samt Italien (1987) samt Polen^[4] avgjorde inom folkomröstningar för att slutföra alternativt successiv avveckla kärnkraftsprogrammen var.

Drivet bland annat från bekymmer på grund av växthuseffekten besitter kärnkraften sedan millennieskiftet upplevt en ökande nyfikenhet, dock Fukushima-olyckan 2011 ledde mot för att bland annat Tyskland beslöt för att avveckla kärnkraften. Idag existerar intresset till atomenergi stort främst inom Asien, var bland annat Kina, Indien, Turkiet, Ryssland, Sydkorea samt Förenade arabemiraten driver ambitiösa kärnkraftsprogram.

inom Europa existerar planerna vid nya reaktorer framförallt koncentrerade mot Östeuropa, bland annat Polen, Armenien, Bulgarien samt Rumänien. inom västra europa existerar detta främst Storbritannien samt land i norden vilket äger framåtsyftande kärnkraftsprogram.

Kärnkraftverk

[redigera | redigera wikitext]

Fissionskraftverk utförs nästan uteslutande likt elproducerande kondenskraftverk samt förmå konstrueras i enlighet med flera olika principer samt därmed även kategoriseras i enlighet med flera attribut, mot modell bränsle, debattledare, reaktortemperatur alternativt kylmedium.

då detta gäller bränsle, förmå man urskilja numeriskt värde huvudtyper: sålunda kallade konsumerande reaktorer (engelska "burners"), var processen inom allmänhet drivs från termiska neutroner samt bridreaktorer (engelska "breeders"), vilka utnyttjar snabba neutroner. dem senare existerar tekniskt avancerade samt affärsmässig reaktorer finns ej inom drift.

dem förmå förutom för att klyva fissila kärnor genom neutronabsorption förvandla kärnor likt torium alternativt uran-238, mot fissilt bränsle, inom detta senare fallet plutonium. Produktionen från plutonium existerar även politiskt problematiskt, då ämnet förmå användas på grund av kärnvapen. varenda dagens snabbneutronreaktorer kyls tillsammans med flytande metall samt detta gäller även flera från kommande fjärde generationens reaktorer.

Bränsle

[redigera | redigera wikitext]

Med kärnbränslecykeln avses den kedja från åtgärder samt processer vilket bereder bränsle för kärnkraft mot reaktorerna samt tar grabb angående detta läka vägen ifrån malmbrytning mot avfallshantering.

Det vanligaste kärnkraftsbränslet existerar uran. Uran existerar ungefär lika vanligt vilket tenn, dock förekommer sällan inom höga koncentrationer, samt endast ett sektion isotoper kunna användas inom dem normala reaktortyperna.

Uran utvinns därför endast tillsammans tillsammans med andra ämnen. till närvarande räknas områden tillsammans minimalt 0,1 andel uran likt ekonomiskt försvarbara för att utvinna uran ifrån.

Med oförändrad bensinkonsumtion samt prisnivå vid uran, såsom dem fanns kalenderår 2016, beräknades detta finnas rimligt säkra uranfyndigheter på grund av drift inom ytterligare 80 år, samt upp mot 130 år ifall man även beräknar tillsammans sannolika fyndigheter.^[6][7]

På senare kalenderår äger vetenskapsman ifrågasatt angående resurser mot uran existerar tillräcklig på grund av dem satsningar vid atomenergi såsom görs inom flera länder.^[7][8]

Nuvarande lättvattenreaktorer kunna ej nyttja bränslet effektivt, vilket bland annat leder mot en stort energiöverskott såsom ej nyttiggörs (kylvattnet är kapabel ej användas på grund av fjärrvärme, då kärnkraftverk placeras långt ifrån större städer).

enstaka förbättrad reaktordesign alternativt upparbetning skulle minska kvantiteten överskottsmaterial samt spillvärme samt ge förbättrad användning från dem tillgängliga resurserna.

Till skillnad ifrån lättvattenreaktorerna, vilket använder uran-235 (0,7 andel från allt naturligt uran), använder bridreaktorerna uran-238 (99,3 andel från allt naturligt uran) liksom omvandlas mot plutonium-239.

Hur påverkar atomenergi miljön?

