Är kommunen alltid huvudman för allmän plats

Som vän bör kommunen normalt existera huvudman till allmänna platser. Endast angående detta finns särskilda skäl får kommunen besluta för att huvudmannaskapet bör artikel enskilt, 4 kap.

Med allmän lokal menas en zon såsom existerar avsett till en gemensamt behov.

7 § PBL. dock vilket innebär detta egentligen för att existera huvudman? samt vad utgör särskilda skäl? oss behandlar inom detta samt inom en tidigare nyhetsbrev dessa numeriskt värde problem att diskutera. äger ni en djupare nyfikenhet rörande praxis kring ”särskilda skäl” således existerar ni mottagen för att delta inom vårt lunchwebbinarium den 24 femte månaden i året klockan 12:00–13:00.

var går oss igenom den senaste praxisen samt försöker sålunda gott detta går för att komma mot rätta tillsammans med vad såsom är kapabel utgöra särskilda skäl vid randen från användningen.

I denna andra skrivelse går oss igenom praxis.

Den löpande punkten existerar, likt behandlats inom förra nyhetsbrevet, vilket vilket avses tillsammans uttrycket särskilda skäl.

från förarbetena följer för att skillnad bör göras mellan detaljplaner tillsammans permanentbostäder samt fritidsbostäder, var dem förra normalt bör planläggas tillsammans kommunalt huvudmannaskap samt dem senare tillsammans enskilt. dock gränsdragningen existerar ej därför lätt inom praktiken.

där kommunen existerar huvudman på grund av allmänna platser existerar avsedd mot allmän område, tillämpas ej 30–32 §§, sedan marken alternativt utrymmet äger tagits inom krav från kommunen på grund av avsett ändamål.

detta följer från för att vilka särskilda skäl såsom behövs på grund av en enskilt huvudmannaskap äger utvecklats genom mångårig praxis. Den behandlas betalkort nedan. Genomgången fullfölja ej krav vid för att existera heltäckande, utan avser enbart för att illuminera vissa moment från speciell innebörd. på grund av ett djupare bedömning, delta gärna vid vårt lunchwebinarium genom för att anmäla dig denna plats alternativt kontakta oss till rådgivning.

Praxis före 2008

2008 levererade Lantmäteriet enstaka sammanfattning mot regeringen likt bland annat sammanfattade praxis rörande särskilda skäl mot enskilt huvudmannaskap. inom vissa från dem förarbeten såsom äger föregått ändringar inom plan- samt bygglagen besitter man hänvisat mot rapporten. detta får alltså antas för att regeringen anser för att rapporten ger en rätt formulering på grund av praxis.

Rapporten utgör därmed enstaka god utgångspunkt på grund av ett sammanfattning från praxis ifrån tiden före 2008.

I enstaka detaljplan i enlighet med PBL bör ständigt anges ifall kommunen alternativt någon ytterligare bör existera huvudman till allmän plats.

I rapporten framhålls för att visa faktorer existerar återkommande inom dem avgöranden var domstolen anser för att detta föreligger särskilda skäl på grund av enskilt huvudmannaskap. oss förmå kalla dessa på grund av ”de gynnsamma faktorerna”. Enbart detta faktum för att enstaka gynnsam faktor förekommer räcker ej ständigt till för att klara prövningen.

inom detta enskilda fallet förmå detta behövas flera samverkan gynnsamma faktorer. Förekomsten från dem existerar dock ett styrka på grund av kommunen, eftersom dem tydlig besitter tillmätts innebörd inom flera avgöranden. Den totala avsaknaden från dessa gynnsamma faktorer existerar dock ej en helt hinder mot enskilt huvudmannaskap. även andra faktorer är kapabel existera från innebörd, även ifall dessa existerar maximalt frekvent återkommande.

oss återkommer mot andra faktorer nedan då oss behandlar praxis efter 2008.

För varenda detaljplaner tillsammans med allmän ställe bör detta finnas enstaka huvudman.

I rapporten lyfts liksom enstaka gynnsam faktor för att detta existerar enskilt huvudmannaskap inom identisk alternativt angränsande områden. Tanken existerar för att hänsyn bör tas mot dem befintliga förhållandena vid platsen, samt för att detta nära planläggning alternativt planändring bör beaktas hur huvudmannaskapet ser ut sedan tidigare.

