En svensk telefon i varje hem

Lars Magnus Ericsson, ofta L. M. Ericsson, född 5 maj1846 vid Nordtomta gård inom Värmskogs socken, Värmlands län, död 17 december1926 vid Hågelby gård inom botkyrka inom Stockholms län, plats enstaka svenskuppfinnare samt företagare.

Ericsson existerar maximalt känd likt grundare från Ericsson beneath namnet Telefonaktiebolaget LM Ericsson.

En mobil (av grekiskans tēʹle, ’fjärran’, samt phōnēʹ, ’röst’ alternativt ’ljud’ [4]) existerar ett apparat på grund av telefoni – transaktion från diskussion via telekommunikationsnät alternativt datakommunikationsnät mellan vanligtvis numeriskt värde, ibland flera, samtalsparter.

Biografi

[redigera | redigera wikitext]

Uppväxt

[redigera | redigera wikitext]

Lars Magnus Ericsson fanns son mot hemmansägaren Erik Ericsson (1804–1858) ifrån Vegerbol inom Värmskog samt Maria Jonsdotter (1810–1890) ifrån Mosterud inom Stavnäs socken. han föddes inom Värmskog, mellan Grums samt Arvika, samt växte upp inom den lilla byn Vegerbol.

Hans förlossningsklinik existerar idag museum.^[1] Då Ericsson plats tolv kalenderår dog fadern samt han fanns tvungen för att börja jobba.

Arbete

[redigera | redigera wikitext]

Ericsson arbetade vilket rallare samt gruvarbetare, både inom landet samt Norge. tid 1867 flyttade familjen mot huvudstaden samt denne tog sysselsättning nära Öller & Co, vilket huvudsakligen tillverkade telegrafutrustning.

Efter sex tid (1873) fick han tackar vare sina färdigheter stipendium till för att gå vidare utbilda sig utomlands. han åkte mot Schweiz samt Tyskland; bland annat arbetade han hos Siemens samt Halske.

Grundandet från ett mekanisk verkstad

[redigera | redigera wikitext]

Då Ericsson 1876 återvände mot land grundade han samt ett kamrat ifrån Öller & Co, Carl Johan Andersson, enstaka små mekanisk verkstad.

EN SVENSK mobil inom varenda bostad en del från den svenska telefonens bakgrund lämnas inom detta nästa från Ingeniör G. Collberg.

Carl Johan Andersson köptes senare ur företaget dock fortsatte för att samarbeta tillsammans Lars Magnus Ericsson. dem höll ifrån start mot inom en före detta kök vid omkring 13 m² vid Drottninggatan 15 inom centrala huvudstaden. var tillverkade dem matematiska samt fysikaliska instrument, dock snart började tillverkning från ett personlig variant från telefonen.

kalenderår 1883 inleddes en samarbete tillsammans Henrik Tore Cedergren, grundare från Stockholms allmänna telefonaktiebolag, samt Ericssons företag började växa ordentligt.

Den från Ericsson 1885 användbar mikrotelefonidén, enstaka mikrofon sammansatt tillsammans hörtelefon, gjorde hans namn berömt inom telefontekniken. Efter en antal förbättringar patenterades mikrotelefonen 1895.

1896 lät han ombilda sitt företag mot aktiebolag.^[2]

Den inledande stora fabriken

[redigera | redigera wikitext]

Företaget växte snabbt samt verksamheten flyttade flera gånger mot olika adresser runtom inom huvudstaden. mot resultat från stigande efterfrågan vid företagets varor etablerade man sig 1884 inom en nybyggt byggnad (arkitekt Gustaf Sjöberg) inom kvarteret Hälsan nära Tulegatan 5, likt då räknades mot stadens utkanter.

Då ägde Ericsson 94 anställda. 1890–1891 uppfördes ytterligare ett industribyggnad inom kvarteret, tillsammans med putsade fasader samt inre konstruktion från gjutjärn, efter ritningar från Wilhelm Klemming.^[3]

År 1895 förvärvades några egendomar inom detta mot fabriken närbelägna kvarteret Taktäckaren nära Tulegatan 15–19; då ägde företaget 500 medarbetare vilket producerade 17 237 telefonapparater.

Året därpå producerade 700 medarbetare 25 580 apparater, varav 85 andel gick vid export.

Telefon inom varenda hushåll.

Dessutom tillverkades telefonväxlar, telegrafer samt olika telefoninstrument.^[4]

Mot Tulegatan uppfördes beneath kalenderår 1896 mot 1897 dem nya fabriksbyggnaderna från byggmästaren Lars Östlihn efter ritningar från den många produktive arkitekten Johan Laurentz. identisk kalenderår (1896) ombildades företaget mot aktiebolag beneath namnet "LM Ericsson & Co" tillsammans tillgångar vid enstaka miljon kronor.

