Bevis rättens tillämpning i skatteprocessen

De senaste årens reformarbete tillsammans med skatteprocessen samt förvaltningsprocessen inom allmänhet besitter inom flera avseenden handlat ifall för att stärka den skattskyldiges position samt utföra processen enklare samt mer rättssäker. numeriskt värde modell vid detta existerar ett mer ändamålsenlig förvaltningsprocess (prop.

2012/13:45) samt Skattetillägg: Dubbelprövningsförbudet samt andra rättssäkerhetsfrågor (prop. 2014/15:131).

Trots ansträngningar på grund av för att utveckla skatteprocessen äger detta framförts bedömning inom den allmänna samhällsdebatten. Emellanåt existerar kritiken hård samt riktas oftast mot förvaltningsdomstolarna, ej minimalt vad gäller domstolarnas hantering från bevisvärderingen inom skattemålen.

detta hävdas exempelvis för att detta vilket regel ej går för att utläsa från domskälen hur domstolen besitter resonerat till för att anlända fram mot domslutet. Vidare ifrågasätts detta angående någon äkta bevisvärdering ovan viktig taget sker. Detta framhålls ofta liksom en rättssäkerhetsproblem. Samtidigt existerar detta flera såsom försvarar skatteprocessen, ej minimalt domarna själva.

Oavsett angående kritiken existerar rättfärdigad alternativt ej, således finns detta flera rättssäkerhetsfrågor liksom är kapabel behöva lösning inom skatteprocessen. detta framgår ej minimalt från rapporten Åtgärder på grund av för att utveckla skatteprocessen inom stora samt komplicerade uppgift vilket författats inom samarbete mellan Sveriges advokatsamfund, Skatteverket samt förvaltningsdomstolarna.

Kritiken mot skatteprocessen besitter föranlett mig för att undersöka ifall detta finns rättssäkerhetsbrister inom skattemål, framför allt avseende bevisprövningen inom dessa syfte.

dock vad innebär egentligen enstaka rättssäker bevisprövning inom skatteprocessen, samt ifall detta förekommer brister, hur bör rättssäkerheten stärkas? inom min avhandling tillsammans med titeln Bevisrättens tillämpning inom skatteprocessen fördjupar jag mig inom dessa frågeställningar. på denna plats bör jag försöka summera några från mina reflektioner samt slutsatser angående vilket vilket utgör enstaka rättssäker skatteprocess ifrån en bevisrättsligt perspektiv samt hur rättssäkerheten är kapabel stärkas.

Artikeln existerar disponerad vid sålunda sätt för att jag inledningsvis redogör på grund av skatteprocessens samt bevisprövningens förutsättningar samt grundläggande principer eller fundament.

Därefter samtalar om jag nödvändigheten från sålunda kallade bevisrättsliga anpassningar likt förmå bidra mot för att rättssäkerheten förstärks då dem bevisrättsliga reglerna tillämpas inom ett skatterättslig kontext. Avslutningsvis samtalar om jag ifall detta finns behov från enstaka mer reglerad bevisrätt då den tillämpas inom skatteprocessen samt ifall detta ökar rättssäkerheten.

Allmänna förutsättningar på grund av bevisprövningen inom skatteprocessen

För för att diskutera ifall bevisprövningen existerar rättssäker inom skatteprocessen existerar detta nödvändigt för att inledningsvis reda ut vissa primär förutsättningar till skatteprocessen, eftersom detta påverkar vilka förväntningar såsom är kapabel ställas vid bevisprövningen.

Dessa grundläggande principer eller fundament redogör även varför vissa anpassningar behöver göras från bevisrätten då den tillämpas inom skatteprocessen.

I kritiken likt anförs mot skatteprocessen påpekas ofta för att den allmänna processen fungerar viktigt förbättrad än skatteprocessen. detta tycks även infinna sig enstaka emotion från enstaka rättssäker prövning inom den allmänna processen, mot skillnad mot skatte­processen.

till för att objektivt diskutera dessa uppfattningar anser jag för att detta existerar viktigt för att äga inom åtanke för att skatteprocessen besitter vissa karaktärsdrag vilket existerar ofrånkomliga samt liksom inverkar vid såväl den faktiska processen likt bevisprövningen. detta kunna även mot viss sektion förklara kritiken likt framförs inom debatten.

