ladhide.pages.dev









Vad är skillnaden mellan tallar och granar

Gran

Gran (Picea abies) existerar en barrträd inom gransläktet samt familjentallväxter. Granen kunna nå 60 meters höjd samt enstaka ålder från ovan 400 år. inom land blir den dock sällan ovan 100 år, då den vanligtvis avverkas långt tidigare.

Tallen existerar näst granen detta vanligaste trädet inom den svenska skogen.

Rödgran existerar identisk art, dock namnet används främst nära handeln tillsammans med julgranar.

Historik

[redigera | redigera wikitext]

Granen antogs tidigare äga kommit mot Skandinavien via land i norden ifrån Ryssland omkring 3000 f.Kr. samtidigt vilket boken kom söderifrån. Norrifrån spred den sig snabbt samt omkring 2000 f.Kr.

fanns den inom all Norrland, dock detta dröjde mot ca 500 e.Kr. innan Småland fick sina granskogar.[3] Denna teori äger senare ifrågasatts mot förmån till teorin för att granen invandrat söderifrån. titta beneath del Skandinavien nedan samt Virtuella floran.

Tall samt gran existerar dem allra vanligaste träden inom våra skogar samt dem finns inom kurera landet.

Man besitter dock hittat granar vid Fulufjället vars rotsystem innehar extrem ålder; flera existerar ovan 8 000 tid. ett från dem, Old Tjikko, besitter daterats mot 9 550 år äldre, vilket utför den mot världens tredjeplats äldsta kända levande organism samt världens äldsta individuella trädklon.

Granen existerar idag Medelpads landskapsträd.[3]

Utseende

[redigera | redigera wikitext]

Granen existerar en barrträd samt barren sitter utspridda inom många stora antal vid varenda ny tillväxt dock växlar många inom storlek, struktur samt riktning.

Granen existerar även många omväxlande tillsammans med avseende vid kronans form eller gestalt, beroende vid huvudgrenarnas riktning samt kvistarnas ställning. Kottefjällen besitter även varierande form eller gestalt. Den existerar antagligen detta maximalt mångformiga trädet inom Norden.

Granen uppvisar klart flera från dem till barrträdens vegetativa delar typiska kännemärkena.

Dessa existerar, utöver bladens träning mot barr, den genom läka kronan löpande huvudstammen, huvudgrenarnas konfigurationer inom cirklar samt hartsavsöndringen inom veden samt barken.

Granen existerar nakenfröig vilket betyder för att fröämnena sitter vid en fruktblad, likt existerar platt utbrett dock ej hopvikt mot en fruktämne.

Fruktbladen existerar spiralställda samt besitter beneath blomningen oftast purpurröd färg. eftersom granen vare sig besitter symbol alternativt stift sker pollineringen genom för att pollenet förs från vinden mot fruktbladets skiva alternativt kullriga översida, var dem små fröämnena sitter samt därmed fastnar pollenkorn direkt vid fröämnena.

då fröna mognar tillväxer samt förvedas fruktbladet, dock detta existerar ännu platt samt denna plats utbildar sig alltså ej någon fruktbarhet, utan fröna sitter ohöljda inom skydd från fjällen, liksom bildar grankotten.

Granens kotte existerar alltså ett katalog spiralställda fruktblad vid enstaka utdragen axel samt motsvarar ett honblomma tillsammans med talrika pistiller.

Dessutom ser man en litet fjäll utanför varenda fruktblad, vilket förklaras från för att fruktbladet existerar kluvet inom numeriskt värde lameller. Även "hanblomman" består från enstaka mängd små fjällika växtdel inom spiral därför för att den liknar en litet ax. varenda ark små frukter från växter numeriskt värde pollensäckar.

Granen existerar sambyggare (monoik).

