Hur man använder gödsel i trädgården
Trädgård Olika typer från gödsel
Fakta angående näringsbrist
Fakta ifall olika typer från gödsel
Olika typer från gödselvatten
Text: Håkan Wallander, professor inom markbiologi (2011)
Alla trädgårdsägare samt jordbrukare vet för att detta behövs gödsel angående man bör erhålla en utmärkt effekt. dock hur många, samt då, samt tillsammans med vad bör man egentligen gödsla?
Det finns enstaka uppsjö olika gödselmedel.
För gödsling samt jordförbättring inom all trädgården.Citronerna bör äga sin speciella näring, grönsakerna enstaka ytterligare, samt gräsmattan ett tredjeplats blandning. dock behövs verkligen denna diversitet från gödselblandningar, alternativt existerar detta bara en sätt för att erhålla oss för att köpa fler produkter? Modern växtforskning äger demonstrerat för att dem flesta växter behöver ungefär identisk näringsämnen samt inom liknande proportioner.
Kväve existerar detta näringsämne liksom detta behövs maximalt från. ifall växterna tar upp 100 delar kväve sålunda behöver dem 45-80 delar kalium samt 13-19 delar fosfor på grund av för att tillfredställa sina näringsbehov. dock hur kommer detta sig då för att vissa växter trivs inom näringsrika mark medan andra trivs inom näringsfattiga?
Varför trivs nässlorna nära gödselstacken? existerar detta ej på grund av för att dem behöver många kväve?
Alla växter behöver identisk sammansättning från näringsämnen. detta vilket skiljer existerar hur många näring dem behöver. Nässlor trivs bäst inom näringsrik fuktig mark, lupiner växer utmärkt inom näringsfattig mark eftersom deras rötter kunna binda kväve ifrån luften.
Kaktusar växer långsamt samt kräver därför lite näring.
Växter äger olika strategier till för att ta upp kväve
Egentligen existerar detta ej således enkelt. Även angående varenda växter behöver ungefär lika många från olika näringsämnen därför äger dem anpassat sig vid olika sätt till för att ett fåtal tag vid näringen.
Runt utedasset tar nässlan snabbt upp kvävet samt konkurrerar ut andra mer lågväxande arter. Däremot besitter den ingen chans vid ett sandig kvävefattig mark var mot modell lupinen trivs utmärkt. Lupinen äger speciella bakterier inom rötterna såsom förmå binda luftens kväve samt därför blir den ett kraftfull konkurrent mot nässlan inom enstaka kvävefattig miljö.
dock både nässlan samt lupinen behöver lika många kväve. detta kostar energi för att omvandla luftkvävet mot aminosyror samt proteiner på grund av dem bakterier likt finns inom lupinrötterna.
Det finns numeriskt värde sätt för att nyttja hönsgödsel.Energin kommer inom struktur från sötningsmedel, ifrån växtens fotosyntes. Växten betalar kostsamt till för att erhålla passage mot aminosyrorna, dock detta lönar sig angående detta existerar ont ifall kväve inom marken. Finns detta däremot många kväve inom marken således gynnas dem växter såsom snabbt tar upp kvävet samt är kapabel växa fort, vilket nässlan.
då oss människor producerar mineralgödsel från luftkväve sålunda går detta även åt många energi, cirka enstaka liter olja till för att producera en kilo kvävegödsel. förbättrad då för att låta bakterierna sköta jobbet.
Konsten för att ett fåtal fatt inom fosfor
Efter kväve existerar fosfor detta tema vilket detta oftast blir bristande vid inom naturliga ekosystem.
detta beror vid för att detta förekommer inom små mängd inom jordskorpan, samt kunna bindas hårt inom marken sålunda för att detta blir otillgängligt på grund av växterna. Detta sker både inom kalkrika mark, då fosforn binder mot kalcium, samt inom något som är surt i smak eller att vara på dåligt humör mark, då fosfor binder mot järn samt aluminium. nära neutrala alternativt svagt något som är surt i smak eller att vara på dåligt humör pH, likt oss oftast besitter inom trädgården, brukar fosforbrist ej artikel en problem.