I min avhandling betonar jag några från skatteprocessens karaktärsdrag likt påverkar bevisprövningen (s.

51 ff.). en karaktärsdrag existerar för att skatteprocessen existerar enstaka sektion från förvaltningsprocessen. detta medför för att skatteprocessen ej bara styrs från skatteprocessuella regler, inom huvudsak skatteförfarande­lagen (2011:1244), SFL. Även allmänna förvaltningsrättsliga lagar vilket förvaltningslagen (2017:900), FL, samt förvaltningsprocesslagen (1971:291), FPL, måste beaktas inom skatteprocessen.

Därtill behöver den allmänna processens regler samt principer tillämpas då enstaka fråga lämnas oreglerad inom dem förvaltningsrättsliga regelverken. en modell vid enstaka oreglerad fråga existerar bevisrätten liksom inom massiv utsträckning bestäms från 35 kap. rättegångsbalken (1942:740), RB, var bland annat principen ifall fri bevisprövning stadgas.

Tillämpningen från olika regelverk, vilka inom huvudsak existerar ämnade på grund av skilda processer, resulterar inom för att konflikter mellan regler samt principer uppstår då dem förväntas samverka inom ramen till identisk process.

en vanligt modell vid enstaka skatterättslig konflikt existerar balansgången mellan detta fiskala syftet, såsom flera gånger grundar dem materiella skattereglerna, samt rättssäkerhetsintresset var den enskildes nyfikenhet värnas. Dessa numeriskt värde intressen talar ofta på grund av olika tolkningar från enstaka regel alternativt princip.

Lägger man därtill bevisrättsliga aspekter vid denna konflikt, således når den ännu ett dimension. Vilket nyfikenhet bör ges prioritet samt inom vilken utsträckning bör bevisrätten påverka hur konflikten löses? detta fiskala syftet samt rättssäker­heten existerar därför även numeriskt värde karaktärsdrag likt behöver tas hänsyn mot nära bevisprövningen inom skatteprocessen.

inom detta kontext blir särskilt legalitetsprincipen tillsammans höga krav vid enstaka lagbunden rättstillämpning samt förutsebarhet, liksom likabehandling, väsentliga. Bör den bevisrättsliga frihet rent från begränsas mot resultat från legalitetsprincipens krav?

Ett annat karaktärsdrag vilket existerar centralt samt betydelsefullt på grund av bevisprövningen inom skatteprocessen existerar den skatterättsliga utredningen samt förhållandet mellan parternas ansvar på grund av densamma.

inom skatteprocessen äger den skattskyldige detta huvudsakliga ansvaret till utredningen. detta följer från den skattskyldiges uppgifts­skyldighet inom 31 kap.

I min avhandling Bevisrättens tillämpning inom skatteprocessen (2019) undersökte, systematiserade samt analyserade jag bevisrättsliga regler samt principer samt dess tillämpning inom skatterätten.

2–3 §§ SFL. 

Härigenom får Skatteverket inom dem flesta fall tillräckliga fakta till för att behärska fatta beslut ifall avgift inom enlighet tillsammans vilket vilket följer från team. Därtill finns en sanktionssystem inom 49 kap. SFL vilket möjliggör till Skatteverket för att ta ut skattetillägg angående dem lämnade uppgifterna existerar bristfälliga.

Dessutom är kapabel Skatteverket vidta mer ingripande åtgärder, såsom revision i enlighet med 41 kap. SFL, på grund av för att ett fåtal resurs mot fakta angående den skattskyldige.

Även Skatteverket besitter ansvar till utredningen. detta följer från Skatteverkets utredningsskyldighet inom 40 kap. 1 § SFL. inom bestämmelsen anges detta för att Skatteverket bör titta mot för att ärendena blir tillräckligt utredda.

detta blir ej minimalt betydelsefullt inom samband tillsammans prövningen från oriktig övning, eftersom detta då även bör tas hänsyn mot vilka felaktigheter liksom Skatteverket borde äga uppmärksammat. Dessutom besitter tredjeplats man samt domstolen en ansvar till utredningen, främst genom kontrolluppgiftssystemet samt domstolens utredningsansvar i enlighet med 8 § FPL.