Tallen existerar tåligare än gran samt kunna därför existera god för att satsa vid till den vilket önskar klimatanpassa sin skog.

då kotten existerar mogen, spärrar den ut sina fjäll nära torr väderlek. eftersom den hänger tillsammans med toppen neråt faller fröna ut. dem sjunker långsamt, noggrann vilket lönnens samt asken frukter, vid bas från den snabba cirkelrörelse likt beneath fallet åstadkoms från den stora, tunna hinnan. Detta till fröspridningen därför viktiga bihang utgörs från enstaka ifrån kottefjället lossnande lamell.

Frön ifrån gran (och tall) existerar alltså tillsammans med avseende vid sin spridning virvelfrön.

Biotop

[redigera | redigera wikitext]

Granen bildar vid flera platser skogar liksom existerar många skuggrika. Den existerar mot sin natur en sekundärt trädslag samt växer således upp inne inom ett redan sluten skogsområde. då granskogen väl slutit sig sålunda besitter endast andra sekundära trädslag konkurrenskraft för att växa upp mot stora växt, såvida ej enstaka massiv störning vilket mot modell brand, storm alternativt översvämning stör samt skapar förutsättningar på grund av andra trädslag.

Granskogen uttränger därför enkel både ek samt tall.

Granen får ej sina kottar förrän inom 30-40 års ålder.[4]

Utbredning

[redigera | redigera wikitext]

Granen existerar ursprungligen en träd likt förekommer ovan en stort plats, ifrån Skandinavien samt Mellaneuropa ovan Ryssland mot Sibirien.

Den används även inom skogsbruket inom Nordamerika.

Skandinavien

[redigera | redigera wikitext]

Granen existerar en från dem vanligaste träden inom Norden. inom södra samt mellersta Skandinavien existerar granen ett från dem yngsta invandrarna bland skogsträden. Genom fossila fynd besitter man kommit fram mot för att granen äger invandrat dit ifrån söder, noggrann likt tall samt andra växter. Naturligt uppväxt gran saknas inom större delen från Skåne samt inom delar från Halland samt Blekinge.

Planteringar äger dock förekommit även utanför granens naturliga växtområde, dock dessa planteringar äger inom princip upphört efter 1980-talet. Granen växer på denna plats fort samt avståndet mellan årsringar blir därför stora, samt virket får därmed nedsänkt standard.

Julgranar är kapabel dock kultiveras.

I land finns den bara odlad samt förvildad. mot Norge besitter den kommit ifrån land endast genom dem lägre passen vid fjällryggen mellan länderna samt existerar därför mindre utbredd var. inom norra Norrland noteras pollen ifrån gran inom pollendiagrammen ifrån boreal tidsperiod dvs. till ca 9 000 tid sedan.

Granar tillsammans med rotsystem upp mot ca 9500 års ålder äger hittats vid Fulufjället inom Dalarna.[5] inom fjällen ligger grangränsen betydligt lägre än björkgränsen.

Granens utseende beror delvis vid jordmån samt växtens läge, varav flera sorter besitter beskrivits: grågran, margran, hänggran, tillsammans mera. Dessa existerar identisk sorts gran, dock växtsättet ger dem olika karaktär.

Gran samt tall existerar båda vanliga barrträd inom Sverige.

Granen samt människan

[redigera | redigera wikitext]

Granens ved existerar oftast mjukare än tallens samt vanligen mindre rötbeständig. Granen utnyttjas mot såväl sågade varor vilket massaved.

I vissa delar från världen existerar detta vanligt för att man tar in granar inom sina bostad vilket prydnad beneath julen.

inom landet äger detta traditionellt varit vanlig gran (Picea abies) dock även andra arter förekommer. inom detta tillståndet kallas den på grund av julgran.

Norden

[redigera | redigera wikitext]

I Norden användes gran mot harts, tuggkåda, mot för att ge god doft inom boende, såsom smakförstärkare mot viltkött, nära garveri, samt mot golvtiljor.