Ytterligare ett gynnsam faktor såsom lyfts fram existerar intresset från enstaka enhetlig förvaltning inom ett större zon. Dessa numeriskt värde gynnsamma faktorer samverkar ofta. enstaka tredjeplats gynnsam faktor existerar angående detaljplanen reglerar en område med en blandat boende, dvs. var fritidsbostäder blandas tillsammans med permanentbostäder.

Ju högre andel fritidsbostäder, desto större vikt inom argumentet. detta hänger inom viss mån samman tillsammans med den fjärde gynnsamma faktorn, nämligen områdets karaktär. Även ifall området existerar avsett till permanentbostäder är kapabel detta finnas enstaka ambition angående för att området bör äga enstaka lätt karaktär, motsvarande den inom en fritidshusområde.

Slutligen avser den femte gynnsamma faktorn kommunens strävan för att bidra nära detaljplanens genomförande. för att kommunen överlåter alternativt upplåter allmän lokal utan utgift alternativt vid annat sätt bidrar mot för att finansiera detaljplanens genomförande existerar inom sig enstaka gynnsam faktor.

Den primär utgångspunkten existerar alltså för att en zon såsom avser permanentbostadsbebyggelse bör planläggas tillsammans med kommunalt huvudmannaskap, dock för att enskilt huvudmannaskap är kapabel accepteras, särskilt angående enstaka alternativt flera från dem fem gynnsamma faktorerna föreligger.

Flera från dem gynnsamma faktorerna besitter detta gemensamt för att dem kunna ses likt skäliga ur en rättviseperspektiv. Även angående huvudregeln existerar för att kommunen bör existera huvudman till allmänna platser således existerar detta enklare för att tolerera en avsteg ifall samtliga fastighetsägare inom området möter identisk förutsättningar.

Fastighetsägarna inom en större zon tillsammans enskilt huvudmannaskap äger då samtliga för att erlägga kommunalskatt samt kostnaden på grund av rum allmän lokal. ifall detta inom anslutning mot detta större området skulle antas ett detaljplan tillsammans kommunalt huvudmannaskap uppstår enstaka uppenbar orättvisa, då vissa grannar bara skulle erlägga kommunalskatt.

Praxis från 2008

Med detta vänder oss oss mot praxis efter 2008. på grund av för att kontrastera den senare praxisen mot den äldre således uttrycker oss den senare utifrån vilka faktorer liksom hindrar en enskilt huvudmannaskap.

Regeln äger ändrats även 2015, varvid den fick nästa lydelse: ”Kommunen bör existera huvudman till allmänna platser.

oss är kapabel titta detta likt en spänningsfält. dem fem gynnsamma faktorerna drar, vid detta sätt vilket äger beskrivits ovan, mot en enskilt huvudmannaskap. dem faktorer likt oss lyfter fram ur senare praxis drar åt andra hållet. för att den fortsatta framställningen äger den strukturen beror ej från någon väsensskillnad inom praxis.

detta existerar enbart en pedagogiskt grepp på grund av för att visa vid dem motstående faktorerna såsom skymtar inom praxis.

Österåker äger enstaka relativt utdragen bakgrund från detaljplaner tillsammans enskilt huvudmannaskap. inom området Svinninge – bestående från en planprogram angående 35 detaljplaner – ansåg kommunen för att detta fanns skäl på grund av enskilt huvudmannaskap.

Beslutet överklagades samt behandlas inom MÖD 2013:3 (I).

Som vän bör kommunen normalt artikel huvudman på grund av allmänna platser.

MÖD accepterade kommunens omröstning från huvudmannaskap. inom domskälen framförde domstolen för att detta ägde innebörd för att området nedsänkt enstaka mil ifrån den närmste tätorten. Vidare saknades kommunala anläggningar inom området. dem boende fanns dessutom ovan team på grund av en enskilt huvudmannaskap samt den relativt begränsade utbyggnaden innebar för att områdets karaktär från fritidshusområde bibehölls.

Samma domstol avgjorde identisk ljus motsvarande fråga rörande enstaka detaljplan inom Skölsta inom Uppsala samhälle, MÖD 2013:3 (II). Likheterna existerar stora, dock MÖD kommer var mot enstaka ytterligare slutsats. inom Skölsta ansågs detta nämligen saknas särskilda skäl till enskilt huvudmannaskap. dem omständigheter såsom domstolen lyfter inom domskälen existerar bland annat för att området nedsänkt inom den ”stadsväv” likt omfattar Uppsala bebott område.

inom Skölsta skapades dessutom ett fräsch stadsdel tillsammans med både offentlig samt kommersiell service.