Guckosko trivs vid kalkrika marker, ej till för att den behöver kalk, utan på grund av för att den besitter utvecklat attribut likt fullfölja för att den är kapabel växa trots för att marken existerar kalkrik.
Därmed förmå den konkurrera tillsammans växter vilket ej äger identisk egenskap.
Kalkgynnade växter behöver ej mer kalk än andra växter
Växter såsom lever inom kalkrika mark utsöndrar syror ifrån rötterna, alternativt lever inom symbios tillsammans med svampar, liksom är kapabel lösgöra fosforn ifrån kalken, därför för att den blir tillgänglig på grund av växterna.
detta innebär för att dem förmå klara sig vid platser var andra, därför kallade kalkskyende växter, skulle ett fåtal fosforbrist. dem slipper då för att konkurrera tillsammans dessa, ofta snabbväxande arter. dock noggrann såsom på grund av kvävet sålunda äger båda växttyperna identisk fosforbehov, dock dem äger utvecklat olika sätt för att ett fåtal fatt vid den.
inom trädgården kunna oss styra vilka växter oss önskar äga vid olika platser.
önskar oss kultivera kalkgynnade växter inom vanlig trädgårdsjord således går detta god, dock oss måste plocka försvunnen konkurrerande ogräs, liksom växer god nära neutralt pH-värde. Kalkar oss upp jorden, får ogräset svårare för att klara sig. Konkurrensen mellan växterna (till modell ogräs–gröda) påverkas alltså från hur oss gödslar, dock näringsbehovet hos växterna existerar lika.
Se upp tillsammans med kalkning
Nyare undersökning besitter demonstrerat för att dem flesta vegetabilier trivs bäst inom lite surare mark tillsammans en pH runt 5,5 –6,5 samt angående oss använder organiska gödselmedel finns detta sällan dimma på grund av för att kalka.
Kalken kunna försvåra upptar plats från vissa näringsämnen vilket fosfor samt magnesium. Fosfor binder mot kalcium samt blir svårlösligt, medan växterna besitter svårt för att skilja mellan magnesium samt kalcium. dem förmå dem ett fåtal magnesiumbrist nära höga kalciumhalter inom markvätskan.
Gödsla höst alternativt vår?
oss är kapabel nyttja identisk typ från gödsel mot dem flesta växter, dock då existerar detta egentligen bäst för att gödsla?
Höst alternativt vår? inom start alternativt slutet vid säsongen?
Helst önskar man tillföra näringen inom takt tillsammans för att växterna behöver den. inom start då dem existerar små behöver dem lite näring, dock då dem blir stora behöver dem mer. ett sektion vattnar tillsammans med gödselvatten beneath kurera växtsäsongen samt ökar dosen efter grabb.
detta passar god på grund av växterna, dock blir arbetskrävande samt ej därför praktiskt på grund av dem flesta från oss. Gödselvatten tillför heller ej något organiskt ämne mot jorden, således detta existerar bäst för att sammanföra gödselvattning tillsammans med t ex kogödsel alternativt gräsklipp.
Risk på grund av näringsläckage nära höstgödsling
angående man myllar ner gödsel inom jorden vid våren därför brukar detta fungera god ifall balansen mellan kol samt kväve existerar lämplig.
Gödslar man vid hösten existerar risken massiv för att näringen läcker ut samt fullfölja skada inom naturen eftersom detta ej finns några växter liksom kunna ta upp den. Denna fara existerar speciellt massiv inom sandjordar samt mark inom södra land vilket ej äger tjäle vid vintern. existerar gödseln många kväverik, således är kapabel kvävet dessutom avdunsta inom struktur från ammoniak.
inom lerjordar kunna detta existera problematiskt för att mylla ner gödseln vid våren eftersom man helst ej önskar gräva till många inom den då, samt befinner man sig inom norra land därför förmå detta existera berättigat för att gödsla vid hösten istället.
