ladhide.pages.dev









Xeon lampa räcker hur länge

Xenonlampa

Xenonlampa existerar ett ljuskälla var ljuset skapas inom en urladdningsrör fyllt tillsammans dels ädelgasen xenon vilken underlättar bildandet från enstaka ljusbåge samt dels fyllt tillsammans metallsalter likt nära ljusbågens jonisering utsänder ljusenergi. Typiskt på grund av xenonlampor existerar nedsänkt energiåtgång jämfört tillsammans glödtrådslampor, snabb tändning jämfört tillsammans med andra lysrör dock olämpliga för att tända/släcka ofta.

En xenonlampa tillsammans med upphöjd standard bör hålla inom 3 000 timmar.

Xenonlampor äger fått massiv användning inom fordonsstrålkastare.

Xenonlampa existerar enstaka bestämd variant från Gasurladdningslampa.

Fysik

[redigera | redigera wikitext]

Xenonlampan består från en glasrör tillsammans med numeriskt värde elektroder från volfram. Inuti röret finns dels ädelgasen xenon samt dels enstaka blandning från metallsalter.

enstaka xenonlampa förmå ej drivas från lågspänning ifrån mot modell en bilbatteri. Den kräver en elektroniskt driftdon (engelska ballast) samt ett tändare till för att lysa. Driftdonet reglerar strömmen mot lampan. Tändaren initierar urladdningen inom lampan.

Här redogör oss fördelarna tillsammans med xenonlampor, samt visar hur ni väljer samt montera dem.

Tändaren förmå antingen existera inbyggd inom lampan (D1- samt D3-system) alternativt artikel enstaka separat objekt alternativt inbyggd inom driftdonet (D2 samt D4-system). Tändaren samt driftdonet styr tändningen från lampan inom 3 steg[1]

  • Tändning. Högspänningspulser vid ovan 25 kV sänds ovan elektroderna samt ger tillräcklig energi till för att producera enstaka ljusbåge, d.v.s.

    jonisera enstaka "tunnel" inom xenongasen mellan volframelektroderna (samma såsom gnistan inom en tändstiftsgap). detta elektriska motståndet inom tunneln reducerar nära joniseringen samt ännu mer ström börjar flyta.

  • Uppstart.

    Lampan drivs idag från ett kontrollerad överbelastning. eftersom ljusbågen tillförs ökande energi således stiger temperaturen inom glasröret många snabbt. Metallsalterna inom röret omvandlas till ånga samt detta existerar dess atomer likt för tillfället börjar utsända ljus (fotoner). Ljus inom olika frekvenser ifrån olika atomer. dem olika metallsalterna skapar således olika färger samt dem besitter enstaka blandning såsom utför ljuset nästan vitt (spektrumet komplett).

    Samtidigt faller detta elektriska motståndet än mer vilket driftdonet känner från samt då automatiskt sänker strömmen. ifall ej strömmen snabbt begränsades således skulle lampan brinna sönder.

  • Kontinuerlig drift. varenda metallsalter existerar förångade samt ljuset stabilt vitt. Spänningen existerar stabiliserad - normalt kring 85 volt (42 volt inom D3- samt D4-system) växlande inom ett fyrkantvåg tillsammans frekvensen 400 fysik alternativt mer.

    Strömmen existerar nere därför för att typiskt 35 - 38 watt utvecklas.

Tidiga xenonlampor gav en blåaktigt ljus dock nya belysning existerar förbättrad. Vitheten mäts vanligen inom grader Kelvin samt xenonlampor ligger mellan 4100 samt 4400 (solljus äger 5800). Tyvärr bildas även många ultraviolett ljus såsom ej uppfattas från ögat dock liksom är kapabel skada mot modell plastdetaljer inom ett strålkastare angående dem ej filtreras försvunnen.

Detta sker genom för att nyttja ett skärmande glaskvalitet.

Vad besitter enstaka xenonlampa till livslängd?

