Vad kännetecknar en demokratisk stat

Sverige äger ett parlamentarisk demokrati.

Bilden visar riksdagshuset vid Helgeandsholmen inom Stockholm.

I detta denna plats avsnittet presenteras några stats- samt styrelseskick inom världen. oss bör även titta vid maktfördelning samt påverkansmöjligheter inom olika demokratiska samt antidemokratiska system.

Koppling mot kurs- samt ämnesplaner hittar ni längre ner inom texten.

Vad existerar statsskick samt styrelseskick?

Hur styrs dem olika länderna runt angående inom världen?

Vilka faktorer avgör hur en nation styrs? vad bör undersökas?

Begreppen statsskick samt styrelseskick hänger ihop. Styrelseskick existerar enstaka sektion från samt ingår inom begreppet statsskick. detta existerar egentligen ganska enkelt, oss bör på denna plats reda ut detta hela.

Statsskicket redogör vem såsom existerar statschef inom landet.

detta finns numeriskt värde statsskick för att välja mellan: monarki samt republik. Dessa numeriskt värde statsskick är kapabel inom sin tur kombineras tillsammans med inslag från både demokrati samt diktatur vilket påverkar den grad från auktoritet vilket statschefen får.

Då existerar oss inne vid hur landet styrs - dess styrelseskick.

tillsammans med styrelseskick menar oss på denna plats hur makten inom landet existerar fördelad samt organiserad samt hur makthavarna ansvarar inför lagen samt folket.

De flesta från oss existerar redan bekanta tillsammans med begreppen demokrati samt diktatur, således oss börjar inom den änden - d.v.s vilka styrelseskick (demokratiska alternativt diktatoriska system) länder är kapabel äga samt hur dem fungerar.

Demokrati vs diktatur

I begreppet statsskick ingår hur makten existerar fördelad.

denna plats brukar man ursprunglig samt främst skilja mellan: demokrati (folkvälde) samt diktatur (envälde).

Demokrati

Demokrati existerar en styrelseskick var makten ligger hos människor. termen demokrati kommer ifrån grekiskan. Begreppet härstammar ifrån orden demos liksom betyder “folk” samt kratos såsom betyder “styre”. Demokrati betyder därför “folkstyre” samt användes ursprungligen såsom en styrelseskick inom antikens Aten.

inom ett modern fras existerar detta även vad likt avses tillsammans begreppet. samtliga former från moderna demokratier kräver medverkan från vanliga människor. Idag existerar demokrati således väl etablerat inom samhället för att detta även inom företag samt organisationer pratas angående demokrati.

Diktatur

Diktatur existerar motsatsen mot demokrati.

Begreppet kommer ifrån antikens Rom var man inom tider från fientligt inställda hot alternativt andra kriser valde ett diktator på grund av för att styra den romerska republiken ensamt beneath en halvårs tidsperiod. Idag används begreppet diktatur till för att förklara en samhälle såsom styrs från enstaka alternativt flera personer såsom ej existerar folkvalda, samt var lite alternativt inget demokratiskt påverkan finns.

Olika former från demokrati

I grunden finns numeriskt värde olika typer från demokrati.

Den inledande formen existerar direkt demokrati (direktdemokrati) var varenda medborgare existerar tillsammans samt deltar inom dem beslut liksom bör saknas. Den andra formen existerar omväg demokrati alternativt representativ demokrati likt den även kallas - var människor väljer representanter likt bör styra åt dem beneath enstaka begränsad period, vanligtvis vid fyra år.

Många stater äger inslag från både detta en samt detta andra, även ifall enstaka helt majoritet från världens demokratiska länder tillämpar representativ demokrati.

Anledningen mot detta existerar för att detta skulle existera svårt samt olämpligt för att styra en helt nation tillsammans med direkt demokrati eftersom detta skulle kräva en konstant samt totalt politiskt engagemang från varenda röstberättigade inom landet.

Även inom Schweiz liksom existerar detta nation tillsammans högst andel direkt demokrati inom världen existerar detta begränsat mot område nivå alternativt mot speciella folkomröstningar.

Folkomröstningar förekommer även inom land, dock mot skillnad ifrån Schweiz existerar dem ej bestämmande utan fungerar endast liksom rekommendationer mot riksdagen liksom fattar dem kritisk besluten.

Olika sätt för att strukturera demokrati inom ett stat

Ytterligare ett faktor liksom bestämmer en lands styrelseskick existerar frågan ifall ansvarighet inför lagen samt folket.

I länder liksom tillämpar demokrati finns detta flera olika sätt för att strukturera demokratin beroende vid hur makten fördelas oavsett ifall detta rör sig ifall monarki alternativt republik (se nedan).

dem numeriskt värde vanligaste formerna existerar parlamentarism samt presidentialism vilka bygger vid numeriskt värde olika typer från maktfördelning (som hänger ihop tillsammans med ansvarsfrågan).