Gödsla inom korrekt tid
dock hur får oss korrekt balans därför för att gödseln ger ifrån sig näringen inom identisk takt såsom växterna behöver den?
ifall gödseln existerar många kväverik vilket mot modell hönsgödsel, går nedbrytningen fort samt då frigörs näringen även fort.
angående gödseln däremot innehåller många halm alternativt strö liksom mot modell häst- alternativt kogödsel, blir kvävehalten lägre samt materialet bryts ner långsammare. dem svampar samt bakterier likt bryter ner halmrik gödsel tar grabb angående allt kvävet själva mot för att börja tillsammans, samt då blir detta inget ovan mot växterna.
dock tillsammans tiden försvinner koldioxid ifrån materialet genom mikroorganismernas andning, samt då ökar kvävehalten. Näringen börjar frigöras då kvävehalten blivit tillräckligt upphöjd inom materialet, samt helst bör detta ske då växterna existerar inom sin aktiva tillväxtsfas. till speciellt näringskrävande odlade växter såsom bladgrönsaker förmå detta artikel förnuftigt för att övergödsla beneath senare delen odlingssäsongen, dock på grund av rotsaker samt andra mindre krävande odlade växter kunna detta räcka tillsammans med den gödsel man tillför vid våren.
Man behöver ej nyttja mineralgödsel då man övergödslar. detta existerar enkelt för att utföra en eget utmärkt gödselvatten från mot modell nässlor alternativt urin (se tabell nedan).
Gräsklipp existerar optimalt liksom gödning; detta innehåller varenda ämnen inom riktig proportioner liksom växterna behöver, detta existerar miljövänligt samt gratis.
Gräsklipp – detta gröna guldet
en annat sätt för att erhålla ett jämn tillförsel från näring existerar för att lägga vid en näringsrikt täckmaterial likt gräs klipp.
då klippet brutits ner lägger man vid en nytt lager samt vid detta sätt tillförs näring beneath kurera odlingssäsongen. dock består gräsklippet endast från finklippt växttäcke gäller detta gäller för att ej lägga vid till många åt gången, på grund av då förmå detta bli syrefritt inom mitten från gräsklippet. Då börjar detta lukta illa, samt enstaka sektion från kvävet försvinner inom form eller gestalt från lustgas genom bakterier likt gynnas från den syrefria miljön.
en gräs klipp liksom existerar uppblandat tillsammans med lite grövre örter existerar detta bästa. Man bör ej lägga vid mer än tio centimeter gräs klipp åt gången, högsta. numeriskt värde gånger beneath sommaren.
Organisk gödsel bäst
inom trädgården existerar detta bäst för att gödsla tillsammans organiska gödselmedel. detta går åt många fossil olja till för att producera mineralgödsel, samt dessutom börjar detta bli ont angående fosfor inom dem gruvor vilket bryts till konstgödseltillverkning.
förbättrad då för att avsluta kretsloppet samt nyttja förnybara tillgångar såsom naturgödsel, växtrester samt urin då oss gödslar inom våra trädgårdar. Dessutom ökar oss mullhalten inom jorden ifall oss använder organiska gödselmedel, vilket förbättrar markstrukturen samt ger föda mot samtliga organismerna inom jorden, liksom svampar, bakterier, amöbor samt hoppstjärtar till för att nämna några.
tillsammans med en aktivt mikroliv får oss enstaka snabb omsättning från detta organiska materialet. Då frigörs näringen samt kunna tas upp från växterna. Olika djurs gödsel innehåller olika mängder näring, dock innehållet kunna även variera beroende vid vilket djuren ätit. besitter dem fått många kraftfoder blir gödseln näringsrikare.
Detta är kapabel utföra detta svårt för att beräkna precist hur många näring oss tillför då oss använder stallgödsel.
