ladhide.pages.dev









Hur vänder man stockarna när man timrar

Från sågverk mot planka

I den andra delen från Skogsaktuellts serie angående för att såga samt förädla sitt eget virke tittar oss närmare på sönderdelning från stockar, uttorkning från sågat virke samt vedegenskaper. Tre faktorer likt är viktiga för för att få hållbart samt formstabilt virke utan onödiga sprickor. 

 


Tillsammans tillsammans med Tobias Eklind på ”Project of the day”, vilket anordnar sågverkskurser samt såsom äger tio års kunskap från småskalig sågning, besitter oss tidigare gått igenom vilket man bör tänka på nära omröstning från sågverk.

Är man väldigt otillfredsställd tillsammans den misslyckade stocken är kapabel man utföra angående samt utföra riktig vid ett färsk lager, alternativt därför vänder man den ”fula” sidan inåt samt täcker den tillsammans med tex lerklining alternativt någon ytterligare väggbeklädnad sedan.

När en sågverk införskaffats samt justerats in är detta för tillfället dags för att såga den första stocken, vilket leder oss mot nästa steg inom vår sågverksserie. 
 

Steg tre - Sönderdelning

Enligt Tobias är detta ofta så för att många sågar brädor utan för att känna till vad detta bör användas mot inom slutänden, samt då blir detta inom regel 2–2,5 tum tjocka brädor såsom passar mot lite allt möjligt.

Själv sågar han många lövträ mot snickerivirke.

– inom dygn är detta väldigt många såsom börjar såga samt bara skivar virke utan för att förstå hur stocken är uppbyggd, säger Tobias. bör man tjäna lite valuta på för att såga så är detta inom stora skivor likt förtjänsten finns, för tillsammans enstaka sådan här utrustning förmå man inte någonsin såga vanligt byggvirke inom massiv skal samt sälja tillsammans vinst. 
 

Läsa från stocken 

Tobias försöker för att läsa från stocken för för att maximera sågutbytet, samtidigt såsom denne ser mot både kvalitéer samt kvalitetsbrister. 

– Skivor ur mitten från ett grov lager blir mot exempelvis enstaka härlig bordsskiva.

Virke ur andra delar från stocken tillsammans med sned ådring kunna man såga tre-tums brädor ur mot bordsben, eftersom ådringen nästan ser identisk ut på varenda sidor. Så brukar jag försöka såga möbelvirke, förklarar Tobias. 

Andra vanliga aspekter nära sågning förmå artikel olika typer från krökar samt sprickor.

– besitter stocken ändsprickor så sågar jag längs tillsammans med sprickan för för att få försvunnen den, så för att ej samtliga plankor får ett rämna inom änden.

Testa för att tillverka timmer vid detta gamla sättet, tillsammans med bila samt bandkniv.

Grenar kunna också ge spännande mönster samt former, dock då gäller detta för att man sågar igenom dem så för att man ej sågar försvunnen karaktären, säger Tobias.

Vid sågning från möbelvirke är detta framförallt sprickorna Tobias tittar efter när han lägger upp stockar inom sågverket.

När detta gäller virke mot timring samt ytterligare byggnation är även kröken viktig.

– Sågar man timmer likt man bör timra byggnad alternativt liknande tillsammans så är detta viktigt för att kolla efter böjen inom stocken. samtliga stockar äger inom regel ett böj på något håll samt när man timrar önskar man ju äga kvar den böjen inom huset, så den får man ej såga försvunnen.

detta är också ett nackdel tillsammans för att fräsa timmer, detta går inte någonsin för att följa böjen utan man måste fräsa stocken linjär, säger han.
 

Tänk på blockstorleken

Sågar Tobias byggvirke börjar denne inom regel tillsammans för att såga försvunnen så kallade bakar från stocken.

– Jag brukar såga enstaka bak samt sedan enstaka alternativt två sidobrädor, beroende på hur stort block jag önskar äga.

Sedan vänder jag stocken 180 grader samt gör identisk sak. Sedan ställer jag stocken på högkant, för då äger jag fått ut mitt block.

– Sågar man timmer liksom man bör timra byggnad alternativt liknande tillsammans med således existerar detta viktigt för att kolla efter böjen inom stocken.

Sen sågar jag försvunnen baken samt så sågar jag brädor, ofta 1-tummare, tills jag besitter ungefär enstaka 2-tummare kvar mot kärnan. Då vänder jag blocket, sågar försvunnen baken samt sågar 1-tummare tills jag äger två 2-tummare kvar. Sedan klyver jag inom kärnan så jag får ut två reglar, förklarar Tobias. 

– Ibland gör jag också så för att jag sågar enstaka märgfångande byggregel där jag tar ut ett 2-tummare tillsammans med kärnan inom mitten.

dock detta beror på lite hur många arbete man önskar lägga ner samt ifall man önskar göra något speciellt tillsammans med virket. 

