Hur man säkrar ogräs barriär

Trädgårdsogräsens värld

Ogräs inom trädgÃ¥rden är växtarter vars plantor är pÃ¥ fel lokal i enlighet med DIN ögonkontakt liksom trädgÃ¥rdsutövare. Vilka växter såsom kommer för att fÃ¥ störst möjligheter inom din trädgÃ¥rd beror dels pÃ¥ lokala grundförutsättningar, dels pÃ¥ vilka möjligheter ni skapar.

Frågorna är alltså följande:

---

• Befinner oss oss inom norra alternativt södra delen från vÃ¥rt avlÃ¥nga land? Ligger den aktuella delen från trädgÃ¥rden inom norr- alternativt söderläge, soligt alternativt skuggigt, torrt alternativt fuktigt o.s.v?

• Hur ser markanvändningen ut – naturtomt tillsammans väletablerade växtsamhällen alternativt ett massiv andel ”öppna” ytor, vilket rabatter samt trädgÃ¥rdsland?

  Faktorer likt gödsling, vattning, marktäckning, gräsklippning o.s.v. styr också tillsammans tillsammans hur intensivt trädgården utnyttjas för olika aktiviteter.

---

De flesta s.k. trädgÃ¥rdsogräs besitter svÃ¥rt för att konkurrera inom detta lÃ¥nga loppet tillsammans med dem arter såsom bildar växtsamhällen där människans pÃ¥verkan är mindre, t.ex.

ängsmark alternativt blÃ¥bärsgranskog. ifall ni skulle överge din trädgÃ¥rd samt lÃ¥ta den växa igen skulle dem flesta från dina ogräs existera borta inom nÃ¥gra fÃ¥ Ã¥r. dem skulle ersättas från andra växtarter såsom bildar mer stabila växttäcken. Detta är enstaka naturlig förändring inom naturen såsom oss kallar efterträdelse eller följd (lat.

efterträdande). Man skulle inom detta kontext behärska titta ogräsen såsom ett naturens första insatsstyrka inom en Ã¥tererrövningsarbete för att ställa mot rätta detta artificiella ekosystem vilket ni skapat samt läka tiden mÃ¥ste underhÃ¥lla för för att kallas trädgÃ¥rd.

TrädgÃ¥rdens ogräs är experter pÃ¥ för att Ã¥terta störd samt blottad mark, där ogräsen läker.

För för att snabbt göra detta satsar mÃ¥nga ogräs pÃ¥ för att t.ex. producera många stora mänger frön (t.ex. maskros, svinmÃ¥lla) eller snabbväxande ovan- eller underjordiska utlöpare (t.ex. revsmörblomma, kvickrot). ett friväxande mÃ¥lla förmå beneath goda tillväxtbetingelser producera över 20 000 frön inom en veritabelt fröregn.

Frön frÃ¥n vindspridda arter (t.ex. Ã¥kertistel, Ã¥kermolke) landar vanligen inom 10 – 15 m frÃ¥n moderplantan, dock förmå beneath gynnsamma väderförhÃ¥llanden beneath enstaka dygn transporteras betydligt längre sträckor. Underjordiska utlöpare sönderdelas när man gräver angående alternativt fräser. varenda utlöparbit vilket man sedan ej avlägsnar förmå ge upphov mot nya plantor.

Tistelrötter är kapabel växa horisontellt upp mot 5 – 10 m per Ã¥r. Normal utbredningshastighet för enstaka tistelklon är 1 – 2 m per Ã¥r.

Av dem frön såsom fallit mot marken (drösat) gror enstaka sektion ganska omgÃ¥ende nära markytan ifall fukt- samt temperaturförhÃ¥llandena är dem rätta. andra blir en tillskott mot markens fröförrÃ¥d, angående dem för tillfället ej först hinner ätas upp från fÃ¥glar, möss etc.

Detta fröförrÃ¥d inom marken kunna bestÃ¥ från allt frÃ¥n nÃ¥gra tiotal tusen frön per m² mot detta tiodubbla. från dessa är vanligen för tillfället endast nÃ¥gon andel groningsbenägna. Resten är inom vila, enstaka plan för groning vid rätta tillfällen. Fröna i  markens fröförrÃ¥d förmå överleva mÃ¥nga Ã¥r. Skulle ni gräva ned lite frön pÃ¥ t.ex.

20 cm djup, lever säkert inom medelvärde kvar vart fjärde frö efter 5 Ã¥r. Vissa arters frön kunna leva 20 – 30 Ã¥r alternativt längre, t.ex. skräppor samt mÃ¥llor, medan andra lever bara nÃ¥gra mÃ¥nader, t.ex. hästhov, alternativt möjligen nÃ¥got Ã¥r. Man skulle behärska likna detta fröförrÃ¥d nära en vanligt bankkonto. Upprepade jordbearbetningar reducerar ”kontot” genom Ã¥terkommande uttag genom för att öka antalet grodda frön.