Xenonlampor inom fordon

[redigera | redigera wikitext]

Även ifall xenonet ger ett snabb tändning (upp mot ett sekund) sålunda existerar den på grund av långsam till för att föraren bör behärska "blinka" tillsammans helljuset. Dessutom beror lampans livslängd inom upphöjd grad från antalet antändningar. Xenonlampan existerar således ej lämplig för att tända/släcka nära avbländning.

Ej heller kunna man inom ett urladdningslampa nyttja den konventionella lösningen liknande numeriskt värde glödtrådar. Lösningen existerar för att låta lampan lysa bota tiden dock äga enstaka rörlig ridå såsom vrids upp tillsammans med ett elektrisk magnet (solenoid) då man kopplar vid helljus (likt en ögonlock).

Vissa tillverkare kallar arrangemanget till bi-xenon-ljus.

Xenonljuset existerar många ljusstarkare än mot modell enstaka halogenlampa samt kunna blända mötande fordon ifall dem existerar felställda nära halvljus.

Xenonlampa existerar ett ljuskälla var ljuset skapas inom en urladdningsrör fyllt tillsammans dels ädelgasen xenon vilken underlättar bildandet från ett ljusbåge samt dels fyllt tillsammans med metallsalter liksom nära ljusbågens jonisering utsänder ljusenergi.

dem flesta länder äger därför krav vid automatisk höjdjustering från halvljuset. detta sker normalt genom för att numeriskt värde vinkelgivare finns mot fram- samt bakaxeln sålunda för att fordonsvinkeln mot vägbanans strategi är kapabel följas. Höjdregleringen är kapabel sedan antingen ske genom för att vrida kurera strålkastaren (vanligast) alternativt bara vrida ridån lite.

Eftersom moderna fordon oftast besitter antisladdsystem, vilka besitter enstaka rattvinkelgivare, är kapabel xenonlampornas elektronik även användas på grund av för att vrida strålkastarna inom sidled inom kurvorna, s.k. aktiva kurvljus.

Strålgång tillsammans enstaka elliptisk reflektor.

Observera ridån (shield) vilket vrids upp från enstaka solenoid samt linsen (lens).

Xenonlykta från projektortyp vid enstaka Hondabil

Konventionella strålkastare besitter vanligen ett paraboliskreflektor tillsammans med glödtråden inom parabolens fokus på grund av för att ge en samlat strålknippe.

I den denna plats guiden visar oss hur ni är kapabel byta xenonlampan egen, på grund av några hundralappar.

Xenonlamporna tillsammans med sitt starka sken samt tillsammans med den stora ridån på grund av avbländning besitter gjort för att man inom stället vanligen besitter ett elliptisk reflektor var ljusbågen ligger inom ellipsens en fokalpunkt. titta figuren. dem reflekterade strålarna träffas då inom ellipsens andra fokalpunkt. Efter denna andra fokalpunkt besitter man sedan enstaka konvex kondensorlins liksom samlar ihop strålarna mot en smalt knippe likt förmå lysa långt.

Ridån till avbländningen placeras strax före den andra fokalpunkten. Detta fullfölja för att lite ljus kunna släppas fram även uppåt därför för att vägmärken samt gående kunna synas utan för att mötande bländas. Denna utformning fullfölja för att strålkastaren blir smalare, tillsammans med mindre ljusöppning, dock för att den inom gengäld blir längre vilket kunna ge friare design från fordonets front.

Konstruktionen kallas ibland projektionsstrålkastare samt känns igen vid den tjocka glaslinsen längst bort fram inom stålkastaröppningen.

Tekniken tillsammans med bländningsridå är kapabel även utnyttjas på grund av för att enkelt ställa angående mellan höger- samt vänstertrafik sålunda man slipper tejpa vid glaset då man gård mot England var enstaka ytterligare ljusbild behövs.

De flesta tillverkare äger valt för att äga numeriskt värde bi-xenon belysning såsom hel- samt halvljus-funktion samt äga ytterligare numeriskt värde helljusstrålkastare från konventionell halogentyp eftersom livslängden skulle bli på grund av begränsad tillsammans xenonlampor vilket bör släckas nära möten.

Xenonlamporna benämns D1S, D1R, D2S, D2R, D3S, D3R, D4S, samt D4R.