Samspelet mellan den skattskyldige, Skatteverket, tredjeplats man samt domstolen inom utredningsarbetet existerar något som är viktigt eller nödvändigt på grund av för att skatteprocessen bör fungera.

detta ger även den skatterättsliga utredningen vissa utmärkande drag. Några liknande kännetecken existerar för att utredningsmaterialet ofta existerar grundlig samt inom huvudsak bygger vid den skattskyldiges egna information. Detta existerar givetvis omständigheter såsom kunna ett fåtal innebörd på grund av bevisningen.

För för att behärska diskutera vilket enstaka rättssäker bevisprövning inom skatte­processen existerar till något, behöver man även ta ställning mot innebörden från begreppet bevisprövning samt vilka moment begreppet innefattar då detta används inom skatteprocessen.

Liksom jag beskriver inom min avhandling (s. 23) relaterar begreppet bevisprövning dels mot principen angående fri bevisprövning likt framkommer från 35 kap. 1 § RB, dels är kapabel begreppet lyftas ur principen samt förstås likt ett personlig företeelse. vad begreppet bevisprövning innebär inom detta senare fallet tar närmast sikte vid dess bokstavliga innebörd, för att testa bevisen.

Bevisprövning brukar därför traditionellt användas synonymt tillsammans med termen bevisvärdering. Bevisvärderingen grundar sig vid principen angående fri bevisvärdering vilket existerar ett sektion från principen angående fri bevisprövning. för att bevisvärderingen bör existera fri innebär inom korthet för att bevisvärderingen liksom utgångspunkt ej bör kämpa fast inom rättsregler.

Domaren bör alltså ej artikel bunden från regler då bevisvärdet bör fastställas. Därmed hänförs bevisvärderingen vanligtvis mot sakfrågan inom en uppgift. tillsammans med sakfråga brukar avses ett fråga beträffande förhållanden likt besitter skett inom verkligheten.

För för att bevisvärderingen bör erhålla inverkan måste även rätten ta ställning mot en antal bevisrättsliga ämnen från innebörd till rättstillämpningen, såsom bevisbördans placering samt beviskravets höjd.

Detta existerar rättsfrågor, alltså spörsmål likt existerar viktiga till rättstillämpningen. Rättsfrågan går oftast för att åtgärda skilt ifrån sakfrågan inom målet.

Den 23 januari anordnade Institutet Skatter & Rättssäkerhet en workshop vid temat "Rättssäker bevisprövning inom skattemål".

Vanligen framgår detta från exempelvis ett lagregel alternativt praxis vem från parterna likt bör artikel bevisskyldig samt därmed äga bevisbördan, alternativt hur kraftfull bevisning enstaka part måste lägga fram till för att äga fullgjort sin bevisbörda. Dessa bedömningar grundas ej vid några sannolikhetsbedömningar, likt bevisvärderingen, utan vid olika rättsregler samt rättsliga argument.

Däremot förmå användningen från enstaka bevisbörderegel alternativt regel ifall beviskravet inverka vid dem slutsatser likt är kapabel dras från bevisvärderingen, vilket utför för att även dessa problem att diskutera i enlighet med min fras bör innefattas inom begreppet bevisprövning. Bevisbördan samt beviskravet får alltså ett omväg innebörd på grund av bevisprövningen.

Bevisrättsliga sakfrågor samt rättsfrågor bör likt utgångspunkt ej sammanblandas.

Detta lyfter jag även fram inom min avhandling (bland annat s. 311). ett från orsakerna mot för att frågorna således långt detta går bör behållas åtskilda existerar för att normativa bedömningar inom rättstillämpningen ej är kapabel ge data angående sannolikheten på grund av för att ett påstådd incident äger hänt.

Det existerar dock ej ständigt möjligt för att hålla isär rättstillämpning samt bevis­värdering.

en modell vid en sådant gränsdragningsproblem existerar för att att fatta beslut eller bestämma något ifall rätten samtalar om bevisvärderingen alternativt angående detta snarare existerar en försök för att konkretisera bevis­kravet. Denna fråga förmå stundtals existera omöjlig för att att fatta beslut eller bestämma något, eftersom detta existerar svårt för att fastställa beviskravet utan för att samtidigt resonera angående bevisvärderingen.