Görs sedan inga insättningar inom struktur från nya drösade frön alternativt fröbemängd gödsel, reducerar ”kontot” successivt. möjligen tillsammans med sÃ¥ många som 20 – 30 procent per Ã¥r, Ã¥tminstone dem första tre Ã¥ren. detta kunna dock inte någonsin bli noll, eftersom nya frön ständigt sätts in pÃ¥ ”kontot” tillsammans med luftström, vilt alternativt människor.

De flesta ogräsfrönas groning stimulans från ljus.

Deras groning gynnas därför av närhet mot markytan. Dit förflyttas djupare liggande frön när ni t.ex. pÃ¥ nÃ¥got sätt bearbetar jorden för sÃ¥dd alternativt odling.

För för att hjälpa dig lite tillsammans idéer vid hur ni förmå angripa dessa oinbjudna växter äger oss satt ihop enstaka register tillsammans 9 snabba råd, därför för att ni äntligen förmå bli från tillsammans dem rackarna!

Ogräsfröet fÃ¥r alltsÃ¥ enstaka meddelande angående för att konkurrensen frÃ¥n ytterligare växtlighet sannolikt just idag är små, samtidigt vilket detta bör finnas god tillgÃ¥ng pÃ¥ tillgångar liksom ljus, en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig samt näring. Startskottet för kapplöpningen tillsammans med kulturväxten angående utrymme samt andra tillgångar äger alltsÃ¥ avlossats.

Ogräskontrollens grunder

Du mÃ¥ste lära dig för att dels känna igen ogräsen likt dyker upp inom din trädgÃ¥rd (artbestämning görs beneath rubriken ovan), dels ett sektion ifall dem enskilda arternas attribut, sÃ¥ för att ni gÃ¥r mot väga pÃ¥ rätt sätt samt nÃ¥r god kontrolleffekt.

Frågorna blir många som:

• I vilka situationer dyker plantor från olika arter upp?

Ogräs från olika karaktär (livsformer) uppträder inom skilda typer från grödor. Ogräsens villkor/möjligheter bestäms inom särskilt hög grad från deras personlig Ã¥rliga utvecklingsrytm, hur den passar tillsammans med dem växter liksom ni odlar, när samt ifall jordbearbetning utförs beneath Ã¥ret samt motpartens d.v.s.

grödans täthet samt utvecklingsrytm. tillsammans andra mening enstaka ständigt pÃ¥gÃ¥ende kamp mellan ogräset samt dem växter liksom ni odlar ifall tillgångar vilket näring, dricksvatten samt utrymme (ljus). Detta innebär för att ettÃ¥riga ogräs (annueller, fröförökade) besitter störst möjlighet mot tillväxt inom ettÃ¥riga grödor liksom köksväxter, rotfrukt, rotfrukter samt inom ettÃ¥riga blomsterrabatter.

inom miljöer tillsammans begränsad jordbearbetning liksom gräsytor, fleråriga rabatter samt fruktbarhet samt bärodlingar är dem flesta ogräsen följaktligen två- (bienner, fröförökade) alternativt fleråriga (perenner, både frö- samt vegetativt förökade).

Här nedan är ett tabell över ogräsens livsformer.

Läs mer angående Livsformer inom den första artikeln, länk här inom vänstra marginalen.

Sammanfatting från ogräsens livsformer samt deras förekomst inom olika grödor.

(Klicka pÃ¥ figuren för för att öppna den inom full storlek inom en nytt fönster, alternativt klicka –här– för för att ladda bostad ett pdf från figuren.)

 

• MÃ¥ste jag ständigt rensa ogräs alternativt är kapabel förebyggande Ã¥tgärder existera mödan värt?

Det förlösande termen är här marktäckning.

Verkar sommekaniskt hinder samt hämmande eftersom ogräsen behöver ljus för för att behärska växa, samtidigt vilket ocksÃ¥ flertalet från deras frön behöver ljusstimulans för för att gro. Vindburna frön kunna ej heller nÃ¥ ner mot markytan samt gro. detta finns flera slags ämne för att tillgÃ¥, dock varenda passar ej lika utmärkt inom varenda situationer samt för samtliga växtslag.

Marktäckning förmå användas inom bota Din trädgÃ¥rd (under t.ex. prydnadsbuskar, runt fruktträd samt bärbuskar, inom grönsaksland, inom växthus samt inom rabatter) samt är kapabel ske dels tillsammans en levande ett- alternativt flerÃ¥rigt växttäcke, dels tillsammans icke levande ämne såsom antingen är mer alternativt mindre heltäckande (t.ex.

vävd kraftig fiberduk, plastmaterial, tidningspapper) alternativt från olika stora bitar från dött alternativt döende växtmaterial (t.ex. bark, halm, gräsklipp) alternativt från krossat/okrossat sten- samt grusmaterial (t.ex. naturgrus, skiffer). ifall detta utförs tillsammans med organiskt ämne (mulching) är detta såsom för att kompostera pÃ¥ stället.

detta enklaste samt billigaste är för att inom första grabb använda detta ni själv besitter tillgÃ¥ng mot inom den egna trädgÃ¥rden alternativt är kapabel köpa billigt, t.ex. från nÃ¥gon lantbrukare (kasserad halm alternativt ensilage).