Domstolen lyfter fi båda avgörandena ytterligare omständigheter dock oss fokuserar denna plats enbart vid dessa. en avstånd ifall enstaka mil ifrån tätorten synes äga talat mot en kommunalt huvudmannaskap, medan motsatsen gäller till enstaka detaljplan ”inom stadsväven”.

Avsaknaden från kommunalt bedrivna anläggningar inom Svinninge står inom kontrast mot den kommunala service likt planades till inom Skölsta. mot detta bör läggas även kommersiell service, såsom även den förmå antas driva trafik även utifrån planområdet.

Om oss ur MÖD 2012:44 bör ta tillsammans oss skäl såsom talar mot en enskilt huvudmannaskap därför kunna detta existera för att området ligger vid en sådant avstånd ifrån tätorten för att detta utgör ett solitär.

detta stöd även från ytterligare avgöranden ifrån MÖD, bland annat P 4815-16. Vidare talar detta emot en enskilt huvudmannaskap ifall kommunen äger intressen vid platsen inom form eller gestalt från kommunal service. Även förekomsten från kommersiell service synes äga innebörd.

Avgörande till för att enstaka detaljplan tillsammans enskilt huvudmannaskap bör behärska genomföras existerar för att detta går för att inrätta enstaka gemensamhetsanläggning på grund av utförande samt drift från dem allmänna platserna.

Saknas sådana förutsättningar måste huvudmannaskapet antingen artikel kommunalt alternativt delat vid sålunda vis för att detta existerar enskilt enbart inom dem områden var enstaka gemensamhetsanläggning förmå bildas. inom MÖD P 6535-17 påverkades bedömningen bland annat från för att detta plats osäkert ifall enstaka gemensamhetsanläggning skulle behärska etableras.

Om kommunen ej existerar huvudman till ett allmän ställe existerar den såsom bör artikel huvudman till platsen ansvarig för att vid fastighetsägarens begäran förvärva äganderätt, nyttjanderätt alternativt ytterligare speciell korrekt mot marken.

Motsvarande fråga aktualiserades inom MÖD P 4633-22. var avsåg planläggningen 60 lägenheter inom struktur från radhus samt flerfamiljshus. Området planlades även till cafe, matställe samt en hamnområde tillsammans med utökade bryggplatser. Kommunens intention fanns för att området skulle bli en attraktivt turistmål.

MÖD framhöll för att detta nedsänkt utanför anläggningslagens användningsområde för att inrätta enstaka gemensamhetsanläggning på grund av en region liksom ej existerar avsett till dem delägande fastigheternas behov, utan inom stället bör tillgodose kommunens nyfikenhet från för att tillhandahålla en turistmål.

Sammanställningen från praxis ovan innehåller erhålla avgöranden.

Vidare behandlas enbart enstaka domsskäl. på grund av enstaka djupare översyn, delta gärna vid vårt lunchwebinarium. Utifrån dem redovisade rättsfallen förmå dock den slutsatsen dras för att vissa faktorer återkommer då MÖD nekar mot enskilt huvudmannaskap. Dessa existerar bland annat närheten mot ett tätort tillsammans med kommunalt huvudmannaskap.

inom Skölsta beskrivs detta likt enstaka att vara nära något mot stadsväven, dvs. hur enkel fastighetsägarna förmå nå tätortens utbud från infrastruktur samt service. inom andra fall tas även hänsyn mot pendlingsmöjligheterna ifrån planområdet mot tätorten. Närheten förmå alltså ej bli mättad enbart inom meter utan snarare ur en tillgänglighetsperspektiv. Ytterligare enstaka återkommande faktor existerar förekomsten från kommunal alternativt kommersiell service.

Särskilt den förra synes starkt prata till en kommunalt huvudmannaskap. ett tredjeplats faktor vilket tillmäts innebörd existerar angående dem allmänna platserna existerar skapade samt dimensionerade till planområdets eget behov. angående således ej existerar fallet, utan dimensioneringen avser kommunala intressen alternativt ett diffus allmänhets intressen, därför talar även detta emot en kommunalt huvudmannaskap.

Välkommen för att lyssna alternativt diskutera vid vårt kommande lunchwebbinarium den 24 femte månaden i året klockan 12:00–13:00.