Ett vanligt misstag såsom Tobias ofta ser är för att många tror för att sågverket dem köpt klarar grövre dimensioner än vad dem gör. 

– Måtten liksom anges på sågarna är vilket ni kunna blocksåga, ej vilket ni är kapabel genomsåga.

För för att väggen skall bli helt tät måste stockarna ligga ner helt mot varandra.

tillsammans med Logols sågverk 1001 är kapabel man mot modell blocksåga ett lager liksom är ett meter, efter för att man sågat försvunnen bakarna. Man är kapabel bara genomsåga 85 centimeter. tillsammans med sågverket från Woodland Mills liksom heter 122 är detta identisk sak. Där betyder modellbeteckningen för att man är kapabel blocksåga ett lager på 22 tum, dock ni förmå bara genomsåga 19,5 tum, förklarar han. 

Drar in fukt

När sidobrädorna är sågade brukar Tobias även kanta dem, vilket innebär för att deras kanter jämnas mot genom för att ett bit på båda sidor kapas bort.

– många från detta jag kantar sågar jag strö från.

Då ställer jag sidobrädorna liksom bör kantas bredvid varandra samt så sågar jag 1-tums skivor tills samtliga brädor är kantade.

Isak blockar vanligtvis ej upp virke angående han bör bygga helt nya byggnad eftersom torktiden till för att ett fåtal stockarna nog lätta för att jobba tillsammans med existerar till utdragen till hans späckade schema, (ca 1 år).

Då brukar jag få ut runt tio strön. Sedan vänder jag på brädorna samt sågar 1-tummare tills jag fått den bredd på brädorna likt jag önskar äga, säger Tobias.

Ströläkt är tunna bitar såsom läggs mellan brädor när dem staplas nära uttorkning för för att detta bör anlända in atmosfär mellan dem.

ett tumregel är för att ströläkten bör äga identisk dimension vilket dem sågade brädorna, samt dem får heller ej sticka ut på sidorna. 

– Då drar dem in fukt inom traven, förklarar Tobias.

Steg 4 – Torkning

Tobias besitter enstaka små virkestork där han förmå uttorkning möbelvirke beneath kontrollerade former innesluten.

Gran samt furu torkas för detta mesta inom travar utomhus.

Alla stockarna tillverkas alltså vid mark inom utmärkt arbetsställning istället på grund av för att behöva vingla vid stege.

Brädorna är staplade tillsammans med ströläkt emellan samt på varenda trave ligger detta plåtar för för att skydda från nederbörd. han äger också en torktält såsom han hyr ut, exempelvis när han sågar hos kunder. 

Hans råd är för att hitta enstaka skuggig, välventilerad område för virkestorkning för för att undvika tork- samt solsprickor.

inom grova stockar från virke såsom ek brukar Tobias också slå in klamrar från metall över sprickor för för att undvika för att dem utvidgas. 

– Vet man för att virket kommer ligga ner ett längre tidsperiod kunna man måla på tillsammans enstaka prisvärd ljus färg inom ändarna för för att minska risken för sprickor.

önskar man existera lite organiserad förmå man använda olika färger för olika träslag, tipsar Tobias. 

 

Vedegenskaper

Splintveden, detta önskar säga den yttre delen från stammen, inom samtliga träslag är allmänt sett ej motståndskraftig mot biologiska angrepp, medan kärnvedens naturliga motståndskraft varierar från ringa mot många motståndskraftig.

1.

enstaka egenskap vilket först visar sig då träet blir naturligt exponerat för inom första grabb fukt. Trädets splintved äger ständigt lägre beständighet än kärnveden samt suger vanligtvis upp betydligt mer vatten.

Kärnved består från ”inaktiva” celler. dem öppningar mellan cellerna likt finns inom splintveden samt likt möjliggör vattentransporten är här stängda samt fungerar ej längre såsom transportväg.

Kärnved är vanligtvis ganska resistent mot vattentransport samt innehåller även inom många fall träslagsspecifika kemiska substanser, så kallade extraktivämnen.

Extraktivämnena ger varenda träslag karakteristiska attribut likt färg samt naturlig beständighet.

dem består mot massiv sektion från hartssyror, fettsyror, kolhydrater samt mineralämnen (aska). Vissa träslag besitter ett hög koncentration samt enstaka viss sammansättning från extraktivämnen vilket ger ett utmärkt naturlig beständighet mot biologisk nedbrytande process samt reducerar träets benägenhet för att ta upp vatten.

Allteftersom trädet växer bildas nya celler mot splintveden samt den äldre veden omvandlas mot kärnved.

Övergången från splintved mot kärnved är för många träslag märkbart på stockens tvärsnitt liksom ett färgskillnad. Vanligtvis besitter splintveden ett mer ljus samt kärnveden enstaka mörkare kulör.

Källa: Svenskt Trä

 


Björn Schubert
Tel: 019-16 61 30
E-post: redaktionen@skogsaktuellt.se

 

Artikeln publicerades måndag den 31 femte månaden i året 2021

- - -