Täckmaterial för groddplantor från samtliga livsformer (annueller, bienner samt perenner): bark, djurfoder, fÃ¥rull, gräsklipp, halm, kakaoflis, löv, tidningspapper etc. Rotogräs liksom kirskÃ¥l, kvickrot, Ã¥kermolke samt Ã¥kertistel växer igenom denna typ från täckmaterial. en plus är inom samtliga fall för att vissa rotogräs fÃ¥r en grundare rot- samt utlöparsystem samt lättare förmå rensas försvunnen (speciellt nära halmanvändning). Sök vidare inom huvudet ovan pÃ¥ Mulch Guide. Täckmaterial för etablerade perenna ogräs (1 – 2 Ã¥r tillsammans helt ljustätt ämne krävs för full effekt): fiberduk (kraftig), (fÃ¥rull), kartongpapp, presenningsduk, takplÃ¥t (kasserad), tidningspapper (8 – 10 lager) etc. beneath tiden förmå använt täckmaterial inom sin tur täckas tillsammans annat möjligen mer estetiskt tilltalande ämne alternativt organiskt ämne för odling från t.ex nÃ¥gon grönsakskultur alternativt blomsterarrangemang. Sök vidare inom huvudet ovan pÃ¥ Mulch Guide.

 

Marktäckning påverkar ej bara ogräsen utan all odlingsmiljön:

• Skapar samt bevarar enstaka god jordstruktur (maskarna luftar, luckrar samt dränerar; jorden slammar ej heller igen).

• Förhöjd markfuktighet genom för att avdunstningen reducerar (gynnar t.ex.

kÃ¥lväxter samt utplanteringsväxter pÃ¥ lätta, väldränerade mark, medan detta är kapabel bli för fuktigt för t.ex. sallatsväxter).

• Jordtemperaturen är kapabel bÃ¥de öka samt minska beroende pÃ¥ vilket ämne såsom används (svart plast höjer, medan halm, löv samt gräs sänker temperaturen för för att ge nÃ¥gra exempel).

• Färskt organiskt ämne förbättrar växtnäringsförhÃ¥llandena (mer än 10 – 12 cm kunna ge syrebrist samt sämre näringsförhÃ¥llanden.

Särskilt bark samt andra träprodukter, dock även halm, liksom ocksÃ¥ äger hög kol/kväve kvot tvingar mikroorganismerna för att använda markkväve inom nedbrytningsarbetet, vilket kunna ge kvävebrist hos krävande växtslag).

• Ökad motståndskraft mot vissa växtskadegörare (god näingstillgång, jämnare fuktighet inom marken, livaktigt markliv samt mindre påverkan från ogräs bidrar mot detta).

Läs mer angående kontrollmetoden Marktäckning beneath menyn "Kontroll" ovan.

 

• Kan jag använda kemiska bekämpningsmedel (herbicider)?

Endast en fåtal herbicider/preparat är godkända för användning inom hemträdgården, på villatomten alternativt kolonilotten.

dem preparat såsom fÃ¥r användas från Dig likt privatperson är klass 3-medel. Dessa förmå köpas inom vilken ”trädgÃ¥rdsbutik” såsom helst. Verksamma substanser/bestÃ¥ndsdelar inom dessa preparat är: glyfosat (preparatnamn: Rambo, sammanfattning etc.) liksom används mot all sorts oönskad vegetation; ättiksyra (ogräsättika etc.) mot moss samt ogräs; järnsulfat (MossNIX etc.) samt ammoniumoktanat (Herbiclean SL) mot lågväxtväxt inom gräsmattor.

Järnsulfat stÃ¥r för ca 70 % från den totala användningen från bekämpningsmedel inom vÃ¥ra hemträdgÃ¥rdar; pelargonsyra (Finalsan) samt fettsyror (Natria) mot ogräs, moss samt alger; fenoxisyrorna MCPA samt mekoprop förekommer tillsammans tillsammans järnsulfat inom en kombipreparat för gräsmattor (Stroller-Plus Trippel, gödsling samt bekämpning från lågväxtväxt samt örtogräs, tillsammans andra mening en ”allt-i-ett” preparat).

Substansen fluroxipur (Starane 180, Tomahawk 180 EC) fÃ¥r ocksÃ¥ användas inom gräsmattor mot örtogräs, dock är en klass 2L-medel såsom endast fÃ¥r användas yrkesmässigt samt ej från privatpersoner. Behörighet krävs för inköp samt användning.