Plutoniumproduktionen existerar problematisk, framförallt tillsammans med tanke vid kärnvapenspridning. Bernard Cohen uppskattade 1983 för att detta tillgängliga uranet skulle räcka inom upp mot fem miljarder kalenderår inom dessa reaktorer, då han antar för att man tackar vare effektivare bränsleanvändning skulle äga råd för att utvinna uran ur havsvatten.^[9] Bridreaktorer äger dock avgörande material- samt kylproblem.^[10] till närvarande finns fyra bridreaktorer inom Japan, Kina samt Ryssland.^[11] Den japanska reaktorn Monju besitter dock inom stort sett inte någonsin fungerat, samt en slutgiltigt beslut ifall nedläggning fattades inom månad 2016.^[12] Tidigare äger elproducerande bridreaktorer ^[13] funnits inom USA, Storbritannien, Kazakstan samt land i västeuropa.

Ett annat alternativ vore för att nyttja uran-233 såsom förmå fås genom för att låta torium-232 absorbera ett långsam neutron. Torium existerar tre gånger vanligare än uran inom jordskorpan, dock trots undersökning sedan 1944 äger tekniken inte någonsin varit inom närheten från en kommersiellt genombrott. Fusionsreaktorer existerar tänkta för att nyttja sig från deuterium och/eller tritium såsom bränsle.

Deuterium är kapabel utvinnas ifrån havsvatten var detta finns naturligt. Tritium framställs däremot ofta genom neutronaktivering från litium. angående man antar för att energiförbrukningen ökar tillsammans 2 andel årligen, skulle dem kända litiumlagren för att räcka inom 200 tid, litium ifrån havsvattnet skulle räcka inom 700 kalenderår samt ett mer komplicerad process, likt bara använder deuterium ifrån havsvattnet, skulle räcka inom 1100 tid.

Anrikning

[redigera | redigera wikitext]

Naturligt uran innehåller 99,3 andel uran-238 samt 0,7 andel uran-235, var detta inom stort sett enbart existerar uran-235 vilket existerar klyvbart. detta besitter konstruerats reaktorer liksom kunna äga naturligt alternativt lågt anrikat uran liksom bränsle (till modell CANDU, RBMK samt svenska Marviken), dock den låga halten komplicerar konstruktion, begränsar möjlig inverkan samt kräver korta intervall till bränslebyte (dygn alternativt veckor), vilket inom praktiken kräver anordningar på grund av bränslebyte beneath pågående drift.

Nästan varenda reaktorer byggs därför till anrikat uran, var man genom anrikning höjt andelen uran-235 mot typiskt 3-5 andel.

Radioaktivt avfall

[redigera | redigera wikitext]

Det nyttja kärnbränslet existerar radioaktivt sopor.

Det besitter ej byggts någon färsk atomenergi inom land sedan 1980-talet samt dem kärnkraftsreaktorer oss äger idag förväntas behärska livstidsförlängas fram mot 2040–2050 talet således länge dem möter säkerhetskraven.

Sådant sopor måste behandlas tillsammans massiv försiktighet samt eftertanke vid bas från dem långa halveringstiderna till ett sektion från dem radioaktiva isotoperna inom avfallet. Nyligen använt sopor existerar sålunda radioaktivt för att ett minuts strålning leder mot döden, dock radioaktiviteten avtar tillsammans med tiden samt efter 40 kalenderår existerar strålningsflödet enstaka tusendel från vilket detta fanns då reaktorn stängdes, dock behöver ändå vila inom hundratusentals kalenderår på grund av för att återvända mot enstaka nivå motsvarande berggrunden.

Slutförvaringen från radioaktivt sopor existerar ett svår prov. detta mesta avfallet förvaras på grund av närvarande inom tillfälliga lagerutrymmen medan permanenta förvaringsalternativ diskuteras.^[14]

Upparbetning

[redigera | redigera wikitext]

Upparbetning kunna återvinna upp mot 95 andel från detta kvarvarande uranet genom för att blanda detta tillsammans plutonium ifrån använt bränsle för kärnkraft alternativt kärnvapen samt omvandla detta mot MOX-bränsle.

Upparbetning från använt bränsle ifrån kärnkraftverk görs inom massiv skal inom Sellafield inom England, La Hague inom land i västeuropa samt Majak inom Ryssland. beneath dem senaste år äger intresset på grund av upparbetning minskat vid bas från dem fallande uranpriserna.^[15] Upparbetning görs ej inom USA vid bas från bekymmer på grund av för att detta plutonium liksom produceras var bör användas inom kärnvapen.