5-1-4 ett god ledtråd
då man tillför stallgödsel förmå detta ta flera tid innan all näring äger frigjorts, dock detta mesta frigörs beneath detta inledande året. Kogödsel existerar mer långtidsverkande än ridhäst samt hönsgödsel, samt effekten blir mer långvarig inom lerjordar än inom sandjordar eftersom lerjordar existerar förbättrad vid för att lagra näringen.
Näringsinnehållet samt förhållandet mellan näringsämnen existerar den viktigaste komponenten för att ta hänsyn mot då man köper gödselmedel. en god förhållande mellan N-P-K existerar 5-1-4.
Ledningstal är kapabel artikel lurigt
Ofta finns resultat ifall ledningstalet då man köper jordförpackningarna dock detta kunna existera lite lurigt eftersom detta existerar en mått vid den totala kvantiteten lösta näringsämnen inom blandningen.
Ämnen likt natrium samt klorid ger högt ledningstal dock ingen näring. förbättrad då för att titta hur många kväve detta finns, eftersom kvävet existerar detta viktigaste näringsämnet. Algomin mot modell kunna existera en utmärkt medel för att tillföra angående man behöver kalka alternativt ifall detta existerar ont angående mikronäringsämnen inom jorden, dock fungerar sämre likt gödselmedel eftersom detta innehåller väldigt lite kväve.
Hur många bör man gödsla?
kvantiteten gödsel man behöver tillföra beror helt samt hållet vid hur många näring man till försvunnen då man skördar.
Färska växtdel innehåller många näring, medan rotsaker innehåller lite.
Lär dig ifall hur samt då ni bör gödsla dina växter inom trädgården.Odlar man baljväxter, tillför man kväve mot jorden genom dem kvävefixerande bakterierna inom rötterna, dock då förmå detta existera viktigt för att gödsla tillsammans kalium samt fosforrika medel likt vedaska samt algomin. Rabatter liksom ej skördas behöver mindre mängd gödsel, dock rosor existerar näringskrävande samt detta existerar utmärkt för att blanda in rikligt tillsammans gödsel nära planteringen.
detta brukar artikel lagom för att tillföra 2–3 kilo väl förmultnad stallgödsel (ko- alternativt hästgödsel) per kvadratmeter mot grönsakslandet vid våren. Använder man hönsgödsel räcker detta tillsammans cirka 2 deciliter per kvadratmeter till för att ej riskera kväveläckage.
Anpassa gödsel efter jordtyp
Olika mark äger olika förmåga för att hålla fast näringen.
detta kunna existera förödande för att gödsla enstaka enkel sandjord tillsammans mineralgödsel eftersom näringen rinner rakt igenom angående detta ej finns aktiva växter likt fångar upp den.
Vad samt hur ofta?Partiklarna inom lerjordar samt mullrika mark äger massiv yta var näringen kunna fastna, samt en utmärkt sätt för att öka den näringslagrande ytan inom sandjordar existerar för att blanda in biokol inom marken. på grund av näringskrävande växter liksom bladgrönsaker kunna detta artikel ett god koncept för att övergödsla senare beneath säsongen. detta är kapabel man utföra tillsammans med flytande näring vilket nässelvatten alternativt hönsgödsel uppslammat inom en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig (se tabell nedan mot vänster).
alternativt även fyller år man vid tillsammans en ytterligare lager gräsklipp.
Svingödsel: Näringsrikt samt besitter ett god balans mellan näringsämnena (NPK-värdet 5-1-6) dock den fräna lukten utför för att den ej lämpar sig till trädgårdsodling.
Färsk hönsgödsel: existerar många starkare än stallgödsel samt bör läggas vid inom betydligt mindre mängder.
50–100 kg per 100 m² existerar tillräckligt. All hönsgödsel, oavsett angående den existerar nyligen tillverkad alternativt torkad bör läggas vid tillsammans tillsammans med rikliga mängder från annat mer kvävefattigt organiskt ämne ifall hönsgödseln bör användas såsom grundgödsling.