Konflikten förmå producera konkreta bekymmer inom rättstillämpningen, inom synnerhet till Högsta förvaltningsdomstolen, HFD. till för att ej resonera på grund av många angående sakfrågan, vilket allmänt sett anses ligga ner utanför HFD:s prejudicerande övning, förmå HFD begränsas inom sin chans för att motivera bedömningen från beviskravet.

ett strikt uppdelning mellan sak- samt rättsfrågor kunna därför erhålla konsekvenser på grund av dels den prejudicerande verksamheten, dels rättssäkerheten, eftersom dessa problem att diskutera sällan diskuteras inom praxis. tillsammans detta synsätt vilket jag förespråkar, var synen vid sak- samt rättsfrågor existerar mer anpassningsbar, förmå även dem olika beståndsdelarna liksom jag inkluderar inom begreppet bevisprövning enklare samverka samt interagera tillsammans med varandra.

flera gånger rör frågorna helt enkelt olika sidor från identisk mynt, samt då är kapabel på grund av massiv vikt nära dem teoretiska aspekterna från frågorna snarare producera brister inom rättssäkerheten.

Vad jag även visar inom min avhandling existerar för att skatteprocessens karaktärsdrag ges större utrymme då bevisprövningens beståndsdelar betraktas såsom enstaka totalitet snarare än enskilda delar.

Helhetssynen underlättar för att hitta lösningar på grund av bevisrättsliga bekymmer liksom uppstår inom skatteprocessen, utan för att inom allt till massiv utsträckning begränsa användningen från primär regler samt principer. till för att detta bör artikel möjligt måste dock skatteprocessens karaktärsdrag knytas mot begreppet bevisprövning. Karaktärsdragen, såsom utredningen samt rättssäkerheten, existerar visserligen ej ämnen liksom enbart existerar viktiga till bevisprövningen, dock dem inverkar vid bevisprövningen då den genomförs inom ett skatterättslig kontext.

Jag uppfattar därför bevisprövning likt något större, innefattande dels bevisrättsliga ämnen likt bevisvärdering, bevisbörda samt beviskrav, dels ämnen såsom karaktäriserar skatte­processen från vikt på grund av bevisprövningen.

tillsammans med detta synsätt förmå även bevisprövningens beståndsdelar samverka till för att enklare nå enstaka ändamålsenlig samt rättssäker bevisprövning. en modell vid detta existerar då man finner lösningar vid ett bevisvärderingsfråga, mot modell bristande vid tillförlitliga bevis, genom för att justera bevisbördan samt förenkla till den part vilket existerar bevisskyldig. 

Bevisrättsliga anpassningar inom skatteprocessen

Svårigheten för att utföra åtskillnad mellan sakfrågor samt rättsfrågor fullfölja för att jag funnit anledning för att ifrågasätta den gammal uppdelningen mellan bevisvärdering samt rättstillämpning.

inom praktiken existerar detta ej möjligt för att helt separera dessa företeelser. Gränsdragningsproblemet mellan sakfrågor samt rättsfrågor talar på grund av för att bevisrättens beståndsdelar behöver bli en del av samt samverka tillsammans varandra till för att en balanserat, ändamålsenligt samt rättssäkert bevis­system bör behärska upprätthållas inom samtliga situationer.

inom avsikt för att möjliggöra en sådant struktur förmå detta bli nödvändigt för att justera dem bevisrättsliga reglerna samt betrakta detta bevisrättsliga systemet liksom ett totalitet. dem bevisrättsliga frågorna bör således ej ses vilket enskilda företeelser isolerade ifrån varandra. vilket jag demonstrerat inom avhandlingen kunna framför allt skatteprocessens karaktärsdrag ställa krav vid en sådant helhetsperspektiv.

Ett modell vid situation var detta finns behov från helhetssyn samt såsom jag illustrerar inom min avhandling (s.

340) existerar då den bevisskyldiga parten äger utredningssvårigheter. Utredningssvårigheterna kunna antingen bero vid för att motparten besitter allt ämne alternativt på grund av för att den bevisskyldiga parten förväntas bevisa ett icke-händelse. ifall dem bevisrättsliga reglerna bör tillämpas fullt ut inom denna situation, förlorar ofta den bevisskyldiga parten målet.

detta beror vanligtvis vid för att bevisbördan ej uppfyllts alternativt vid för att detta ej går för att anlända längre tillsammans dem befintliga bevisvärderingsmetoderna.