"D" står på grund av urladdningslampa (Discharge), "R" (radiating) används inom reflektorstrålkastare samt "S" (shielded) inom projektorstrålkastare. Siffran anger typ mot modell ifall tändare ingår. Den anger även miljövänligheten var 1 samt 2 innehåller giftiga salter tillsammans mot modell kvicksilver medan 3 samt 4 existerar giftfria dock äger bl.a.

Hur länge håller enstaka xenonlampa?

lägre spänning med/utan inbyggd tändare.

Konvertering från halogenstrålkastare mot xenon

[redigera | redigera wikitext]

I handeln förekommer satser på grund av konvertering från konventionella halogenstrålkastare mot xenon genom för att byta mot ett sådan belysning samt elektronik. Detta existerar vare sig lagligt alternativt lämpligt från nästa skäl:

  • Lagen kräver automatisk höjdreglering.

    Xenonljus besitter fått vanrykte genom för att flera klagar ovan för att man bländas nära sammanträde vilket i enlighet med undersökningar[vilka?] nästan enbart gäller konverterade lösningar.

  • Ljuskäglan inom ett glödtrådslampa existerar cylindrisk samt reflektorns fokus existerar exakt anpassad mot detta. Xenonlampans ljusbåge existerar spolformig vilket fullfölja för att reflektorn optiskt ger sämre ljusutbyte, även angående vissa besitter infästning vilket passar.
  • Vanligtvis används ingen ridå varför livslängden reducerar drastiskt.
  • Halogenstrålkastarens många större ljusöppning tillsammans tillsammans detta större ljusflödet såsom enstaka xenonlampa ger, utför för att ljuset bländar andra trafikanter.

Egenskaper

[redigera | redigera wikitext]

  • Xenonlampans ger mer samt längre ljus vilket ökar trafiksäkerheten.
  • Xenonlampan drar mindre ström trots högre ljusutbyte.

    Vanliga effekter 2011 plats 35–38 W samt 2800–3500 lumen jämfört tillsammans 42–70 W samt 700–2100 lumen nära 12,8 V.

    Bästa Xenonlampan?

    detta ger något lägre bränsleförbrukning.

  • Xenonlampan besitter livslängd vid c:a 2000 timmar medan halogenlampor ligger mellan 450 samt 1000 timmar.
  • Xenonstrålkastare existerar avsevärt dyrare eftersom dem kräver styrelektronik, automatisk höjdjustering, ridåsolenoid samt linssystem.
  • Lampbyte kräver förståelse eftersom detta förmå inträffa skadlig spänning samt tillgång svår.

    Tillverkarna föreslår byte vid verkstad. Vissa menar tillverkarna existerar ta hand om angående verkstadsintäkter samt för att byte ej existerar särskilt svårt alternativt farligt. ögonskydd bör användas samt kontaktstycket dras isär innan.

  • Vissa xenonlampor, D1 samt D2, innehåller miljöfarligt kvicksilver medan D3 samt D4 existerar kvicksilverfria.
  • Man besitter inom flera tid försökt utföra adaptiva strålkastare vilket automatiskt "dimmar" ned ljuset alternativt bländar från.

    inledningsvis då man började nyttja enstaka fotoutrustning samt datoriserad bildanalys, såsom är kapabel känna igen strålkastare, baklyktor samt gatubelysning, besitter man ifrån 2013 inom viss mån lyckats.

  • I vissa fall ersätts xenonlampor från LED-lampor även inom strålkastare. LED-lampor kunna ge likvärdig ljusintensitet tillsammans med identisk konsekvens.

    dem tål även god för att tändas samt släckas. Däremot existerar dem känsliga på grund av överhettning vilket existerar svårbemästrat inom enstaka bilmiljö. Livslängden existerar även högre dock detta finns denna plats en bekymmer tillsammans med definitionen. LED-lampor däremot reducerar ljuset tillsammans med ovan 25% innan dem går sönder samt äger inom viss mån bara skenbart utdragen livslängd.

  • Xenonlampors ljus avklingar tillsammans med åldern samt kunna då ge färgskiftning åt rosa.

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Källor

[redigera | redigera wikitext]