Vad är flod för något
Flod
En flod alternativt älv existerar en större vattendrag vilket tillsammans med lägre alternativt högre hastighet rinner ifrån högre mot lägre höjd samt vanligen mynnar ut inom havet alternativt inom enstaka större insjö.[1][2] Floder agerar massiv roll på grund av allt levande, eftersom dem ingår likt enstaka betydelsefull sektion inom vattnets kretslopp.
Floder förmå existera källor till bevattning, utgöra transportleder samt producera kraften inom elproduktion. Vissa floder betraktas från vissa folkgrupper likt heliga, mot modell Ganges från hinduer.
Begrepp samt flodens lopp
[redigera | redigera wikitext]Floderna bildas genom förening från strömmar samt andra större alternativt mindre vattendrag.
detta existerar således huvudsakligen storleken (bredden, djupet, vattenrikedomen tillsammans med mera) vilket utgör skillnaden mellan bäckar, åar, strömmar samt floder.
Floderna samt dem inledande stora civilisationerna.inom skandinaviska tungomål används termen älv ifall floder inom Norden;[3][4] detta enda undantaget torde existera Hallands floder såsom kollektiv – fanns samt enstaka benämns dessa dock vilket åar.[5] termen flod existerar besläktat tillsammans latinets albus 'vit'.[6]
I allmänhet besitter floderna sitt ursprung inom en källsprång, en sumpmark eller våtmark, enstaka vattendrag alternativt enstaka smältande glaciär.
liknande ursprung kallas till flodens källa. Den inom start anspråkslösa bäcken alternativt älven utökas successiv genom för att tillflöden ifrån sidorna — bifloder — tillförs vattendrag. Vattendrag kunna vid sålunda sätt öka tämligen hastigt inom vattenflöde samt antar ganska snart dimensionen från ett älv. Riktningen alternativt utsträckningen från enstaka älv kallas till flodens lopp.
Ett floddelta alternativt delta existerar dem låga landsträckor samt småöar, såsom förekommer nära alternativt utanför mynningen från vissa floder.Fördjupningen var vattendrag flyter, samt vilken den oftast egen urholkat, benämns såsom flodens bädd alternativt kanal. dem vanligen sluttande stränderna alternativt sidorna kallas på grund av flodbankar.
På ställen var vattendrag rinner genom relativt flacka områden, förmå översvämningar forma flodslätter alternativt flodplan.
var är kapabel vattendrag även forma meanderslingor. dem bildas genom för att vattendrag medelst successiv verkande erosion bryter upp nya flodfåror såsom vindlar sig genom landskap. Ibland skär vattendrag genom detta näs såsom bildas inom smala meanderslingor samt kortar därmed från fåran. vid därför sätt förmå ett korvsjö bildas.
en sel existerar enstaka sektion från ett flod var älven blir bredare samt vattnet flyter mer långsamt.
Därefter följer älv, då vattnet stiger tills högvatten uppnås, varefter förloppet upprepar sig.termen sel ingår inom flera svenska ortnamn likt mot modell Sorsele, Mellansel samt Selånger. Ofta existerar en sel benämningen vid sträckan mellan numeriskt värde forsar. Den nedersta delen från enstaka älv, var vattendrag rinner ut inom en större vätska, kallas på grund av mynning alternativt utlopp. Ofta består utloppet från flera grenar.
var topografin nära utloppet existerar nedsänkt samt jämn, är kapabel sedimentet likt vattendrag på grund av tillsammans sig forma en floddelta. inom floder vars utlopp påverkas från tidvatten tränger ibland saltvatten ifrån havet in. Sötvattnet inom vattendrag blandas då upp samt en estuarium uppstår.
En flods högra finansinstitut alternativt blad existerar den vilket ligger mot motsats till vänster, dess vänstra den likt ligger mot vänster, då man färdas ifrån källan längs tillsammans med flodens lopp. all detta landområde ifrån vilket enstaka älv tillsammans sina bifloder samt andra mindre tillflöden samlar upp samt avleder vattnet, kallas flodens område där vatten rinner av, dock även bassäng, flodområde, vattenområde alternativt bäcken.
inom stort sett bildar nämligen detta zon, inom förhållande mot angränsande trakter, enstaka mer alternativt mindre plan alternativt dalformig nedsänkning från marken. Flera flodbassänger förmå löpa samman samt förena sig inom den större ytfördjupningen från ett insjö alternativt innanhav samt bildar vid detta sätt enstaka större pool.
Därför talar man mot modell angående Dalälvens område där vatten rinner av, Themsen pool, Mälarbassängen alternativt Mälarbäckenet, Östersjöns samt Medelhavets pooler eller vattentankar samt därför vidare.
Jordens tio längsta floder
[redigera | redigera wikitext]Det existerar vanskligt för att försöka mäta längden vid ett älv, då floder ofta äger fraktala attribut, vilket innebär för att ju precisare mätningen görs, desto längre verkar vattendrag artikel.
En flodkultur existerar enstaka högkultur - ett tidig civilisation - likt uppstått kring en flodsystem vars existens äger utgjort grundförutsättningarna till samhällsutvecklingen kring floden.detta förmå även existera svårt för att avgöra fanns enstaka älv börjar samt slutar, då flodens flöde varierar samt formas efter tillfälliga strömmar, sumpmark eller våtmark samt småsjöar. Vilken älv vilket existerar världens längsta existerar därför objekt till argumentation. dem flesta geografer betraktar Nilen likt världens längsta älv. Nyare samt mer exakta mätningar från Amazonfloden visar dock för att den existerar längre än den gammal siffra likt anges på grund av Nilen.
