Barn som är från många ursprung

I läroplanen på grund av förskolan uttrycks bland annat för att barns kulturella samt språkliga identitet bör även främjas. Sveriges nationella minoriteter samt Sveriges nationella minoritetsspråk skrivs särskilt fram på grund av för att påvisa minoriteternas rättigheter.

vid bas från Sveriges saga från förtryck samt kränkningar mot dem nationella minoriteterna existerar detta flera från minoriteterna liksom ej längre utövar sin tradition alternativt använder sitt minoritetsspråk. detta äger resulterat inom skamkänslor samt stigmatisering från minoriteterna själva samt medför för att minoriteterna samt dess tradition samt tungomål inom dygn framstår såsom osynlig till flera.

detta innebär även för att detta förmå existera svårt för att känna igen små människor såsom tillhör dem nationella minoriteterna inom förskolans barngrupper. 

Från 1800-talet fram mot 1970-talet fanns Sveriges politiska hållning för att land skulle bestå från en samlat nation, tillsammans en människor samt en gemensamt tungomål. Denna politiska hållning fick stora konsekvenser på grund av dem inom ljus nationella minoriteterna, såsom beneath flera kalenderår fick uppleva kränkningar samt förtryck.

Kränkningarna samt förtrycken innebar exempelvis för att all utbildning inom skolor gavs vid enbart vid detta svenska språket samt för att användning från minoritetsspråk förbjöds samt ibland bestraffades. andra modell existerar dem skolhem, en slags internat, dit dem renskötande samernas ungar skickades till för att assimileras in inom detta svenska språket alternativt dem arbetsstugor dit fattiga familjer inom meänkielitalande områden skickade sina ungar till för att jobba samt vandra i  utbildning inom avsikt för att lära sig svenska. 

Behandlingen från dem nationella minoriteterna inom land äger fått förödande konsekvenser.

flera människor liksom tillhör dem olika minoritetsgrupperna besitter slutat för att nyttja samt överföra sitt minoritetsspråk samt kulturarv mot nästkommande generation. oss kunna inom ljus titta hur unge ej är kapabel kommunicera tillsammans sina far- samt morföräldrar eftersom dem ej fått lära sig minoritetsspråket.

ifrån samhällets blad fullfölja man flera insatser på grund av för att åter stärka minoriteternas tungomål samt kulturer. Förstärkningarna inom läroplanen existerar ett sådan insats. 

Kultur förmå i enlighet med forskaren Pirjo Lahdenperä förstås likt dem meningssystem liksom ger ordning samt riktning inom människors liv. Den tradition likt en unge växer upp inom, den kulturhistoria samt detta kulturarv likt en unge automatiskt får tillsammans med sig genom sin uppväxt, släkt, släkt samt folkgrupp äger demonstrerat sig betyda många till barnets tillväxt från den språkliga samt kulturella identiteten.

Kulturen existerar även betydande till barnets välmående samt lärande. 

Kultur handlar alltså om värderingar samt livsåskådningar, hur oss väljer för att leva våra liv samt hur oss organiserar vår tidsperiod. detta handlar även angående traditioner samt angående hur oss umgås. inom forskningssammanhang talar man ifall vikten från för att unge får uppleva tillhörighet, sense of belonging, till för att barnet bör växa samt utvecklas mot enstaka hel samt välmående individ.

detta innebär för att dem får uppleva för att läka deras individ bejakas, accepteras samt får ställning eller tillstånd.

Barnets kulturarv existerar alltså centralt till för att barnet bör utvecklas, må god samt ta sig igenom detta svenska utbildningssystemet på grund av för att vid sikt bidra mot detta svenska välfärdssamhället. 

Det innebär för att samtliga förskolor inom landet behöver jobba medvetet tillsammans med för att vid olika sätt synliggöra dem nationella minoriteternas tungomål samt kulturer till för att stödja samt främja dessa.

till förskolor tillsammans minoritetsspråkiga unge betyder detta dessutom för att man främjar detta enskilda barnets välmående samt språkliga samt kulturella identitet. detta handlar ifall demokratiska rättigheter, likhet samt angående social hållbarhet på grund av Sveriges nationella minoriteter. 

Ofta uppmärksammas minoritetskulturer samt deras kulturellt skapade traditioner, toner, textilier, maträtter alternativt litteratur bara nära speciella tillfällen, likt FN-dagen, samernas alternativt sverigefinnarnas nationaldagar.

detta betyder för att dem nationella minoriteternas tungomål samt kulturer ej existerar enstaka sektion från förskolans vardagliga utbildning. då kulturellt skapade traditioner alternativt kulturbärande sånger, vilket den judiska högtiden Chanukka samt den samiska jojken, endast uppmärksammas ibland blir detta enstaka extra incident, ett happening samt något exotiskt.

detta blir samtidigt något utöver detta normala, detta vanliga samt självklara, samt detta utför för att detta avvikande förstärks. inom förskolan behöver man därför återkommande samt inom vardagen organisera till för att dem nationella minoriteterna, deras tungomål samt kulturer bör ett fåtal enstaka självklar ställe, sålunda för att detta blir enstaka norm samt enstaka självklar sektion från förskolans jobb.

detta existerar varenda förskolepedagogers samt rektorers ansvar. 

I min personlig forskning äger jag sett komplexiteten tillsammans för att förbättra minoritetsspråk inom förskolan. Några utmaningar är kapabel existera för att detta saknas språkkunniga pedagoger, alternativt för att dem kommer vid särskilda tider samt dagar, samt för att unge ibland önskar följa sin personlig agenda samt ej delta inom aktiviteter såsom besitter fokus vid minoritetsspråket.

ett ytterligare kamp är kapabel artikel för att barnet samt familjen ej använder minoritetsspråket inom vardagen samt därför besitter ett fåtal alternativt inga kunskaper inom detta tungomål såsom barnet besitter korrekt för att lära sig. dock jag besitter även sett fina modell vid då förskolan arbetat tillsammans med dem nationella minoriteternas tungomål samt kulturer.

dem resulterade både inom ökade språkkunskaper hos barnen samt stolthet hos små människor, vårdnadshavare samt äldre generationer. 

På identisk vis såsom man planerar till för att förbättra barns kunnande inom matematik, tungomål alternativt naturvetenskap behöver man alltså organisera till hur alla barns öppenhet till dem svenska nationella minoriteterna, deras tungomål samt kulturer bör främjas.

Man behöver organisera till hur man gör starkare den språkliga samt kulturella identiteten hos ungar såsom tillhör ett nationell minoritet. 

Genom dialog samt samverkan är kapabel förskolan förbättra sin utbildning mot för att bli än mer demokratisk samt likvärdig gällande kulturell samt språklig diversitet. Genom enstaka god samverkan tillsammans vårdnadshavare samt viktiga funktioner inom samhället förmå dem nationella minoriteterna erhålla mer påverkan samt kunna växa sig starkare inom detta svenska samhället.