Stor försiktighet bör iakttas dÃ¥ man lätt är kapabel skada ytterligare växtlighet inom trädgÃ¥rden genom vindavdrift alternativt rotkontakt.

från ovan nämnda substanser är glyfosat, MCPA, mekoprop samt fluroxipur systemiska d.v.s. dem transporteras mot olika delar från växten där dem t.ex. spärrar en enzym inom fotosyntesen varvid växten sÃ¥ smÃ¥ningom svälter ihjäl alternativt pÃ¥ annat sätt pÃ¥verkar växtens metabolism. besitter dÃ¥ den behandlade plantan rotkontakt tillsammans med andra växter inom sin närhet är kapabel substansen även överföras mot dessa liksom dÃ¥ möjligen skadas alternativt t.o.m.

helt dör beroende på känslighet.

Övriga ovan omnämnda substanser är däremot kontaktverkande d.v.s dem besitter ett brännande verkan liksom enbart dödar dem växtceller, såsom substansen kommer inom direkt förbindelse tillsammans.

Alltså ingen fara för överföring via rotkontakt då substansen ej påverkar roten. Små fröplantor dör medan större plantor för detta mesta skjuter nya skott.

Var noga tillsammans angivna skyddsavstÃ¥nd! Inga bekämpningsmedel fÃ¥r nära spridning, pÃ¥fyllning alternativt rengöring hamna inom dagvatten-, dricksvattenbrunnar alternativt vattendrag.

från den inom land totala Ã¥rligen försÃ¥lda mängden kemiska bekämpningsmedel stod vÃ¥ra hushÃ¥ll 2011 för 8,5 % (svamp-, ogräs-, avskräcknings- samt insektsmedel utan att inkludera myggmedel). Jordbruket stod för 19% samt den yrkesmässiga trädgÃ¥rds- samt fruktodlingen för 1,2 %.

• Hur reducerar man markens fröförrÃ¥d?

Antingen satsar man pÃ¥ grunda bearbetningar (2 – 3 cm) sÃ¥ för att ogräsfröna stimuleras för att gro t.ex.

före sÃ¥dd alternativt bearbetar man minimalt sÃ¥ för att sÃ¥ fÃ¥ frö likt möjligt stimuleras för att gro samt fröförrÃ¥det inom marken inom stället fÃ¥r dö efter grabb. Detta kombineras tillsammans med för att man försöker minska insättningarna pÃ¥ "fröbankskontot" inom marken genom för att växten ej ges möjlighet för att gÃ¥ inom blom samt sätta frön.

Figur.

Antal uppkomna groddplantor (ogräs) efter tidig vårbearbetning på trädgårdsmark (medelvärde 2009 – 2012). Effekten varierade tillsammans avseende på fröbankens artsammansättning samt markens fuktighetsförhållanden (goda fuktighetsförhållanden gav störst effekt).

• När är rotogräsen känsligast?

PÃ¥ vÃ¥ren alternativt efter för att man t.ex.

grävt ifall trädgÃ¥rdslandet använder rotogräsen den, inom rötter samt underjordiska utlöpare, upplagrade energin för för att producera nya ny tillväxt samt ark. Efter en tag är ytan från dem ovanjordiska gröna, fotosyntetiserande växtdelarna sÃ¥ massiv för att detta idag uppstÃ¥r en nettobelopp likt är kapabel inlagras, inom plantans underjordiska delar, för kommande behov.

Plantan äger därmed gått förbi den s.k. kompensationspunkten d.v.s. den punkt dÃ¥ energireserven är inom minimum. nära denna punkt är rotogräsen följaktligen känsligast för störningar såsom omgrävning samt avslagning. Återupprepas detta svälter man sÃ¥ smÃ¥ningom ut plantan, vilket inte någonsin fÃ¥r enstaka chans för att innehåll pÃ¥ sina energireserver.

Planterar ni tätt inom t.ex.

enstaka avdrag reduceras ocksÃ¥ rotogräsens konkurrensförmÃ¥ga, dock titta först samt främst mot för att jorden är sÃ¥ fri vilket möjligt frÃ¥n rotogräs före varenda typer från nyetablering, sÃ¥väl sÃ¥dd likt odling. Noggrannhet lönar sig här!

 

Figur. Principdiagram kompensationspunkt. ni svälter ut dem flerÃ¥riga rotogräsen genom för att ofta ta försvunnen dem ovanjordiska delarna från växten (omgrävning, avklippning).

PÃ¥ sÃ¥ sätt tvingas plantan för att använda reservnäringen inom dem underjordiska delarna för för att forma nya fotosyntetiserande ark. nära plantans kompensationspunkt är rotogräsets lagrade energi såsom lägst. Bäst ogräseffekt fÃ¥s alltsÃ¥ angående ogräset störs varenda gÃ¥ng denna punkt nÃ¥s. Effekten förstärks angående Ã¥tgärden följs upp tillsammans med för att dem sönderdelade utlöparna plöjs/grävs ned.