Dock existerar gran ej detta bästa materialet på grund av ved alternativt kol, eftersom träet sprakar samt elden inte någonsin kommer upp inom riktigt höga temperaturer; dock fattar detta enkel flamma. Samerna använde gran på grund av båttillverkning. Gran användes farmaceutiskt inom sårskydd samt tuggkådan ansågs både rena tandköttet samt lindra skörbjugg.[6]

Granen existerar Medelpadslandskapsblomma.

Underarter samt former

[redigera | redigera wikitext]

Underarter

[redigera | redigera wikitext]

Vanlig gran, Picea abies ssp. abies existerar den inom större delen från utbredningsområdet (större delen från nordligaste Europa samt inom bergstrakter inom syd- samt mellaneuropa) förekommande underarten.

Altaigran, Picea abies ssp.

obovata, existerar ett underart från gran, vilket främst förekommer inom nordligare områden (nordligaste Skandinavien samt Ryssland, samt lokalt inom Alperna). Den liknar den vanliga granen dock äger enstaka många smalare topp. Fröfjällen ("kottefjällen") existerar brett rundade, nästan trubbiga mot den vanliga granens rombiska-äggrunda fröfjäll. Skotten existerar tätt korthåriga (vanlig gran besitter kala ny tillväxt alternativt små utspridda hår).

Inom altaigranens utbredningsområde förekommer även finngranen (P. ×fennica) såsom existerar ett hybrid mellan vanlig gran samt altaigran.[7][8]

En "mellanform", vilket förekommer inom Alperna, Picea abies ssp. alpestris urskiljs ibland vilket underart.[8]

Former

[redigera | redigera wikitext]

Ormgran

[redigera | redigera wikitext]

Ormgran (Picea abies f.

virgata) existerar ett granvariant tillsammans många glesa slingrande grenar samt sålunda gott liksom inga sidoskott vid grenarna.

Käppgran

[redigera | redigera wikitext]

Käppgran (Picea abies (L.) H. Karst. f. monstrosa (Loud.) Sylven) existerar enstaka extrem dvärgform från ormgran,[9] likt helt saknar sidogrenar (typklass 1).

inom landet finns exemplar tillsammans käppgran inom ormgransbeståndet nära gården Eskilstorp utanför Lekeryd.

Granen existerar en barrträd samt barren sitter utspridda inom många stora antal vid varenda ny tillväxt dock växlar många inom storlek, form eller gestalt samt riktning.

Dikotypgran

[redigera | redigera wikitext]

Dikotypgran kallas enstaka avvikande typ från gran liksom förekommer inom bland annat Västerbotten.

Källor

[redigera | redigera wikitext]

Noter

[redigera | redigera wikitext]

  1. ^Farjon, A. 2015. Picea abies. Från: IUCN 2017. 2017 IUCN Red List of Threatened Species Läst 2022-03-05.
  2. ^ [ab] Farjon, A.

    2017.

    Gran vid rika samt fuktiga marker, tall vid svagare samt torra marker.

    Picea abies. The IUCN Red List of Threatened Species 2017: e.T42318A71233492. http://dx.doi.org/10.2305/IUCN.UK.2017-2.RLTS.T42318A71233492.en. Downloaded on 20 February 2018.

  3. ^ [ab] Kjell Westerlind, Sveriges landskapsträd, 2014.
  4. ^Pleijel, H., Ekologiboken
  5. ^2008-04-16 Världens äldsta idag levande träd finns inom DalarnaArkiverad 28 augusti 2009 hämtat ifrån the Wayback Machine.

    Umeå universitet

  6. ^Johan Wilhelm Palmstruch, Svensk botanik, grupp 4
  7. ^Nordens flora, Bo Mossberg & Lennart Stenberg, 2018 s. 64.
  8. ^ [ab] J. Amaral Franco, 1964, Picea inom Flora Europaea, vol inom, sid. 31. (Nytryck 1993 sid. 39, ISBN 9780521410076).
  9. ^”Käppgran”. Skogsencyklopedin.

    Sveriges Skogsvårdsförbund. https://www.skogen.se/glossary/kappgran. Läst 7 femte månaden i året 2020. 

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]