Parlamentarism

Parlamentarism betyder för att en nation styrs tillsammans stöd från en parlament (riksdag) vars ledamöter (medlemmar) existerar valda från människor.

Den statsmakt liksom äger ansvaret till landets styre måste alltså äga stöd från parlamentet. Vanligen får detta område alternativt dem partier såsom äger flest röster chansen för att forma statsmakt, vilken sedan styr landet beneath den mandatperiod såsom gäller (vanligtvis beneath fyra år) alternativt tills för att den blir avsatt från parlamentet.

I en parlamentariskt struktur existerar detta parlamentet såsom fattar beslut ifall lagar samt regeringen vilket verkställer parlamentets beslut.

Regeringen måste rätta sig efter vilket parlamentet beslutar alternativt avgå.

Förenklat kunna man yttra för att regeringen existerar ansvarig inför parlamentet (riksdagen - folkrepresentationen).

I landet äger oss s.k. negativ parlamentarism alternativt minoritetsparlamentarism vilket detta även kallas. detta betyder för att regeringen förmå styra således länge liksom den ej besitter ett majoritet inom parlamentet (riksdagen) mot sig.

vid därför vis existerar detta möjligt för att forma ett statsmakt även ifall regeringspartierna ej besitter ideologiskt stöd från ett majoritet inom riksdagen. dock regeringen måste tolereras från ett majoritet inom riksdagen.

Motparten mot parlamentarism existerar presidentialism.

Presidentialism

Presidentialism bygger vid en struktur tillsammans maktdelning var den lagstiftande makten existerar strikt åtskild ifrån den verkställande makten.

Väljarna utser genom regelbundna samt landsomfattande omröstning vem liksom bör existera president (statschef samt regeringschef), såsom inom mot modell land i västeuropa alternativt USA. Statschefen utses därmed direkt från väljarna samt förmå sedan egen välja sin regering.

Oftast utgör den lagstiftande församlingen från enstaka kongress likt består från numeriskt värde kammare tillsammans med folkvalda representanter.

Eftersom systemet tillsammans med presidentialism ej existerar beroende från omröstning mot en parlament, därför är kapabel presidenten tillsätta sin personlig statsmakt utan för att behöva ta hänsyn mot partipolitik.

enstaka president besitter därför betydligt mer personlig inflytande jämfört tillsammans med enstaka statsminister alternativt motsvarande regeringschef inom en parlamentariskt system.

Två elementär former från statsskick: monarki samt republik

Utöver olika styrelseskick måste oss även titta vid själva grunden alternativt utgångspunkten på grund av en statsskick.

Det finns numeriskt värde slags statsskick: monarki samt republik.

dem förmå ej kombineras tillsammans med varandra, utan existerar inkompatibla. Övriga statsskick betraktas inom regel liksom olika varianter från dessa numeriskt värde ursprungliga.

• Med monarki menas för att landet äger enstaka monark alternativt drottning liksom statschef. Kungamakten existerar inom regel ärftlig.
   
• I ett republik saknar staten monark samt drottning samt äger istället ett folkvald regeringschef (t.ex.

  enstaka statsminister alternativt president) liksom statschef.

  Var detta verkligen demokrati inom antikens Aten?

  Läs mer >
   

Runt angående inom världen förekommer flera olika statsskick - ifrån renodlade monarkier, vilket Saudiarabien, mot utpräglade republiker likt USA.

Dessa existerar ofta knutna mot varierande uppfattningar ifall demokrati.

Vissa stater äger ett konstitutionell monarki, såsom mot modell land. detta innebär för att staten formellt existerar ett monarki dock för att monarken saknar politisk inflytande. inom andra fall kunna man äga ett republik, dock var istället den valda statschefen besitter begränsad politisk auktoritet.

en sådant modell existerar Tyskland.

Alla "demokratier" existerar ej demokratiska

Idag kallar sig nästan varenda länder till demokratiska, oavsett ifall dem existerar detta alternativt ej. ett grundregel brukar existera för att dem länder vilket besitter tillsammans med termen “demokrati” inom sitt officiella namn, vanligtvis ej existerar demokratiska länder.

Ibland är kapabel detta artikel ett renodlad diktatur såsom Demokratiska folkrepubliken Nordkorea.

Det finns flera organisationer såsom brukar rangordna länder efter hur demokratiska dem existerar. numeriskt värde från dessa existerar tidskriften The Economist, vilket rangordnar i enlighet med Democracy index; samt Freedom House vilket även utför rangordning från världens demokratier.

Andra styrelseskick samt statsskick

Utöver sedvänja former på grund av demokrati finns ett rad olika sätt för att styra ett stat.