I en slutförvar bör detta nyttja kärnbränslet behärska förvaras strålsäkert inom 100 000-tals år.

inom landet existerar upparbetningsanläggningar ej aktuella eftersom dem kräver stora anläggningar samt flera transporter tillsammans starkt radioaktiva ämnen.^[16]

Miljöpåverkan

[redigera | redigera wikitext]

Kärnkraften existerar ett kontroversiell fråga vid bas från dess risker samt miljöpåverkan. Förespråkarna menar för att utsläppen från växthusgaser existerar små.

Miljörörelsen brukar främst lyfta fram uranbrytningen, risken på grund av enstaka tragedi samt förvaringen från avfallet vilket dem största problemen.^[17]

Uranbrytning

[redigera | redigera wikitext]

Uran existerar en svagt radioaktivt grundämne liksom används på grund av för att tillverka bränsle mot kärnkraftsreaktorer. Svensk upplevelse finns ifrån Ranstadsverket.

Huvuddelen från radioaktiviteten ifrån uranmalm kommer ifrån diverse dotternuklider (sönderfallsprodukter), vilket utför för att den radioaktiva strålningen existerar mindre inom den behandlade uranen, var dessa separerats.^[18]

Vid brytning från uranmalm måste hänsyn tas mot för att detta då frigörs radioaktiva gaser, mot modell radon, samt stora mängder radioaktivt damm släpps ut.

Uranet bearbetas sedan inom konverteringsanläggningar, var detta binds inom uranhexafluorid.

Nästa steg existerar anrikningen, var man ökar koncentrationen från uran-235 inom blandningen. detta slutliga steget existerar omkonverteringen från uranhexafluorid mot ett stabilare struktur från uran samt tillverkningen från själva bränslet.

^[19]

Avfallet

[redigera | redigera wikitext]

Hanteringen från detta radioaktiva avfallet existerar en från kärnkraftens största bekymmer. Vanligen skiljer man mellan olika grupper från sopor, beroende vid hur radioaktivt detta existerar samt hur utdragen halveringstiden existerar. på grund av flera typer från sopor räcker detta tillsammans med en förvar vid några hundra kalenderår till för att radioaktiviteten skall klinga från.

Sådant sopor uppstår även nära andra radiologiska tillämpningar^[20].

För dem nyttja bränslestavarna behövs dock mer avancerade lösningar. ursprunglig måste dem mellanlagras inom några tiotals tid sålunda för att relativt kortlivade varor förmå klinga från samt avsluta avge restvärme. ifall denna rest sedan ej betraktas likt enstaka tillgång, behöver dem lagras inom runt hundratusen kalenderår, till för att radioaktiviteten skall minska därför för att den blir jämförbar tillsammans med bakgrunden.

dem metoder såsom idag anses såsom maximalt lovande existerar upparbetning samt transmutation.^{[specificera källa]} var detta ej tillåtes från politiska skäl (på bas från miljörisker alternativt fara till kärnvapenspridning) återstår för att lagra bränslet inom berggrunden. detta nation såsom 2012 kommit närmast enstaka förvaringsanläggning existerar land i norden, även ifall även land tänker nyttja inom princip identisk teknik tillsammans förvaring inom kopparkapslar omslutna från bentonitlera nedgrävda inom berggrunden.

Klimatpåverkan

[redigera | redigera wikitext]

Kärnkraft klassificeras liksom fossilfri energi, samt ger låga koldioxidutsläpp (eng. low carbon energy).^[21][22]Fossila drivmedel förmå emellertid förbrukas samt koldioxidutsläpp kunna uppkomma beneath flera steg inom kärnkraftsprocessen, exempelvis beneath uranbrytning, konvertering, transporter, beneath den energikrävande anrikningen, byggande samt rivning från reaktorer samt den långvariga avfallshanteringen.

Utsläppen ligger långt beneath dem till fossila källor, dock existerar inom identisk storleksordning likt utsläppen på grund av förnyelsebara källor.^[23][24]

Utsläpp från växthusgaser i enlighet med IPCC 2014 Annex III

Diagrammet existerar temporärt inaktiverat. Grafer inaktiverades den 18 april 2023 vid bas från programvaruproblem. jobb pågår till för att ta fram en nytt verktyg.

Kärnkraft får ej marknadsföras vilket koldioxidfri energi i enlighet med svenska Konsumentverket.^[25] Den tillhör icke förnybara energikällor,^[26] samt detta finns ett diskussion ifall atomenergi är kapabel kallas hållbart energislag.

Värme- samt isotoputsläpp

[redigera | redigera wikitext]

Uppvärmt dricksvatten existerar detta största utsläppet direkt nära normal drift ifrån anläggningar tillsammans kallkondensor, liksom ej existerar placerade sålunda för att dem kräver kyltorn.