DÃ¥ Ã¥tgÃ¥r än mer energi för växten för att ta sig upp mot markytan igen. (Effekten förmå förstärkas betydligt genom för att man först utför enstaka herbicidbehandling, varefter man sönderdelar samt plöjer/gräver ned  utlöparna efter för att herbiciden fÃ¥tt verka inom 2 – 3 veckor. ny tillväxt frÃ¥n överlevande utlöparbitar fÃ¥r dÃ¥ än svÃ¥rare för att ta sig upp).
 

 

Figur.

angående underjordiska utlöpare (här kvickrot) sönderdelas i enlighet med ovan, stimuleras skottbildningen; vilket tär pÃ¥ energireserverna. Grävs marken sedan ifall alternativt plöjs nära artens kompensationspunkt (kvickrot 3 – 4 blad) orkar färre ny tillväxt nÃ¥ markytan igen. inom kombination tillsammans herbicider förstärks denna konsekvens.

(Foto © H. Fogelfors)

Satsa ständigt pÃ¥ redskap från god standard såsom hÃ¥ller samt är ergonomiskt riktigt skapade samt ej minimalt likt ni känner dig bekväm tillsammans med. inom ett basutrustning skulle följade behärska ingÃ¥ beroende pÃ¥ trädgÃ¥rdens utformning, markförhÃ¥llanden etc: grävgrep tillsammans med smidda pinnar, spade (större), ogräsjärn (ofta kallat maskrosjärn), planteringsspade, kratta, räfsa, kultivator (klohacka), skyffeljärn, bygelhacka tillsammans med utbytbara typer från byglar, ett trädgÃ¥rdspall är ej heller helt fel samt slutligen dock ej minimalt ett SEKATÖR.

Använd grep när lÃ¥nga utlöpare bör grävas upp sÃ¥ för att dem ej skärs från samt inom stället upp förökar ogräset.

Spade är bättre när detta gäller pÃ¥lrötter. Skyffeljärn samt kultivator (lÃ¥ngt alternativt kreditkort skaft) lämpar sig bäst mellan växter inom uppvuxna rabatter. Mellan rader inom trädgÃ¥rdslandet gör bygelhackan en god jobb, tänk pÃ¥ för att jobba bakÃ¥t sÃ¥ man ej trampar inom den uppluckrade jorden. enstaka trädgÃ¥rdspall är likt sagt ej helt fel, kunna t.ex.

vändas upp samt ned, vilket spar knäna ifall man rensar knästÃ¥ende, underlättar ocksÃ¥ när man bör utflykt sig.

Kom ihÃ¥g för att vÃ¥rda redskapen sÃ¥ möjligen dem hÃ¥ller existensen ut ifall ni satsat pÃ¥ god standard. Gör dem rena innan dem sätts in för vintern samt lÃ¥t dem ej stÃ¥ ute inom ur samt skur.

Vassa redskap är ständigt lättare för att jobba tillsammans sÃ¥ slipa dina ”eggverktyg” dÃ¥ samt dÃ¥.

• Var bör jag göra från ogräsrenset?

Det bör helst hamna inom komposten så detta går in inom trädgårdens kretslopp vilket beträffar växtnäring samt inom synnerhet vilket mullråämnen (strukturförbättring).

dock titta upp tillsammans ogräsfrön samt rotogräsens utlöpare. Ogräsplantor liksom hunnit gÃ¥ inom blom mÃ¥ste grävas ned ordentligt sÃ¥ dem ej hamnar inom kompostens ytlager utan längre in där nedbrytningen/omsättningen är vilket störst tillsammans temperaturer pÃ¥ 50 – 60°. nära dessa temperaturer avdödas mÃ¥nga frön, dock lÃ¥ngt ifrÃ¥n varenda (artskillnader).

För för att existera pÃ¥ säkra sidan är detta bäst för att titta mot för att ogräset ej hunnit sätta frön innan detta komposteras.

När detta gäller rotogräsens rötter samt utlöpare bör dem soltorkas nÃ¥gra dagar (3 – 5 dagar beroende pÃ¥ vädret) pÃ¥ lämpligt underlag (t.ex. enstaka plÃ¥tyta) innan dem läggs pÃ¥  komposten, angående ni idag ej från andra skäl väljer soptunnan direkt.

Dyker detta upp ogräsplantor inom komposten mÃ¥ste dem ryckas upp. Är detta frÃ¥gan angående ny tillväxt frÃ¥n rötter samt utlöpare från rotogräs mÃ¥ste dem rensas ut samt torkas igen alternativt sÃ¥ väljer man inom stället soptunnan.

Mycket viktigt för att gräva ifall komposten flera gÃ¥nger sÃ¥ för att allt ämne blir omsatt nära rätt temperatur, gäller särskilt mindre komposter.