Anarki

Anarki förknippas ibland tillsammans med en tillåtelse från kaos var ingen styr.

till ett anarkist betyder detta dock snarare en samhälle var ingen stat existerar samt var samtliga människor samarbetar fritt, dock såsom jämlika. vid således sätt existerar anarkismen motståndare mot all inflytande samt varenda typer från klasskillnader.

Geniokrati 

Geniokrati existerar idén ifall för att samhället bör styras från genier vilka utses genom för att man helt enkelt mäter deras intelligens.

Bara dem tillsammans med tillräckligt upphöjd intelligens får existera tillsammans med samt välja samt styra ovan samhället. vid således vis kunna man kalla idén på grund av ett blandning från demokrati samt diktatur. Idén existerar nära besläktad tillsammans meritokrati var individer samt deras påverkan rangordnas efter meriter, vanligen inom struktur från träning alternativt liknande.

mot skillnad ifrån geniokrati, var intelligens existerar detta liksom avgör, existerar detta denna plats istället formella meriter samt prestationer liksom ligger mot bas på grund av individens påverkan. Klass alternativt kön bör ej existera kritisk, endast individens duglighet. Detta existerar ett koncept vilket existerar vanligt förekommande inom näringslivet.

Teokrati

I enstaka teokrati anses den gudomliga makten fanns överordnad samt grunden till hur samhället styrs.

dem såsom styr landet anses existera detta gudomligas ställföreträdande vid jorden. Genom historien besitter detta ofta kombinerats tillsammans med enväldig kungamakt var regenten ansetts artikel gudomligt utvald alternativt ibland mot samt tillsammans med enstaka levande gud, liksom inom forntidens Egypten. en modell vid enstaka teokrati inom vår personlig period existerar Vatikanstaten.

Hierokrati

Ett närbesläktat styrelseskick tillsammans teokrati existerar hierokrati, vilket existerar en struktur var präster styr.

Hierokratier besitter varit vanliga beneath historisk tidsperiod, mot modell bland dem syd- samt centralamerikanska högkulturerna. inom vår personlig tidsperiod utgör Iran en modell vid enstaka hierokrati, var staten styrs från en mäktigt präster bestående från mullor samt ayatollor vilka äger en stort samt omfattande effekt ovan detta iranska folkvalda parlamentet.

Plutokrati

I enstaka plutokrati fördelas den politiska makten efter människors ekonomiska tillgångar.

Historiskt besitter detta varit förekommande vid flera ställen inom världen samt även land ägde inslag från plutokrati då rösträtten plats graderad vid 1800-talet samt start från 1900-talet. Då fick bara vissa rika rösta.

Oligarki

Även oligarki besitter liknande drag. Medan enstaka plutokrati förmå artikel delvis demokratisk, existerar ett oligarki kontrollerad från en fåtal många rika människor.

Dessa oligarker behöver ej nödvändigtvis äga politiska maktpositioner, dock kunna ändå äga massiv resultat vid politiken, vilket inom dagens Ryssland. inom en historiskt perspektiv besitter dessa grupper ofta utgjorts från enstaka markägande många rik aristokrati.

Kleptokrati

Slutligen förmå oss även nämna begreppet kleptokrati vilket beskriver en styrelseskick var makthavarna inom samhället utnyttjar regeringens möjligheter, råvaror samt människor på grund av för att berika sig själva.

dem kunna därför ses likt tjuvar. Begreppet kleptokrati brukar ibland koppas mot statsskick tillsammans med diktatur alternativt bristfällig demokrati tillsammans med enstaka upphöjd grad från korruption.

LÄS MER:Demokrati

LÄS MER:Sveriges politiska system

LÄS MER:Demokratisk konsekvens samt demokratiska modeller

LÄS MER:Statsskick

LÄS MER:Parlamentarism

LÄS MER:Presidentialism samt semipresidentialism

LÄS MER:Diktatur

PODCAST:Riksdag samt statsmakt inom Sverige

PODCAST:Demokrati samt demokratins principer

PODCAST:Demokratin inom antikens Aten

Diktatur. Motsatsen mot demokrati.

inom enstaka diktatur kunna väljarna ej välja vem alternativt vilka likt bör styra. ej heller kunna dem styrande röstas försvunnen ifrån makten inom allmänna val.

Direktdemokrati: varenda röstar vid ett samt identisk gång ifall en beslut, t.ex. inom klassrummet. Majoriteten ”vinner”.

Folkomröstning: Omröstning var varenda röstberättigade medborgare får delta.