Nedan anges dem högsta värdena liksom uppmätts till dessa numeriskt värde floder.
- Amazonfloden (7025 km)
- Nilen (6670 km)
- Mississippifloden-Missourifloden (6270 km)
- Yangtzefloden (Changjiang) (6211 km)
- Jenisej-Angara (5550 km)
- Huanghe (Gula floden) (5464 km)
- Ob-Irtysj (5410 km)
- Amur (4410 km)
- Kongofloden (4380 km alternativt 4670 km).
(Det existerar omtvistat fanns flodens källa ligger.)
- Lena (4260 km)
Floders flora samt fauna
[redigera | redigera wikitext]Faunan samt floran existerar anpassad mot sötvattnet vilket rinner var, samt mot detta faktum för att existensen måste anpassas mot detta flödande vattnet.
Floder vilket geopolitiska avgränsare
[redigera | redigera wikitext]Floder äger inom historien spelat massiv roll på grund av för att definiera gränser mellan länder.
Detta kunna ses vid mot modell Rio Grande såsom avgränsar Mexiko ifrån USA. Donau utgjorde beneath utdragen tidsperiod romarrikets gräns norrut samt existerar kvar idag ett gränsdragare mellan Bulgarien samt Rumänien.
En älv alternativt flod existerar en större vattendrag liksom tillsammans med lägre alternativt högre hastighet rinner ifrån högre mot lägre höjd samt vanligen mynnar ut inom havet alternativt inom enstaka större insjö.Floden såsom transportmedel
[redigera | redigera wikitext]Timmerflottning
[redigera | redigera wikitext]Floder samt älvar fungerade förr inom tiden såsom flottningsleder. Timmerflottning fanns en vanligt sätt för att frakta timmer ifrån avverkningsplatserna inåt landet mot sågverk samt massafabriker vilket ofta nedsänkt längs kusterna.
Godstransporter
[redigera | redigera wikitext]Floder besitter historiskt varit många viktiga transportledet på grund av frakt, samt äger ofta trafikerats från speciella flodbåtar, ibland tillsammans med pråmar.
Passagerartrafik
[redigera | redigera wikitext]Stora floder vilket Mississippi samt Donau trafikerades förr inom tiden från ångdrivna passagerarfartyg, flodbåtar, såsom förde resande längs vattendrag mot transaktion.
Energiproduktion
[redigera | redigera wikitext]- Huvudartiklar: vattenkraftverk samt dammbyggnad
Fram mot slutet från 1800-talet utnyttjades främst vattenkraften genom för att placera skovelhjul inom strömmande floder på grund av drivning från exempelvis kvarnar likt malde säd alternativt likt drivkälla på grund av smideshammare samt andra direktdrivna maskiner var fabriken nedsänkt inom direkt anslutning mot vattendragen.
därför småningom utvecklades verksamma vattenturbiner vilket driver el-generatorer liksom producerar elektrisk energi. Energin är kapabel man numera vid en enkelt sätt transportera inom form eller gestalt från el-energi mot olika platser likt ligger långt ifrån själva produktionsplatsen från vattenkraftsutvinningen. Vattenkraftanläggningar, samt då särskilt dammarna, är kapabel inom vissa fall innebära plats miljöpåverkan.
Översvämningar
[redigera | redigera wikitext]Översvämningar existerar ett naturlig sektion från flodens cykler. Emellertid besitter människan påverkat detta naturliga sätt liksom floder uppträder vid, genom för att bygga fördämningar samt försök för att leda ifall floder. Mossar, sumpmark eller våtmark, sankmarker samt andra våtområden äger torrlagts på grund av för att producera jordbruksmark, vilket förminskat markens förmåga för att hålla dricksvatten, vilket inom sin tur leder mot plötsliga katastrofer istället på grund av gradvisa, naturligt kontrollerade ökningar från vattenflödet.
inom detta forna Egypten gjorde Nilens översvämningar detta möjligt för att leva, då näringsrikt slam samt sediment gav naturligt gödsel åt fälten då vattnet dragit sig igen. inom våra dagar äger bebyggelse brett ut sig vid identisk flodbankar samt översvämningarna orsakar komplicerad materiella skador kalenderår efter kalenderår.
Mänskliga störningar vilket skogsskövling samt övrigt borttagande från vegetation orsakar även allvarliga följdproblem, då infiltrationskapaciteten (markens förmåga för att ta grabb angående nederbörd) reducerar.
Detta leder mot för att marken snabbare blir mättad samt överskottsvattnet rinner längs tillsammans med markens yta (ytavrinning) istället till ned inom jorden samt översvämningar förmå överraskande snabbt orsaka förödelse.
Rekreation
[redigera | redigera wikitext]Floder utnyttjas på grund av rekreationella ändamål. Längs flera floder finns kanotuthyrare likt tillhandahåller kanoter på grund av paddling, alternativt flottar till för att stilla färdas fram vid vattendrag.
Snabbare partier från vattendrag lockar utövare från fartfyllda vattensporter såsom riverboarding, kajak, forspaddling samt forsränning (rafting). Utövare från dessa sporter besitter tagit fram struktur på grund av sortering samt svårighetsgradering från floder. en sådant klassificeringssystem existerar International Scale of River Difficulty.
Se även
[redigera | redigera wikitext]Källor
[redigera | redigera wikitext]Vidare läsning
[redigera | redigera wikitext]- Johansson Ulf, red (1992). Norrlandsälvar.Ebb samt flod: då vattennivån existerar nedsänkt resp.
Svenska turistföreningens årsbok, 0283-2976 ; 1993. Stockholm: Svenska turistföreningen. Libris1526350