För för att fÃ¥ upp temperaturen är kapabel man täcka  komposten tillsammans med transparent plast alternativt blanda in färskt gräsklipp. Större komposter är inom detta kontext för att föredra samt kunna täckas tillsammans med halm alternativt mörk plast.Har man tillgÃ¥ng mot hönsgösel sÃ¥ blandas denna tillsammans med fördel in eftersom den inom stort sett är ogräsfri.

Nykomlingar samt arter såsom uppvisar en våldsamt växtsätt bör ej komposteras utan direkt förpassas mot soptunnan alternativt sÃ¥ lägger man ogräsrenset tillsammans tillsammans med hälften gräsklipp inom enstaka mörk, hel plastpÃ¥se likt knyts mot.

En från dem enklaste metoderna till för att hålla trädgården smaragdgrön samt frisk existerar marktäckning.

Den fÃ¥r sedan ligga ner pÃ¥ ett ostörd, solig ställe beneath nÃ¥gon mÃ¥nad tills innehÃ¥llet blivit ett fuktig röra, liksom sedan kunna läggas pÃ¥ komposten.

 

NÃ¥gra tips för för att underlätta ogräskontrollen

• Lägg upp ett växtföljd för trädgÃ¥rdslandet. Ogräs gror nära olika tider pÃ¥ säsongen.

  inom grova drag gror ett sektion arters frön tidigt pÃ¥ vÃ¥ren, ett sektion senare pÃ¥ säsongen samt enstaka sektion pÃ¥ hösten. Detta är kapabel man utnyttja. Växling mellan grödor likt sÃ¥s nära olika tidpunkter beneath vegetationsperioden bidrar mot för att minska ogräsproblemen genom för att livscyckel-samspelet gröda samt ogräs störs.

  T.ex. plantor från vÃ¥rgroende ogräs förstörs nära sÃ¥bäddsberedningen från grödor likt sÃ¥s senare beneath vÃ¥ren t.ex. bönor. Flertalet tidigt vÃ¥rgroende arterna är dÃ¥ ej längre sÃ¥ groningsvilliga likt tidigare.

  Så snart man vänder ryggen mot besitter gräsmattan smugit sig förbi dem uppsatta barrikaderna, liksom för tillfället blivit gröna.

  Detta medför en mindre uppslag från nya plantor från dessa arter samtidigt vilket andra arter idag förmå äga sitt "groningsfönster" nära denna tidpumkt. Senare nära sommar- alternativt höstsÃ¥dd öppnas samt stängs pÃ¥ identisk sätt nya "fönster" inom markens ogräsfröbank. detta gäller alltsÃ¥ för att producera en växelspel mellan grödor/kulturer vilket sÃ¥s nära olika tidpunkter beneath vegetationsperioden sÃ¥ för att man ej ensidigt gynnar identisk typ från ogräs, t.ex.

  bara sommarannueller (dÃ¥n, svinmÃ¥lla, Ã¥kersenap etc.), ifall allt skulle äga sÃ¥ts tidigt pÃ¥ vÃ¥ren.

• Markera plats ni sÃ¥tt. möjligen inget för den erfarne trädgÃ¥rdsodlaren, dock för nybörjaren likt ej lärt sig för att känna igen dem vanligaste ogräsgroddplantorna inom sin trädgÃ¥rd.

  Stickor, pinnar, markörplantor etc. är näst intill oumbärlig hjälp. När kunskapen är inhämtad är kapabel man överge dem raka raderna samt t.ex. börja testa bredsÃ¥dd inom olika effektfulla mönster.

• SÃ¥ ej för glest. ett tätt sÃ¥dd kulturväxt, speciellt tillsammans bredbladiga arter vilket t.ex.

  sallat samt bönor ger ogräsen mindre svängrum.

  Naturen önskar beläggning samtliga tomrum tillsammans med grönska samt fullfölja detta likväl tillsammans ogräs liksom tillsammans annat.

  för att sedan behärska gallra fram dem maximalt välutvecklade plantorna är definitivt mer njutbart än för att leta bland ogräsen efter luckigt uppkomna plantor. Mindre konkurrenskraftiga (t.ex. purjo) alternativt sÃ¥dana tillsammans lÃ¥ng groningstid (t.ex. palsternacka) förmå tillsammans fördel planteras ut, liksom pluggplantor odlade inom brätten, när dem hunnit bli mer konkurrenskraftiga gentemot ogräsen.

• Fördröjd sÃ¥dd samt utplantering. Plantera alternativt sÃ¥ ej mer värmekrävande växter för tidigt dÃ¥ dem ändÃ¥ ej kunna konkurrera tillfredsställande tillsammans ogräsen förrän vädret blivit tillräckligt varmt.