Folkomröstningar förmå anordnas inom vissa problem att diskutera både vid område nivå samt inom kurera landet. detta existerar riksdagen vilket fattar beslut angående enstaka folkomröstning bör behållas inom all landet. Man skiljer mellan rådgivande folkomröstningar samt folkomröstningar inom grundlagsfrågor. Hittills besitter sex rådgivande folkomröstningar ägt utrymme inom Sverige.

Monarki: landet existerar enstaka monarki.

detta innebär för att ett monark alternativt ett regerande drottning existerar landets statschef. Sedan 1810 existerar detta släkten Bernadotte likt besitter varit statschefer. Statschefen besitter ingen politisk auktoritet. monark Carl XVI Gustav deltar ej inom regeringens sammanträden. Kungens viktigaste övning existerar för att företräda landet liksom dess statschef.

denne tar emot främmande länders sändebud, samt genomför statsbesök inom andra länder.

Representativ demokrati: Kallas även omväg demokrati. människor väljer ut vilka likt bör företräda dem samt avgöra, t.ex. inom riksdagen.

Republik: enstaka stat vars politiska auktoritet innehas från alternativt utgår ifrån ett folkvald statschef såsom företräder människor.

enstaka republik förmå ej äga en kungahus. Republik samt monarki ställs ofta emot varandra såsom oförenliga.

Statsskick: På vilket sätt en nation styrs. på denna plats utgår man ifrån antingen monarki alternativt republik. Båda dessa kunna inom sin tur kombineras tillsammans olika styrelseskick (demokratiska alternativt diktatoriska system).
 

Uppgifter samt frågor

Frågor mot texten:

1. Förklara hur begreppen statsskick samt styrelseskick hänger ihop.
    
2. Vilka numeriskt värde elementär styrelseskick finns?
    
3. Vilka fördelar finns tillsammans direktdemokrati jämfört tillsammans med representativ (indirekt) demokrati?
    
4. Varför förekommer nästan enbart representativ demokrati samt ej direktdemokrati inom världens samtliga demokratiska stater?
    
5. En demokratisk stat brukar inom regel organiseras genom antingen parlamentarism alternativt presidentialism.

   Beskriv skillnaden mellan dem numeriskt värde demokratiska systemen.
    

6. Vad menas tillsammans en statsskick?
    
7. Det finns numeriskt värde olika primär statsskick - monarki samt republik. Beskriv skillnaden mellan dem numeriskt värde typerna.

Ta reda på:

1. Vilket statsskick besitter nästa länder:
   
       a) Finland
   
       b) Storbritannien
   
       c) Iran
   
       d) Thailand
   
       e) USA
   
       f) Nederländerna
    
2. Nämn minimalt tre stater tillsammans diktatoriska inslag likt kallar sig på grund av demokrati alternativt folkrepublik.
    
3. Hur förändrades Sveriges styrelseskick beneath frihetstiden?

Diskutera:

1. Tycker ni för att landet bör artikel ett monarki alternativt enstaka republik?

   bör oss avskaffa kungahuset? Motivera.
    

2. Varför kallar sig flera diktaturer till demokratier?
    

Källor:
The world factbook: https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/
David Held, Demokratimodeller. ifrån klassisk demokrati mot demokratisk autonomi, Daidalos, 2005
Olof Petersson, Vår demokrati, SNS förlag, 2009
Mikael Gilljam samt Jörgen Hermansson, Demokratins mekanismer, Liber, 2003
Stefan Ewald, Religionslexikonet, Bokförlaget Forum, 1996
https://sv.wikipedia.org/wiki/Demokratiindex
https://freedomhouse.org/report/freedom-world/freedom-world-2018


FÖRFATTARE

Text: Mikael Bruér, SO-lärare, universitetsadjunkt, författare samt föreläsare

Webbplats:gothiafortbildning.se
Boken SO-ämnena inom blickfånget från Mikael Bruér innehåller konkreta råd vid hur ni förmå förbättra din utbildning.

Tillsammans tillsammans med lektionsförslag samt didaktiska reflektioner presenteras enstaka klar samt nytänkande modell till användningen från Lgr 11 inom arbetet tillsammans dem fyra SO-ämnena.. tillsammans utgångspunkt inom författarens eget förhållningssätt mot SO-ämnet behandlas historik, styrdokument samt bedömning.

SO-ämnena inom blickfånget existerar inom inledande grabb inriktad mot pedagog vid högstadiet, dock även pedagog vid mellanstadiet samt gymnasiet förmå äga nytta från boken.

Den äger enstaka klar koppling mot skolans styrdokument samt existerar skriven till för att passa varenda likt jobbar tillsammans med SO.

Koppling mot skolans styrdokument

Innehållet existerar kopplat mot grundskolans läroplan på grund av samhällskunskap åk 7-9 samt mot gymnasiets ämnesplaner på grund av Samhällskunskap 1a1 samt Samhällskunskap 1b.