Om bevisprövningens samt bevisrättens olika beståndsdelar istället betraktas vid en mer dynamiskt sätt, nära sidan från den klassiska systematiseringen från bevisrättens sak- samt rättsfrågor, förmå målsättningarna ifall ett produktiv samt rättssäker bevisprövning enklare infrias.

Då är kapabel även parternas bevismässiga förutsättningar beaktas inom detta enskilda fallet. till för att åtgärda den bevisrättsliga obalans vilket uppstått mot resultat från den bevisskyldiga partens bevisproblem, är kapabel rätten tillsammans med stöd inom både bevisbörde- samt bevisvärderingsresonemang hitta enstaka svar.

Både sak- samt rättsfråga anpassas då samt dem olika beståndsdelarna inom bevisprövningen viktas mot varandra, dock utan för att inskränka någon regel alternativt princip alltför många. då enstaka bevisrättslig regel anpassas, således för att hänsyn tas mot förutsättningarna liksom detta skatteprocessuella regelverket ställer upp, benämner jag detta enstaka bevisrättslig anpassning.

Ett konkret modell vid ett bevisrättslig anpassning mot resultat från svårigheter för att hitta övertygande bevisning existerar då ett bevispresumtion införs inom avsikt för att förenkla på grund av den bevisskyldiga parten för att nå succé tillsammans med sin bevisning inom enstaka viss situation.

Lösningen vid problemet ligger inom enstaka rättsfråga genom för att införa ett bevisbörderegel, detta önskar yttra ett presumtion. Motivet på grund av lösningen ligger däremot inom sakfrågan, närmare bestämt svårigheten för att tillsammans med vanliga bevisvärderingsmetoder, såsom genom sannolikhetsberäkningar, övertyga rätten ifall vilket vilket hänt. Fler modell vid denna typ från anpassning lyfter jag fram inom min avhandling (bland annat s. 267 ff.).

Ett annat modell vid ett bevisrättslig anpassning liksom jag framhåller inom min avhandling (bland annat s.

I min avhandling tillsammans titeln Bevisrättens tillämpning inom skatteprocessen fördjupar jag mig inom dessa frågeställningar.

156 ff.) existerar för att införa ett bevisvärderingsanvisning. enstaka bevisvärderingsansvisning existerar en direkt undantag ifrån principen angående fri bevisvärdering samt innebär för att sakfrågan regleras. Sakfrågan blir på det sättet ett rättsfråga var detta inom ett rättsregel anvisas hur en visst bevis bör värderas.

detta kunna diskuteras inom vilken mån sådana anvisningar existerar tillåtna inskränkningar från principen ifall fri bevisvärdering, vilket jag fördjupar inom avhandlingen. denna plats stannar jag nära för att konstatera för att denna typ från anvisning existerar rätt, åtminstone inom vissa gränser. Trots för att enstaka bevisvärderingsanvisning existerar ett sakfråga, påverkas den bevisskyldiga parten från anvisningen.

detta beror vid för att den bevisskyldiga parten måste förhålla sig mot anvisningen till för att behärska uppfylla sin bevisbörda.

Betraktar man detta bevisrättsliga systemet vid en mindre traditionellt sätt, förenklar detta förståelsen till för att dem bevisrättsliga frågorna kunna behöva samverka samt bli en del av.

inom en bevissystem var dessa ämnen behandlas liksom problem att diskutera strikt separerade ifrån varandra blir denna samverkan svårare för att underbygga. en sådant strikt synsätt är kapabel förhindra chansen för att nå lösningar vilket genererar balans mellan parterna inom processen samt såsom samtidigt beaktar skatteprocessens elementär värden.

till skatteprocessen var olika typer från intressen behöver tillvaratas, bland annat detta fiskala intresset, betydelsen från materiellt riktiga beslut grundade vid rättsregler samt ej minimalt rättssäkerhetsintresset, kunna en bevisrättsligt struktur såsom öppnar på grund av flexibla samt nyanserade bevisbedömningar därför existera fruktbart. detta förmå därtill underlätta på grund av domstolen för att nå pragmatiska lösningar då detta finns behov från det.

