Vad är skog bra till

Halten från koldioxid inom atmosfären låg tidigare på ca 280 ppm dock äger beneath 1900-talet ökat mot ett nivå över 400 ppm. Orsaken är främst enstaka grundlig användning från fossila bränslen: stenkol, olja samt naturgas. nära förbränning från dessa fossila kolföreningar bildas koldioxid ur kol såsom tidigare plats lagrat inom jordskorpan.

Den ökande halten koldioxid besitter allt mer accepterats såsom enstaka drivande faktor inom ett observerad höjd global medeltemperatur, genom den s.k. växthuseffekten.

Under senare år äger skogens samt skogsbrukets möjligheter då detta gäller för att motarbeta atmosfärens ökande halter från växthusgasen koldioxid kommit inom fokus.

Växande täckt område binder kol samt inom skogsmark inlagras tillsammans tiden stora mängder kol.

Begreppen Naturskog samt Brukad skogsområde kunna samt bör ej ges exakta definitioner.

Genom sin tillväxt tar alltså skogarna upp koldioxid ur luften. dock frågan är hur en aktivt skogsbruk påverkar dessa processer. Denna text ger ett principiell foto från hur skogsbruket påverkar dynamiken inom kolets kretslopp. tillsammans med denna utgångspunkt diskuteras vilka strategier likt kunna tänkas bidra mot ett hög förmåga för att binda samt lagra kol samt vilka alternativ likt är mindre lyckade ur detta perspektiv.

Nettoproduktion från biomassa

De gröna växterna förmå genom fotosyntesen omvandla vatten samt koldioxid mot sötningsmedel tillsammans hjälp från solenergi.

Skogar upprätthåller balansen inom atmosfären, påverkar klimatet, renar luften oss andas samt medverkar inom vattnets kretslopp.

Sockret utnyttjar träden för för att producera dem ämnen dem behöver för sin tillväxt samt likt energikälla för sina livsprocesser. Syre utgör ett restprodukt från denna process. Då ett växt dör, bryts den biomassa likt byggts upp beneath växtens livscykel ned från organismer liksom lever på den döda biomassan, samt detta upptagna kolet frigörs åter inom struktur från koldioxid.

tillsammans undantag för ett mindre sektion från detta organiska kolet liksom kommer för att överföras mot markens förråd från organiskt kol är således en växtsamhälle koldioxidneutralt, eftersom tillväxt samt nedbrytande process balanserar varandra sett över enstaka längre tid.

I enstaka brukad täckt område sätts denna jämvikt ur spel.

Virkesprodukter borttransporteras för för att användas inom mer alternativt mindre långlivade varor samt ämne. Biomassa förs försvunnen, istället för för att lämnas mot dem naturliga nedbrytarna. inom enstaka brukad täckt område sker därmed ett kontinuerlig nettoproduktion från växtbiomassa.

ifall biomassan används för för att substituera varor alternativt energi där alternativet baseras på fossilt kol inom form eller gestalt från stenkol, olja alternativt naturgas så bidrar skogsbrukets produktionscykel även mot ett minskad tryck från växthusgasen koldioxid.

Stora lager från kol

Lagret från kol inom svensk träd är många stort.

Virkesförrådet, drygt 3,1 miljarder m3sk, motsvarar 4,3 miljarder ton koldioxid. Den ökning från virkesförrådet liksom skett sedan 1929, då den första Riksskogstaxeringen slutfördes, motsvarar 2 miljarder ton CO2 alternativt cirka 100 års utsläpp från transporter samt arbetsmaskiner på 2016 års nivå.

Även skogsmarken äger en avgörande förråd från organiskt kol.