Företagsledningen flyttade in inom Tulegatan nr 17.^[5]

Ericsson lämnar bolaget

[redigera | redigera wikitext]

Det äger sagts för att Ericsson plats enstaka krävande individ, likt ogillade all publicitet runt sin individ. denne plats respekterad från sina anställda. denne fanns ett motståndare mot patent, då flera från företagets varor ej varit tänkbara för att producera angående patentlagstiftningen varit effektivare.

han brydde sig ej angående för att en norskt företag kopierade hans mobil, samt hans personlig mobil fanns inom stort enstaka kopia från enstaka modell ifrån Siemens. ägde lagstiftningen varit effektivare ägde Bell kunnat patentskydda telefonen inom kurera världen, vilket denne för tillfället ej kunde.

Lars Magnus Ericsson, ofta L. M. Ericsson, född 5 femte månaden i året 1846 vid Nordtomta gård inom Värmskogs socken, Värmlands län, död 17 månad 1926 vid Hågelby gård inom botkyrka inom Stockholms län, fanns enstaka svensk uppfinnare samt företagare.

ifrån start trodde Ericsson ej vid för att dem stora massorna från människor skulle artikel intresserade från för att äga ett mobil, eftersom denne såg den likt ett barnleksak på grund av överklassen.

År 1900 drog sig Ericsson igen ifrån företaget; han plats då 54 tid äldre. han behöll sina aktier fram mot 1903. Några tid tidigare (1895) ägde han köpt Alby gård nära Albysjön inom nuvarande botkyrka kommun; på denna plats skulle denne bedriva en mönsterjordbruk.

I månad 1909 kallades Ericsson från Stockholms högre utbildning mot filosofiehedersdoktor, vilket han avböjde tillsammans med motiveringen "[...] då mitt kännedom ej kunna överskyla mina bristande förutsättningar till ifrågavarande hedersbevisning".^[6]

Ericsson slog sig ner vid Alby gård inom Alby inom botkyrka samhälle, var han skapade en mönsterjordbruk.

Hans ladugård plats storslagen samt modern, tillsammans med telefoner samt snillrika uppfinningar. kalenderår 1906 köpte denne Hågelby gård inom botkyrka samhälle samt efter stora ombyggnader flyttade han dit tio kalenderår senare. Alby gård blev tagna ovan från sonen Gustaf Ericsson samt ladugårdsbyggnad byggdes sedermera angående mot en kulturhus, Subtopia.

Hågelby gård köptes ifrån Ericssons ättlingar från kommunen vid 1960-talet samt blev sedermera folkpark.

Död

[redigera | redigera wikitext]

Lars Magnus Ericsson dog vid eftermiddagen den 17 månad 1926 inom sitt bostad Hågelby gård inom Tumba efter ett hjärnblödning. denne begravdes inom detta sydvästra hörnet vid kyrkogården nära botkyrka kyrka, söder angående huvudstaden.

Hans grav existerar ej utmärkt tillsammans någon gravsten.

Hilda Ericsson

[redigera | redigera wikitext]

Hustrun Hilda Carolina Ericsson, född Simonsson 1860 samt död 1941, äger vid senare tidsperiod lyfts fram såsom delaktig inom grundandet samt utvecklingen från företaget, tillsammans med hänvisning mot enstaka korrespondens mellan paret ifrån 1881 såsom visar hennes inblandning inom den inledande stora affären tillsammans Gävle Telefonförening.^[7]

Familj

[redigera | redigera wikitext]

Med Hilda fick Lars Magnus fyra barn:

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Noter

[redigera | redigera wikitext]

Tryckta källor

[redigera | redigera wikitext]

• Collberg, Gustaf (1943). ”En svensk mobil inom varenda hem”. Dædalus (Stockholm) 1943,: sid. [85]–93 : ill..

  0070-2528. ISSN0070-2528.  Libris10627927

• Engvall, John, "L M Ericsson-museet inom Värmskog", Samlarnytt (1962), nr 3-4, s. 22
• Händelser man minns: enstaka krönika inom mening samt bild.
  Hoppsan!

  Stockholm: samarbetande bokförlags försäljningsorganisation. 19nn-. Libris569745 

• Johansson, Hemming (1946). Lars Magnus Ericsson : några biografiska data. Stockholm: LM Ericsson. Libris1409091 
• Meurling, John; Jeans, Richard (2000). Ericssonkrönikan : 125 tid från telekommunikation. Stockholm: Informationsförlaget.

  Libris8376452.

  Gustaf Collberg enstaka SV ENSK mobil inom varenda bostad. en del från den svenska telefonens bakgrund lämnas inom detta nästa från Ingeniör G. Collberg.

  ISBN 91-7736-480-5 

• Stockholm : Sveriges hufvudstad : skildrad tillsammans anledning af Allmänna konst- samt industriutställningen 1897 i enlighet med beslut af Stockholms stadsfullmäktige. Stockholm: J. Beckman. 1897. Libris20803 
• Mylén, Bruno (1946). Torparsonen vilket skapade ett världsindustri : Lars Magnus Ericsson.

  Deras liv blev bragd, 99-2921440-2 ; 7. Stockholm: Sv. missionsförb. Libris1411297 

Vidare läsning

[redigera | redigera wikitext]

• Wennberg, Kåa (2006). Lars Magnus Ericsson : Ericssons grundare. [Saltsjö-Boo]: [Kåa Wennberg]. Libris10148807. ISBN 9197136298 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]