Varför uppstår fobier enligt watson

Beskrivningar från fobier, hur dem visar sig samt hur dem är kapabel botas.

Fobier beskriver ett upplevd skräck inför objekt alternativt situationer utan rationella bevekelsegrunder. Bland vanliga fobier finns fruktan till spindlar, ormar, åska, mörker, blod, fruktan till öppna platser, smala utrymmen, höjder, djupt en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig, sociala situationer.

dem flesta människor äger åtminstone ett från dessa rädslor samt fobier existerar normalt ej för att betrakta liksom enstaka psykisk störning.

Hur fobier förmå förklaras

Fobier hör troligtvis ihop tillsammans med för att rädslor enstaka gång inom tiden varit viktiga till vår överlevnad. oss äger haft mer nytta än onytta från för att skrämmas från vissa saker.

för att nyttan övergått mot plåga till dagens människor existerar enstaka ytterligare sak. Anledningen mot för att rädslor såsom dessa ännu är kapabel yttra sig starkt besitter för att utföra tillsammans med för att dem levt kvar inom enstaka äldre sektion från hjärnan (rädslan på grund av exempelvis ormar ligger latent samt synintryck från enstaka orm, alternativt ormliknande objekt, sätter igång reaktioner inom den sektion från hjärnan såsom kallas amygdala).

Reaktionen inom sig fullfölja ingen skillnad vid farliga samt ofarliga ormar frånsett för att oss tenderar bli mindre skrämda inför riktigt små ormar. detta fanns heller ingen anledning till våra förfäder för att uppleva skräck inför ofarliga ormar. dock inom dessa fall besitter den mer primitiva hjärnans reaktioner fått prioritet, vilket förmå artikel enstaka generell fördel eftersom detta ej ständigt finns tidsperiod för att ”analysera” angående enstaka orm existerar farlig alternativt ej.

Varför får oss fobier?

Rädslan äger alltså varit enstaka fördel inom situationer var detta varit förbättrad för att undvika samtliga ormar än värdera fall mot fall. för att tveka tar tidsperiod samt kunna artikel skillnaden liksom avgör angående oss undviker hotet alternativt drabbas från det.

Flera vanligaste fobier förmå tillskrivas de latenta rädslorna, vilket existerar en term liksom utgår ifrån för att oss besitter nedärvda tendenser för att förbättra rädslor på grund av somliga saker inom högre grad än andra.

sådana rädslor gäller spindlar, ormar samt höga höjder på grund av vilka detta varit enstaka överlevnadsfördel till den tidiga människan för att artikel skrämd på grund av.

detta besitter lagts fram alternativa förklaringar mot den evolutionära, bland annat psykoanalytiska likt hävdat för att rädslor från dessa stöt beror vid former från bortträngd sexualitet.

Dessa förklaringar står dock idag ej inom särskilt upphöjd utbildning inom psykologin samt detta evolutionsbiologiska perspektivet ifall beteendet likt ärvt från tidigare generation sedan utdragen period från överlevnadsorsaker anses existera den maximalt troliga förklaringen mot flera former från fobier.

Även fruktan till spindlar samt andra ”obehagliga” småkryp är kapabel förklaras evolutionärt.

Den form eller gestalt från ångest liksom kallas panikattack samt uppstår likt ett reaktion från fruktan skiljer sig ifrån fobier genom för att ej existera vid identisk sätt situationsbunden.

Dessa kunde existera farliga till en småbarn då giftspindlars bett alternativt småkryp kunde föra tillsammans med sig sjukdom.

Torgskräck, alternativt agorafobi, är kapabel likaså förklaras utifrån evolutionära aspekter. Öppna platser kunde artikel farliga för att vistas vid då dem erbjöd dåliga chanser för att undfly attackerande predator.

Agorafobi innefattar även fruktan till för att artikel inom enstaka folksamling alternativt situationer var man omges tillsammans flera människor inom begränsade utrymmen, likt inom fordon för kollektivtrafik samt flygplan.

Undersökningar besitter demonstrerat för att personer likt lider från skräck på grund av öppna platser dessutom ofta känner obehag inom smala utrymmen (klaustrofobi).

vad vilket existerar mot synes konträra omständigheter handlar angående likartade rädslor, nämligen för att artikel exponerad på grund av risken för att ej behärska anlända undan nära en angrepp. för att krypa in inom enstaka smal grotta vore alltså ett många sämre koncept än för att vandra in inom ett grotta inom vilken detta fanns gott angående rörelseutrymme vilket ger långt mer flexibilitet nära påträffandet från mot modell enstaka orm.

identisk förklaringsmönster går igen inom betraktandet från mörkrädsla (nyktofobi): inom mörkret kunde oss existera betydligt mer utsatta till angrepp ifrån varelse tillsammans med mörkerseende överlägset vårt eget.

detta fanns även fler risker överlag för att undvika, likt för att falla utför en stup.

Rädsla till främlingar (xenofobi) existerar ännu enstaka fobi tillsammans spår tillbaka mot den tidiga människan.

Fobier.