Sammanfattningsvis konstaterar jag inom min avhandling (s.

341 f.) för att skatteprocessens samt bevisrättens utgångspunkter samt målsättningar är kapabel artikel svåra för att förverkliga inom ramen till identisk process, inom varenda fall angående skatteprocessen bör sträva efter lika höga krav vid rättssäkerhet likt detta skatteprocessuella systemet äger såsom mål för att infria idag. detta existerar helt enkelt omöjligt för att upprätthålla fri bevisvärdering inom enstaka process liksom samtidigt bör existera lätt samt snabb genom bland annat tillämpning från schabloniserade regler alternativt masshanteringssystem.

Åtminstone angående detta bör ske utan för att man riskerar för att vissa rättssäkerhetskrav, såsom likabehandling alternativt förutsebarhet, behöver lämna prioritet inom vissa situationer. en fullständigt samt ogenomträngligt struktur vilket saknar behov från undantagsregler samt avvägningar mellan olika intressen äger troligtvis ej heller varit lagstiftarens intention. 

Har skatteprocessen behov från enstaka mer reglerad bevisrätt?

Bevisrätten bör inom fråga ifall bevisvärderingen ej grundas vid regler, medan lagbestämmelser existerar kritisk på grund av chansen för att beskatta samt indriva avgift.

Dessa numeriskt värde rättsområden samt regelsystem tillsammans olika utgångspunkter bör förenas inom identisk process. vilket jag framhåller inom min avhandling (s. 432 ff.) väcker detta frågan ifall detta finns behov från enstaka mer reglerad bevisrätt då dem bevisrättsliga reglerna bör tillämpas inom skatteprocessen.

Skatteprocessen kräver dessutom regelmässigt för att hänsyn tas mot den materiella skatterätten.

Pris: 613 kr.

Mot bakgrund från för att dem materiella skatte­reglerna tenderar för att bli alltmer komplicerade, såväl ur en nationellt liksom ur en internationellt perspektiv, blir detta nödvändigt för att diskutera hur skatteprocessen påverkas från denna förändring, ej minimalt ifrån en bevisrättsligt perspektiv. Bevisfrågorna blir knappast enklare från för att dem materiella reglerna såsom bevisningen tar sin utgångspunkt inom blir mer komplexa.

Denna tillväxt talar på grund av för att detta förmå föreligga en behov från fler undantagsregler till för att man bör behärska producera bevisrättsliga anpassningar vilket existerar lämpade på grund av den enskilda situationen. Då ges även tillfälle för att beakta dem elementär värden liksom både skatterätten samt skatteprocessen präglas från.

vid sålunda vis kunna förutsebarheten säkerställas, även ifall regleringen visserligen kunna medföra inskränkningar inom den fria bevisvärderingen.

Det finns alltså olika skäl såsom talar till för att skatteprocessen kunna äga behov från enstaka mer reglerad bevisrätt tillsammans med anpassade regler, ej minimalt tillsammans med hänsyn mot legalitets­aspekten samt vikten från ett förutsebar skatteprocess.

Ibland är kapabel detta bästa alternativet till enstaka bevisrättslig anpassning artikel för att införa ett bevisvärderingsanvisning. inom inledande grabb förespråkar jag emellertid för att man undersöker ifall ett önskad konsekvens går för att nå genom för att justera reglerna liksom direkt berör den bevisrättsliga rättstillämpningen, mot modell genom för att införa ett bevispresumtion.

detta sammanhänger främst tillsammans med för att detta ofta existerar enklare för att motivera samt hitta stöd på grund av för att justera ett bevisrättslig rättsfråga, än för att inskränka bevisvärderingen samt justera sakfrågan. då undantag görs ifrån enstaka rättstillämpningsregel behöver ej principen ifall fri bevisvärdering beaktas vid identisk sätt, något såsom är kapabel underlätta då anpassningen bör rättfärdigas.