  Bönor t.ex. behöver enstaka jordtemperatur pÃ¥ minimalt +10 C. Sprid ut sÃ¥dd samt odling, gärna över enstaka 2 – 4 veckors period, sÃ¥ för att ej varenda odlingsbäddar sedan mÃ¥ste ogräsrensas ungefär samtidigt. nära fördröjd sÃ¥dd fÃ¥r man dessutom möjlighet för att minska fröförrÃ¥det inom marken (se fördröjd sÃ¥dd).

  Man är kapabel ocksÃ¥ nära sÃ¥dd från större frön vilket bönor samt ärtor (sÃ¥djup 2,5 – 3 cm) kratta rakt över raderna straxt före uppkomst (se blindharvning).

• Använd plantor för utplantering. Dra upp plantor inuti inom smÃ¥krukor alternativt brätten. dem är kapabel sedan planteras ut efter 6 – 10 veckor samt dÃ¥ bättre konkurrera tillsammans ogräsen.

  Dessutom är der lättare för att rensa ogräs kring dessa plantor än efter direktsÃ¥dd pÃ¥ friland.

  Vi hjälper dig för att artbestämma växtarter såsom är kapabel uppträda likt ogräs, informera angående deras biologi samt tillväxt, informera angående kontrollåtgärder samt bekämpning inom såväl ekologisk vilket konventionell odling samt tipsa ifall litteratur.

  Glöm ej för att plantorna först mÃ¥ste fÃ¥ möjlighet för att vänja sig nära rÃ¥dande utomhustemperaturer innan dem planteras ut. titta mot för att ständigt äga beredskap för för att behärska täcka, tillsammans tanke pÃ¥ frosknäppar.

•  Satsa pÃ¥ konkurrenskraftiga sorter. Följande karaktärer är från massiv innebörd för kulturväxten inom konkurrensen tillsammans ogräsen, sÃ¥ välj därför sorter såsom besitter följande egenskaper:

• Storfröiga tillsammans snabb groning.
   
• Storbladiga såsom reducerar tillgÃ¥ngen pÃ¥ ljus sÃ¥ för att ogräsfröna ej stimuleras för att gro inom identisk omfattning liksom dem annars skulle äga gjort.

  Ogräsens tillväxt kommer ocksÃ¥ för att pÃ¥verkas negativt.
   

• Rikt förgrenade, vilket ocksÃ¥ försämrar ljustillgÃ¥ngen för ogräsen.
   
• Högvuxna likt t.ex. majs, solrosor samt störbönor, vilket blir konkurrenskraftiga inom senare stadier.
   
• Tidigt mognande sÃ¥ för att konkurrensen frÃ¥n ogräsen ej hinner bli alltför besvärlig.
   

• Rensa försvunnen ogräsens groddplantor tidigt.

  HÃ¥ll ogräsfritt dem fyra första veckorna, såsom är dem maximalt kritiska när detta gäller annueller. ni besitter tillsammans detta skapat ett god bas för en god produktionsresultat.

• Rensa försvunnen flerÃ¥riga ogräs tidigt. Arter tillsammans ytlig utlöparsystem (1 – 2 dm djupt) lossar lättare tidigt pÃ¥ vÃ¥ren nära omgrävning innan dem hunnit börja förbättra Ã¥rets nya utlöpare samt rötter, t.ex brännässla, kvickrot, rölleka samt vitplister.

• Rensa ofta. Helst med tvÃ¥ veckors mellanrum beneath Ã¥tminstone fyra-sex veckor efter sÃ¥dd.

  beneath resten från odlingssäsongen kunna detta räcka tillsammans med för att inga ogräsplantor tillÃ¥ts gÃ¥ inom blom samt forma frö. önskar man producera förutsättningar för maximal skörd är detta dock säkrast att fortsätta rensa försvunnen allt ogräs var 14:e solens tid ända fram mot skörd.

• Dra upp ogräsen när detta är fuktigt, hacka när detta är torrt. Markens fuktighet avgör hur ni bäst rensar försvunnen ogräsen. Plantorna släpper lättare när marken är fuktig, ej minst arter tillsammans kraftig pÃ¥lrot liksom t.ex maskros, samt mer från pÃ¥lroten avlägsnas.

  nära torr väderlek hjälper detta för att vattna dagen före. nära hackning inom torr mark är kapabel man lättare rensa försvunnen dem flerÃ¥riga ogräsens underjordiska rot- samt utlöparsystem alternativt lÃ¥ta plantor från ett- samt tvååriga arter vissna samt uttorkning ihjäl pÃ¥ ytan.

• SlÃ¥ från flerÃ¥riga ogräs vid kompensationspunkten. nära vegetationsperiodens början förbrukar växten reservnäring inom dem underjordiska övervintringsorganen för för att forma nya ovanjordiska ny tillväxt.

  Mer energi används beneath denna fas än liksom tillförs genom fotosyntesen. När plantan sÃ¥ smÃ¥ningom besitter fÃ¥tt tillräckligt tillsammans fotosyntetiserande växtdel blir energitillförseln lika massiv likt förbrukningen. Detta kallas kompensationspunkten samt dÃ¥ är växtens torrsubstans "energimatsäck" inom minimum.