Då risken på grund av fientligt inställda incidenter fanns massiv nära möten tillsammans andra grupper inom identisk art fanns en överlevnadsvärde för att ty sig mot den egna grupper samt anta enstaka reserverad inställning mot okända. Denna fruktan förmå vid en djupt strategi även äga en samband tillsammans med den vanliga fruktan för att prata inför andra medan oss uppfattar dessa vilket främlingar, vilket uppväcker vår rädsla.

Fobier samt beteenden

Flera från dem vanliga fobierna kunna betraktas likt irrationella kvarlevor från rationellt beteende.

för att vända sig försvunnen inom kraftfull motvilja ifall oss ser enstaka orm vid foto existerar enstaka irrationell reaktion, dock däremot ej drivkraften mot för att undvika ett orm vars bett förmå existera farligt.

När oss väl lärt oss för att reagera tillsammans med fruktan inför något är kapabel detta spridas vidare mot liknande intryck, vilket kallas stimulusgeneralisering.

Detta förmå ett fåtal formulering inom för att enstaka individ tillsammans ormfobi är kapabel rycka mot samt uppleva obehag inför enstaka trädgårdsslang alternativt ett trädgren vid marken då föremålen associeras samt misstas till ett orm.

Skillnaden mellan fobier samt andra former från fruktan samt oro

Fobier räknas såsom ångestsyndrom samt förmå definieras liksom situationsbundna rädslor. dem existerar därför relativt lindriga då vardagslivet normalt ej behöver bli lidande.

Vad existerar egentligen ett fobi samt varför finns de?

för att söka hjälp på grund av besvär tillsammans fobier existerar därför oftast ej nödvändigt. detta existerar upp den mot enskilde beroende vid hur många denne påverkas.

detta likt ibland benämns generaliserat ångestsyndrom (GAD) existerar däremot ett fruktan alternativt bekymmer liksom existerar ständigt närvarande. Den form eller gestalt från ångest likt kallas panikattack samt uppstår såsom enstaka reaktion från fruktan skiljer sig ifrån fobier genom för att ej existera vid identisk sätt situationsbunden.

panikattack uppstår betydligt mer slumpmässigt inom jämförbart odefinierade tillstånd.

för att uppleva olust inför ett situation existerar ej nödvändigtvis för att betrakta likt enstaka fobi. detta existerar mot modell fullt naturligt för att uppleva fruktan då man bör prata inför enstaka assemblage personer samt ej för att räkna likt social fobi.

Social fobi däremot existerar då alldagliga sociala situationer medför olust.

Att bota fobier

Fobier äger demonstrerat sig tänkbara för att bota.

Och till för att Alberts fall gav ett utmärkt förklaring mot hur fobier uppstår.

Detta sker vanligtvis genom för att fobikern utsätts på grund av rädsloobjektet successiv ökande. detta finns flera typer från metoder liksom förmå användas till för att bota fobier:

• Kognitiv behandling – idén existerar för att ett fåtal den vilket lider från fobier för att betrakta situationer ifrån enstaka mer rationell synpunkt. Metoden lyckas sällan eftersom fobier ej uppstår inom den delen från hjärnan vilket utvärderar utan inom den mer primitiva delen såsom reagerar impulsivt.
• Beteendeterapi – fobikern får succesivt konfrontera sina rädslor, vilket förmå förändra reaktionen hos hjärnan inför detta likt utlöser rädslan.

  Metoden lyckas ofta eftersom situationerna berörs från reaktioner ifrån detta primitiva alarmsystemet inom hjärnan. detta kunna dock ta utdragen tidsperiod eftersom rädslan ofta existerar djupt förankrad.

• Biologisk behandling – medicin samt eventuellt kirurgiska ingrepp inom hjärnan används. Denna teknik används huvudsakligen inom svåra fall var enstaka fobi inom upphöjd grad försämrar patientens livstillvaro.

En botande påverkan kunna alltså uppstå genom för att utsätta sig till detta man fruktar.

detta existerar viktigt för att detta sker beneath frivilliga former.

Fobi (av grekiska φόβος, fobos, "fruktan, skräck") kallas ett kraftfull upplevelse från fruktan, starkt obehag, skräck alternativt kraftfull äckelkänsla vilket återkommande infinner sig då enstaka individ ställs inför, alternativt riskerar för att ställas inför, en visst objekt alternativt ett viss situation likt personen hyser kraftfull aversion mot.

ifall oss frivilligt närmar oss ”faran” tycks hjärnan anta för att detta ej existerar något farligt samt därför reducerar risken för att detta framkallar stress hos oss. detta likt tidigare skapade en ”alarm” inom vår hjärna samt utlöste stress förmå genom frivillig exponering avskrivas likt fara.

Källor

• Dozier, Rush W.

  (2000), Rädsla: känslan vilket genomsyrar samt präglar våra liv samt vår värld (övers. Gun Zetterström)

• Ramnerö, Jonas (2016), Psykiatri (red. Herlofson, Jörgen)

Artikel publicerad: 2021.10.24, uppdaterad version: 2024.03.28
Författare: Oskar Strandberg

Tillbaka mot toppen från sidan | varenda artiklar