Komposterad hönsgödsel: Är för att föredra framför ny hönsgödsel.
Blanda 50% hönsgödsel samt 50% mark beneath sommaren samt låt högen ligga ner väl övertäckt mot nästkommande vår.
Lägg den då inom landen tillsammans tillsammans annat organiskt ämne. Cirka 5 liter per m² från den komposterade hönsgödseln existerar lagom.
Torkad hönsgödsel: en snabbverkande gödselmedel likt främst existerar kväverikt, dock detta innehåller även ganska många fosfor (NPK-värdet 7-2-2). Lämpar sig bäst liksom tillskottsgödsling samt övergödsling från gräsmattor.
Pelleterad hönsgödsel är kapabel köpas inom trädgårdsbutiken samt existerar enkel för att hantera. Man bör dock artikel försiktig tillsammans hönsgödsel samt ej tillsätta detta till tidigt, eftersom näringen enkel sköljs försvunnen från nederbörd. nära mångårig användning från torkad hönsgödsling existerar detta viktigt för att även tillföra kvävefattigt organiskt ämne liksom t ex halm samt löv.
Hästgödsel: en snabbverkande samt näringsrikt gödselmedel såsom existerar förhållandevis torrt samt enkel för att nyttja.
dock detta bryts ner fort. besitter starkast gödselverkan detta inledande året samt sedan svagare verkan dem nästa numeriskt värde år. önskar man höja mullhalten inom marken tillsammans med hästgödsel får man upprepa behandlingen ganska ofta. detta existerar från detta skäl vilket ny hästgödsel ofta används inom varmbänkar. detta alstrar många värme då detta bryts ner (NPK-värde 3-0,5-2,5).
Tänk vid för att hästgödsel ifrån stall förmå innehålla stora mängder strö vilket reducerar gödningseffekten.
Kogödsel: Betydligt fuktigare än hästgödsel samt bryts ner långsammare, passar därför utmärkt då man önskar höja mullhalten inom fattiga sandjordar samt tunga lerjordar. äger enstaka jämn gödselverkan inledande samt andra året samt ett svag gödselverkan detta tredjeplats året.
Innehåller mer kalium än ridhäst samt hönsgödsel (NPK-värde 4-0,5-4,5).
Får- samt getgödsel: god gödsel dock liksom hönsgödsel riktig kraftfull. Bör helst komposteras alternativt nära direkt gödsling blandas tillsammans annat organiskt ämne. Lämplig giva nära höstgödsling existerar 50–100 kg per 100 m².
Kompost: kunna artikel en utmärkt gödsel- samt jordförbättringsmedel.
dock gödselverkan är kapabel existera svår för att uppskatta eftersom näringshalten varierar tillsammans materialets ursprung samt vid hur nedbrytningen fortlöpt. inom inledande grabb bör man nog betrakta kompost likt en jordförbättringsmedel snarare än en gödselmedel. en intressant alternativ mot konventionell kompostering existerar för att kultivera mögelväxt vid restavfallet.
Champinjonodlare använder hästgödsel likt odlingssubstrat samt ostronskivling samt shiitake är kapabel kultiveras vid olika flis samt träprodukter. besitter man tur för att bo nära ett svampodlare är kapabel man ett fåtal en ypperligt jordförbättringsmedel på grund av ett prisvärd penning. Dessutom förmå detta dyka upp lite eftersläntrande champinjoner inom grönsakslandet.
Egentligen existerar svampodling detta perfekta komplementet mot trädgårdsodling, eftersom svamparna gillar dem mörka hörnorna från trädgården.
Alla trädgårdsägare samt jordbrukare vet för att detta behövs gödsel ifall man bör erhålla en utmärkt resultat.Massor från råd angående detta finns vid nätet till den intresserade (www.fungi.com).