Svensk träd bidrar mot för att minska klimatförändringar eftersom en hållbart skogsbruk är kapabel ge oss biobränslen likt ersätter fossila drivmedel samt skogsråvara vilket ersätter energikrävande ämne såsom cement samt metaller.

detta totala förrådet, cirka 1 800 miljoner ton, är mot samt tillsammans med högre än den mängd kol såsom inlagrats inom växande träd. (Härtill kunna läggas 510 miljoner ton på torvmark samt en stort förråd på icke produktiv skogsmark, liksom ej medtagits inom denna framställning likt rör brukad, produktiv skog).

dock ökningen från mängden markkol är långsam. inom medelvärde äger cirka 7 kilo kol/ha samt år bundits inom skogsmark sedan den senaste istiden, för att jämföra tillsammans med dem drygt 7 ton kol/ha likt årligen binds från den brukade skogen.

Den brukade svenska skogen binder varenda år genom sin tillväxt stora mängder koldioxid.

Hur många skogsområde finns detta inom Sverige?

Den totala tillväxten är för närvarande 121 miljoner m3sk/år (stamvolym, på bark). angående mängden trädbiomassa (inkluderande stubbar, rötter, grenar, växtdel samt barr) beräknas istället för stamvolymen, så motsvarar den 93 miljoner tTS (ton torrsubstans), varav hälften utgörs från kol.

Detta innebär, eftersom en ton kol motsvarar 3,7 ton koldioxid, för att 171 miljoner ton koldioxid besitter upptagits från atmosfären.

Tillväxten större än uttaget

Uttaget från skogen är mindre än tillväxten. Därmed ökar mängden kol inom dem svenska skogarna.

Lagerökningen kan beräknas genom för att tillväxten reduceras tillsammans med avgångarna (avverkning samt träd likt dör från andra orsaker).

Förstörelsen samt avskogningen från världens skogar äger massiv klimatpåverkan både vid global samt rum nivå.

Tillväxten, 121 miljoner m3sk/år, skall då reduceras tillsammans 96 miljoner m3sk/år (varav 84 miljoner är avverkning). detta betyder för att den årliga lagerökningen är 25 miljoner m3sk/år, ett biomassa motsvarande 35 miljoner ton koldioxid, för att jämföra med Sveriges totala utsläpp på 2016 års nivå, 53 miljoner ton koldioxidekvivalenter.

dem analyser från skogens innebörd för kolcykeln vilket genomförts visar för att detta är betydelsefull för att upprätthålla ett hög nettoproduktion. Genom för att förlänga omloppstiderna ökas lagret från kol inom skogen, dock samtidigt går produktionen ner.

Dessa båda effekter tar ofta ut varandra.

för att lämna träd för fri tillväxt genom mot modell bildande från reservat ger en höjt kollager, dock efter för att detta maximalt möjliga virkesförrådet besitter uppnåtts så uteblir nettoinbindningen från kol nästan helt.

Minskande utsläpp från skogsbruket

Skogsbrukets utsläpp från koldioxid inom samband tillsammans med olika arbeten undersöktes, tillsammans år 2014 liksom modell.

Skogen fungerar vilket kolsänka.

Totalt rör detta sig ifall knappt 1 miljon ton CO2/år. Skogsvårdsarbeten (markberedning, plantproduktion, röjning samt gödsling) står för cirka 60 000 ton, drivning (avverkning samt terrängtransport) för cirka 386 000 ton samt vidaretransporter inklusive utsläpp inom samband tillsammans väghållning för 521 000 ton.

Skogsbrukets samlade drivmedelsförbrukning summerades mot 4,71 liter per skördad m3sk. Skogsbruket besitter beneath ett lång följd från år lyckats höja energieffektiviteten inom sina operationer.

Detta är enstaka följd från den tekniska utvecklingen mot modell vilket gäller motorer dock också genom ökad medvetenhet angående miljö- samt klimatfrågorna samt ökat fokus på bränsleekonomin, såsom kommit för att bli allt viktigare. Arbetet tillsammans för att minska utsläppen från skogsbruket fortsätter.

Särskilt inom området vidaretransporter, vilket ensamt står för drygt hälften från utsläppen, äger en framgångsrikt jobb bedrivits för för att höja bränsleeffektiviteten.

Läs rapporten inom sin totalitet nedan.