En resultat vilket ökad användning från bevispresumtioner samt bevisvärderingsanvisningar kunna ge existerar för att alltför stora samt omotiverade förenklingar från verkligheten görs.

sådana förenklingar är kapabel inom sin tur påverka rättssäkerheten negativt. detta talar å en sidan på grund av för att ett ökad reglering från bevisrätten ej existerar lösningen vid dem befintliga rättssäkerhetsproblem såsom finns inom skatterätten. Å andra sidan kunna risken till förenkling motverkas tillsammans med­vetenhet ifall problemet. detta existerar därför viktigt för att risken till förenkling observeras inom rättstillämpningen.

Riskerar rättssäkerheten för att eftersättas nära tillämpning från ett bevisregel från visst stöt, bör domstolen betänka för att ej tillämpa den.

Bevisrättens tillämpning inom skatteprocessen.

Saknas utrymme för att ta hänsyn mot rättssäkerhetsaspekter inom bevisregeln, äger regeln tillsammans massiv sannolikhet blivit alltför fixerad. Den är kapabel då från denna anledning behöva justeras på grund av för att artikel tillräckligt nyanserad.

För för att stärka rättssäkerheten inom samband tillsammans med bevisprövningen inom skattemål behövs detta alltså i enlighet med min fras ökad reglering från bevisrätten då den tillämpas inom skatteprocessen.

detta förmå, således liksom jag samtalar om inom avhandlingen (s. 346), ske såväl inom team liksom inom praxis. nära en omröstning här­emellan existerar min perception för att praxis från flera skäl existerar bäst lämpad till för att säkerställa för att en tillräckligt rättssäkert struktur bildas. detta främsta skälet mot detta grundar sig inom legalitetsprincipen.

Hon besitter författat monografin Bevisrättens tillämpning inom skatteprocessen samt skrivit enstaka rad föremål eller textstycken ifall skatteprocessen.

tillsammans med hänsyn mot skatterättens lagbundenhet får detta antas föreligga större fara till ökad bundenhet mot reglerna ifall bevisrätten regleras tillsammans med hjälp från lagregler, jämfört tillsammans med angående dessa problem att diskutera regleras genom praxis. Därtill besitter domstolen större möjligheter än lagstiftaren för att utifrån en enskilt fall förklara samt förbättra sina resonemang, sålunda för att nyansskillnaderna inom dem bevisrättsliga bedömningarna tillsammans klarhet framgår.

För för att frågorna bör behärska ut-vecklas inom praxis ser jag detta nödvändigt för att domstolarna, ej minimalt HFD, samtalar om fler sakfrågor inom sina avgöranden.

detta följer framför allt från för att sakfrågor samt rättsfrågor emellanåt behöver diskuteras samt avgöras tillsammans. Genom en strikt förhållningssätt mot gränsdragningen mellan sak- samt rättsfrågor existerar risken överhängande för att även rättsfrågor liksom tenderar för att innehålla sakfrågeresonemang, mot modell beviskravsfrågor, sällan blir objekt på grund av praxisbildning.

Bevisbedömningar inom sakfrågorna resulterar ofta inom in casu-bedömningar vilket visserligen ej existerar lämpade på grund av prejudikat. till för att undvika sådan praxis­bildning, ställer detta främst krav vid HFD, dock även underrätterna, för att uttrycka sig klart inom domskälen. Domskälen bör artikel sålunda generella likt möjligt, dock tillräckligt preciserade sålunda för att nyanseringar framkommer.

sålunda länge HFD uttrycker sig allmänt angående bevisvärderingen samt lämnar generella anvisningar existerar risken till konflikt tillsammans principen ifall fri bevisvärdering ej särskilt massiv. Skulle HFD börja uttala sig angående bevisrättsliga bekymmer mer frekvent, menar jag dessutom för att ett strukturerad, principiell samt nyanserad rättsutveckling skulle växa fram, även då uttalandena tenderar för att bestå från sakfrågeresonemang.

detta skulle öka förutsebarheten.

Domstolens domskäl blir således väsentliga på grund av för att stärka rättssäkerheten inom samband tillsammans med bevisprövningen inom skattemål, vilket alltså ställer krav vid domskrivningen. Välmotiverade domskäl, var domstolen ej bara beskriver ställningstaganden inom dem materiella frågorna, utan även reflekterar samt beskriver dem bevisrättsliga övervägandena, blir nödvändiga.

detta existerar viktigt för att domstolen motiverar dem bevisomständigheter vilket ytterst varit kritisk samt såsom vägts in inom bedömningen. Ibland förmå detta även existera betydelsefull för att motivera dem bevisfakta liksom ej alls spelat någon roll på grund av den slutliga bevisvärderingen.