Matavfall: angående man ej önskar kompostera matavfallet är kapabel man gräva ner detta direkt inom grönsakslandet alternativt fermentera detta inledningsvis (bokashi). Då förmå kvävet tas upp direkt från växtligheten samt man reducerar risken till kväveförluster.
detta går för att bygga upp ett många näringsrik samt mullrik mark vid detta sätt.
Färskt gräsklipp: en många effektivt gödselmedel eftersom detta innehåller noggrann dem proportioner från näringsämnen vilket växterna behöver. Dessutom bryts detta ner lagom fort samt näringen frigörs inom identisk takt liksom växterna behöver den. dock man får ej lägga vid till tjockt, särskilt ej ifall klippet endast består från finklippt växttäcke, till då blir detta syrefritt samt kvävet kunna avgå inom gasform.
Cirka 10 centimeter existerar lagom. gräs klipp fullfölja även för att jorden hålls fuktig. angående detta behövs, fyller år man vid tillsammans med nytt klipp då maskarna dragit ner detta gamla klippet inom jorden alternativt då detta gulnat samt sjunka ihop.
Tång: Tång innehåller ej lika många kväve vilket djurgödsel dock däremot många kalium.
Växter såsom ursprungligen existerar kustnära; mot modell sparris samt mangold, passar utmärkt för att gödsla tillsammans med ny tång. Klorkänsliga växter såsom rotfrukt samt jordgubbar bör man däremot ej gödsla tillsammans med tång. angående man komposterar tången ger den en utmärkt jordförbättringsmedel såsom passar speciellt god vid enklare jordar.
Stenmjöl: innehåller inget kväve, dock är kapabel däremot innehålla ett sektion kalium samt fosfor, beroende vid fanns stenen kommer ifrån.
detta existerar en många långsamverkande gödselmedel eftersom detta vittrar långsamt inom marken. detta förmå utföra viss nytta inom magra sandjordar dock viktigare existerar för att tillföra organiska gödselmedel mot jorden.
Benmjöl: består mot största delen från kalcium samt fosfor dock innehåller även ett sektion kväve.
detta existerar en utmärkt gödselmedel ifall detta existerar ont angående fosfor inom marken. Benmjölet löser sig fortare inom sur mark dock effekten blir mer långvarig inom mark tillsammans med neutralt pH-värde. Benmjöl används var man önskar stimulera blombildning samt fruktsättning. enstaka årlig giva vid 30–50 g per m² brukar existera tillräcklig.
Bristsjukdomar inom trädgården är kapabel existera många svåra för att diagnostisera.
Ofta uppstår flera bristsymptom samtidigt vid enstaka samt identisk planta.
Bristsjukdomar kunna även förväxlas tillsammans med skadedjursangrepp, andra sjukdomar, uttorkning alternativt genetiska avvikelser.
inom en tidigt skede existerar bristsjukdomar enklare för att upptäcka eftersom symptomen ofta existerar mer unika samt distinkta.
Växterna reagerar olika beroende vilket tema detta existerar bristande vid.
Kväve, fosfor samt svavel ingår vilket byggstenar inom proteiner samt inom arvsmassan. angående bristande uppstår stannar tillväxten från. Växterna satsar då sina tillgångar vid för att forma mer rötter till för att anlända åt dessa ämnen. detta oss ser ovanför marken existerar små samt taniga växter dock ägde oss kunnat titta ner inom marken ägde oss sett många rötter inom förhållande mot dem små skotten liksom sticker upp.
bristande vid kalium samt magnesium å andra sidan, resulterar inom dålig rotväxt.
Dessa näringsämnen påverkar fotosyntesen samt då dem saknas blir detta bristande vid kolhydrater inom växten. Då äger växten ej råd för att skicka tillgångar mot rötterna, vilket leder mot för att upptar plats blir ännu sämre. ett ond cirkel är kapabel utvecklas dock lyckligtvis existerar detta sällsynt tillsammans kalium- samt magnesiumbrist inom våra trädgårdar, eftersom dem finns inom ganska massiv mängd inom jordskorpan.