Processen för att utvinna energi ifrån ett källa till värme (även kallat rankinecykeln) innebär för att ångan behöver kylas ned. Floder existerar den vanligaste källan på grund av kylvatten såväl likt destination på grund av överskottsvärmen. Förr fanns bekymmer tillsammans med för att temperaturen vid detta utsläppta vattnet måste regleras till för att undvika för att döda fiskar samt långtidsverkan från varmt en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig vid ekosystem, dock detta problemet löstes genom för att nyttja kyltorn.

inom mot modell landet används istället havsvatten såsom kylmedium. Havets lägre temperatur samt större vattenmängd utför för att man undviker ett sektion från dem bekymmer, vilket finns tillsammans kärnkraftverk placerade nära floder.^[27]

Behovet för att behärska reglera utsläppstemperaturen begränsar även kapaciteten hos dem kärnkraftverk, likt existerar placerade nära floder.

Extremt varma dagar, då nödvändigheten från ström inom vissa länder existerar högt, kunna kapaciteten vid kärnkraftverket vandra ner, eftersom kylvattnet blivit varmare än normalt samt därför ej lika effektivt mot kylning från kondensorn. Även kolkraftverk, oljeeldade, gaseldade samt kombikraftverk äger liknande bekymmer tillsammans med kylvatten, angående även inom mindre skal då liknande anläggningar tenderar för att existera mindre samt flera drivs likt kraftvärme på grund av fjärrvärmeanläggningar.

Detta existerar dock hittills många ovanligt nära kärnkraftverk. modell vid denna svar existerar Ågestaverket samt Bilibino kärnkraftvärmeverk.

Fissionen producerar även radionuklider (radioaktiva isotoper), såsom hanteras vid olika sätt. Radionuklider tillsammans med kreditkort halveringstid, exempelvis xenon-135 tillsammans med ett halveringstid vid drygt 9 timmar samt jod-131 tillsammans ett halveringstid vid 8 dygn, existerar inom start kraftigt radioaktiva, dock radioaktiviteten klingar snabbt från.

Mer långlivade, likt krypton-85 tillsammans enstaka halveringstid vid drygt 10 tid, äger lägre dock varaktigare radioaktivitet. Jod-131 förmå inom viss mån samlas upp inom avfallssystemet, dock släpps även delvis ut inom avfallet mot luften^[28]. Xenon samt krypton existerar ädelgaser, såsom existerar tekniskt svåra för att binda samt lagra. Genom för att skjuta upp utsläppen mekaniskt är kapabel man dock minska utsläpp av ämnenofta föroreningar från dem kortlivade radionukliderna påtagligt, enstaka vanlig fördröjningsmekanism existerar för att låta gaserna "sippra" igenom ett massiv tank fylld tillsammans med sand^[29].

Krypton-85 släpps helt enkelt ut^[28]. nära bränsleskador ökas utsläppen från radionuklider^[28].

Kärnkraft inom världen

[redigera | redigera wikitext]

Detta segment existerar ett beskrivning från Kärnkraftverk § Kärnkraftverk inom världen.

Kärnkraft existerar en avancerat tekniskt struktur, likt existerar vanligast inom industriländer, framför allt inom Nordamerika, Europa, Japan samt vid senare tid inom Asien.

i enlighet med FN:s atomenergiorgan IAEA finns detta totalt 444 kärnreaktorer inom drift runt ifall inom världen, samt 50 kärnreaktorer byggs.^[30] titta även atomenergi inom land.

Kärnkraftsfrågan

[redigera | redigera wikitext]

Detta segment existerar enstaka översikt från Kärnkraftsfrågan.

Användandet från atomenergi till elektrisk ström besitter både förespråkare samt motståndare.

Kärnkraftförespråkarna pekar bland annat vid fördelarna tillsammans elproduktion tillsammans mindre utsläpp av ämnenofta föroreningar från koldioxid, den låga markanvändningen jämfört tillsammans andra elproduktionsmetoder, detta låga antalet dödsfall orsakade från atomenergi samt den (nästintill) väderoberoende elproduktionen. Kärnkraftsmotståndarna menar bland annat för att både för- samt efterbehandlingen från bränsle för kärnkraft medför oacceptabla risker, miljömässigt, ekonomiskt samt säkerhetsmässigt.

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Noter

[redigera | redigera wikitext]

Allmänna källor

[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]