Domstolarna besitter fått bedömning till bevisvärderingen inom skatteprocessen, särskilt från ombuden.

Jag menar för att detta definitivt finns utrymme på grund av förbättringar från skatteprocessen, såsom fler välmotiverade domskäl likt inom högre utsträckning omfattar bevisvärderingsresonemang. detta skulle stärka rättssäkerheten inom samband tillsammans bevisprövningen inom skattemål.

Bevisrättens tillämpning inom skatteprocessen / Caroline Nordklint.

inom detta kontext bör man emellertid även diskutera vilket ansvar parterna besitter. Parterna existerar flera gånger dem enda likt förmå uppmärksamma rätten vid nödvändigheten från ytterligare analys. dem existerar även dem likt besitter detta yttersta ansvaret till för att tillse för att domstolen får enstaka rätt foto från vilket liksom hänt inom detta enskilda fallet.

på grund av för att domstolen bör behärska klargöra bevisvärderingen behöver därför parterna emellanåt ta en större ansvar på grund av för att strukturera samt presentera bevismaterialet. Därtill måste parterna äga respekt på grund av domstolens något som är svårt att hantera eller övervinna för att uttrycka sig inom bevisfrågorna samt dem gränsdragningsproblem såsom förmå uppstå mellan sak- samt rättsfrågor.

Parterna bör därför undvika för att övertolka HFD:s domskäl, eftersom detta förmå leda mot onödiga missuppfattningar samt felaktiga slutledningar.

Sammanfattningsvis är kapabel jag konstatera för att rättssäkerheten skulle stärkas genom fler regler vid bevisrättens plats då den tillämpas inom skatteprocessen. Legalitetsprincipens krav vid förutsebarhet talar framför allt till denna svar.

Samtidigt existerar detta viktigt för att värna angående den bevisrättsliga frihet inom därför massiv utsträckning vilket möjligt. då enstaka bevisrättslig reglering existerar viktig, existerar detta därför inom inledande grabb intressant för att undersöka ifall rättssäkerhetsproblemet är kapabel lösning genom för att justera den bevisrättsliga rättstillämpningen.

existerar ett sådan reglering ej möjlig alternativt lämplig, kunna ett anpassning från bevisvärderingen artikel betydelsefull för att reflektera. Ser man dem bevisrättsliga frågorna såsom ett totalitet snarare än enskilda företeelser, således likt jag fullfölja, ges större möjligheter för att justera bevisrätten efter den aktuella situationen. Härigenom skapas även ökad rättssäkerhet var skatteprocessens karaktärsdrag tas ­hänsyn till.

Med detta sagt förmå jag konstatera för att detta finns flera skäl likt talar på grund av för att bevisrättsliga skillnader mellan processerna samt processformerna existerar naturliga.

detta motiverar emellertid ej för att rättssäkerheten eftersätts. till för att värna rättssäkerheten kunna dem bevisrättsliga frågorna behöva hanteras olik inom skatteprocessen. detta innebär för att domstolen förmå behöva tillämpa andra bevisrättsliga verktyg än vilket den vanligtvis utför. således är kapabel exempelvis ske genom för att ett bevispresumtion införs liksom skapar bevisrättslig balans mellan parterna.

Ansvaret till för att dem bevisrättsliga verktygen nyttjas ligger visserligen vid domstolarna, dock parterna små frukter från växter ansvaret till för att presentera argumenten till anpassningen. enstaka rättssäker bevisprövning inom skatteprocessen existerar därmed ingen omöjlighet. detta ställer dock krav vid för att både domstol samt parter tar en gemensamt ansvar på grund av för att nå dit.

Caroline Nordklint
Jur.

dr inom finansrätt 

Caroline Nordklint existerar jur. dr inom finansrätt samt verksam liksom universitetslektor nära juridiska avdelningen, Stockholms högskola. Hennes primära forskningsområde rör skatteprocessen samt denna besitter bland annat författat monografin Bevisrättens tillämpning inom skatteprocessen.