  Detta är en för växten känsligt etapp från massiv praktisk innebörd angående man önskar svälta ut en flerÃ¥rigt ogräs genom upprepade störningar. Energireserven är ju begränsad angående dem gröna bladen inte någonsin fÃ¥r enstaka chans för att utvecklas.

  Gräshinder från tyg: dem spärrar ogräs samt växttäcke samt släpper in dricksvatten samt näring.

  För kvickrot inträffar detta nära 3 – 4 växtdel, för skräppa 5 – 6 växtdel, för Ã¥kermolke 5 – 7 ark samt för Ã¥kertstel 8 – 10 ark. I de fall man ej känner mot nära vilket etapp vilket kompensationpunkten inträffar för enstaka viss art är tumregeln straxt innan bildningen från synliga blomknpppar. detta är alltsÃ¥ viktigt för att inom detta kontext existera envisare än ogräsen.

• LÃ¥t ej ogräsen fÃ¥ fröa från sig.

  Rensar du bort ogräsen varannan sju dagar beneath all säsongen sÃ¥ är problemet redan löst, dock där ni sällan alternativt möjligen inte någonsin rensar mÃ¥ste ni klippa eller slÃ¥ från ogräsen Ã¥tminstone enstaka gÃ¥ng per mÃ¥nad för för att ej fÃ¥ drösande ogräsfrön eller tillsammans med andra mening nÃ¥gon insättning pÃ¥ markens "fröbankskonto".

  Glöm sedan ej försvunnen tiden mellan skörd inom trädgÃ¥rdslandet samt omgrävning beneath senhösten inför nästa Ã¥rs odlande. Frötillskottet beneath denna period kunna bli avgörande ifall man ej ser upp. Glöm ej för att ocksÃ¥ slÃ¥ från ogräsbestÃ¥nd, längs tomtgränser samt andra outnyttjade ytor, innan dem hunnit sätta frön.
   

• Anlägg ogräsfria gÃ¥ngaroch ogrässpärrar sÃ¥ spar ni dyrbar tidsperiod.

  detta finns ingen anledning för att lägga ned tidsperiod pÃ¥ för att rensa ogräs i gÃ¥ngar och  pÃ¥ stigar inom din trädgÃ¥rd när det finns en oräknelig andra lösningar. vad ni väljer beror pÃ¥ funktion samt ej minimalt tycke samt smakförmåga. Allt ifrÃ¥n för att bergvägg upp slingrande gÃ¥ngar inom naturlig alternativt anlaggd blomsteräng mot plattor samt "grusmattor".

  inom dem senare fallet kunna ni fÃ¥ gÃ¥ngen helt ogräsfri tillsammans med ett vävd fiberduk likt ogrässpärr. detta räcker ofta tillsammans med nÃ¥gon från dem tunnare kvaliteterna. Väven förmå antingen läggas direkt pÃ¥ marken alternativt sänkas ned nÃ¥got t.ex. 5 – 10 cm. OvanpÃ¥ duken läggs en nÃ¥gra cm tjockt lager stenmjöl likt vattnas för stabilitetens skull varefter en 2 – 3 cm lager från krossad alternativt okrossad berg pÃ¥förs. I detta senare fallet bör väven nÃ¥ upp mot gräskanten pÃ¥ bÃ¥da sidor.

  PÃ¥ innsidan från den uppstickande väven kunna man avgränsa tillsammans t.ex marktegel alternativt oljat trä liksom fÃ¥r ligga ner pÃ¥ enstaka dränerad grusbädd beneath vävens ytterkanter. en god samt billigt sätt för att förhindra rotogräsens rötter samt underjordiska utlöpare för att ta sig in inom rabatter samt andra typer från planteringar är för att gräva ner rotspärrar pÃ¥ högkant från fuktavvisande asfaltpapp.

  Hur djupt? Beror pÃ¥ typ från ogräs, dock för kvickrot, lentÃ¥tel samt storven rör detta sig ifall 20 – 25 cm för för att fÃ¥ en godtagbart skydd. För för att existera effektivt mot en större antal rotogräs krävs 40 – 50 cm (dock ej hästhov, Ã¥kerfräken, Ã¥kertistel samt Ã¥kervinda likt är många djupgÃ¥ende 50 – 200 cm).

och senaste dock ej minimalt

• Anpassa trädgÃ¥rdens storlek sÃ¥ för att ogräsrensningen ej tar allt för många från din ledighet samt samtidigt producerar mer än vilket ni behöver.

  ni möjligen bör kultivera samt utnyttja enstaka mindre yta mer intensivt? Kom ihÃ¥g att trädgÃ¥rden ocksÃ¥ bör existera ett rekreationsmiljö för dig samt dina närmaste.