Kväve finns ej alls inom berggrunden, utan kommer ursprungligen ifrån dem kvävefixerande bakterierna inom jorden.
till för att mikrolivet inom jorden bör frodas existerar detta viktigt för att tillföra organiskt ämne inom struktur från mot modell naturgödsel samt gräsklipp.
Fosfor (P)
existerar detta näringsämne vilket näst kväve oftast ger bristande inom naturliga ekosystem, dock bristande existerar ovanligt inom våra trädgårdar.
Fosfor existerar viktigt till energibalansen inom växten. Fosfor finns även inom cellkärnorna samt inom cellmembraner. bristande ger dålig tillväxt samt röd- alternativt bronsaktiga ark samt dålig blomning.
detta finns många fosfor inom benrester samt fiskrens, därför innehåller gamla kulturjordar ofta många fosfor. Detta besitter använts inom arkeologin på grund av för att hitta gamla boplatser nära arkeologiska utgrävningar.
Sandjordar existerar ofta fosforfattiga samt behöver gödslas, medan fosforn inom kalkrika mark binds hårt mot kalken samt då hjälper detta ej många för att gödsla. dock växterna inom dessa mark äger anpassat sig mot detta samt är kapabel anlända åt den bundna fosforn.
Höns samt svingödsel existerar rik vid fosfor medan ridhäst samt kogödsel existerar fattigare.
Benmjöl existerar en ypperligt, dock ganska kostsamt sätt för att öka vid fosforhalten inom marken.
Kväve (N)
behövs inom stora mängder. detta finns inom varenda proteiner, såsom bland annat används på grund av för att binda luftens koldioxid mot kolhydrater inom fotosyntesen.
Riklig kvävegödsel ger många bladmassa, samt sallat samt andra bladgrönsaker behöver många kväve.
Blomning försenas ofta då växten satsar vid bladtillväxt. Kvävebrist ger små plantor tillsammans gulgröna, ofta små blad.
på grund av många kväve ger mörkgröna, buckliga växtdel samt utför växten känsligare på grund av sjukdomar samt insektsangrepp.
Gödselmedel liksom ger många kväve existerar bland annat hönsgödsel samt urin. Urin innehåller ungefär 5 g kväve, 1 g fosfor samt 2 gram kalium per liter.
Späder man enstaka sektion urin tillsammans 10–15 delar vätska får man ungefär samma
koncentrationer vilket färdigblandad flytande mineralgödsel, något för att tänka vid angående man önskar spara både valuta samt tillgångar. på grund av för att erhålla identisk styrka tillsammans hönsgödsel är kapabel man slamma upp enstaka halv deciliter ny hönsgödsel inom 10 liter vatten.
Man brukar rekommendera för att späda 1 sektion nässelvatten tillsammans med ca 10 delar vätska, dock näringshalten inom enstaka sådan blandning blir betydligt lägre än dem doser likt rekommenderas på grund av flytande näring (se tabell).
Nässelvatten likt fått stå några veckor samt jäsa besitter enstaka kvävehalt vid ca 0,3–0,4 gram per liter.
Kalium (K)
förekommer ständigt inom löst struktur inom växten samt ingår ej inom några organiska molekyler. Kalium behövs till för att reglera dricksvatten samt saltbalansen hos växterna.
bristande vid kalium ger ofta torra bladkanter. Svin- samt kogödsel innehåller många kalium dock lättaste sättet för att tillföra kalium existerar genom vedaska såsom förmå innehålla flera andel kalium. Några nävar vedaska per kvadratmeter räcker på grund av för att täcka kalium nödvändigheten hos dem flesta köksväxter.
andra näringsämnen vilket växterna behöver existerar magnesium (som ingår inom klorofyll) samt kalcium (som ingår inom cellväggar) dock detta existerar sällan man får bristande vid dessa ämnen.
Dessutom behövs ett hel massa mikronäringsämnen, dock detta existerar sällan man behöver tillföra dessa ifall man gödslar tillsammans med organiska gödselmedel.