Förälder psykisk ohälsa är arv miljön

Psykisk ohälsa hos föräldern existerar vanligt då ungar mår uselt. Både barnet samt behandlingen kunna påverkas, dock riskerna skiljer sig åt beroende vid problematik samt svårighetsgrad. detta visar psykologen Helena Simonsson inom sitt specialistarbete. inom studien framträder även enstaka bedömning mot detta förändrade synsättet inom Bup liksom blivit allt mer individ- samt symtominriktat.

I den aktuella studien behandlas hur psykologer inom barn- samt ungdomspsykiatrin upplever för att barnet samt behandlingsarbetet påverkas då detta förekommer psykisk ohälsa hos föräldern.

Studier besitter demonstrerat för att små människor mot föräldrar tillsammans med psykisk ohälsa existerar enstaka riskgrupp till för att egen förbättra psykisk ohälsa [1,2,3,4]. detta besitter bland annat framkommit för att nedstämdhet hos föräldern påverkar barnets nuvarande samt framtida psykosociala funktionsnivå, tillsammans med enstaka ökad fara till för att förbättra relaterade till känslor samt beteendemässiga svårigheter [5,6].

Det finns olika förklaringsmodeller mot varför detta innebär enstaka förhöjd fara för att växa upp tillsammans ett mamma/pappa tillsammans psykisk ohälsa, dock både arv samt miljö tycks äga effekt.

Denna lärande utgår ifrån stress- samt sårbarhetsmodellen, anknytningsteori, föräldraskapsstil, föräldraförmåga, omvända roller, inlärningsteori samt modellinlärning. Dessa faktorer är kapabel samverka inom olika grad samt ovan tidsperiod då man bör undersöka bakgrunden mot hur förälderns psykiska ohälsa kunna påverka barnet samt behandlingsarbetet.

Trots detta besitter detta demonstrerat sig för att detta existerar flera från barnen såsom inte någonsin aktualiseras inom barn- samt ungdomspsykiatrin även ifall behov från personlig behandling finns [7].

Hur massiv andel små människor liksom besitter enstaka mamma/pappa tillsammans med psykisk ohälsa finns detta ej många undersökning vid. detta finns dock viss undersökning liksom äger demonstrerat för att föräldrar mot aktuella små människor inom barn- samt ungdomspsykiatrin ofta uppvisar psykisk ohälsa [8,9,10].

Riktlinjer en stöd till bedömning
Inom barn- samt ungdomspsykiatrin inom landet arbetar man tillsammans barnet vid olika sätt.

Barn- samt ungdomspsykiatrin inom Stockholms läns landsting (numera område Stockholm) besitter utfärdat riktlinjer vilket stöd till evaluering samt behandling inom verksamheten.

I bedömningsfasen fokuserar man vid barnets aktuella status, svårigheter, funktionsnivå samt symtom [11]. Bedömningen görs utifrån förälderns problembeskrivning likt kompletteras tillsammans insamling från samt individuellt konversation tillsammans med barnet.

Familjesammanhanget behöver bedömas till för att behärska betänka vilka behandlingsinsatser likt bör rekommenderas [11]. inom behandlingen existerar detta dock barnet samt barnets problematik liksom utgör fokus snarare än familjesystemet.

Syftet tillsammans denna forskning plats för att undersöka hur verksamma psykologer inom barn- samt ungdomspsykiatrin upplever för att barnet samt behandlingsarbetet påverkas då detta förekommer psykisk ohälsa hos föräldern.

Utifrån granskning (tematisk analys) [12] från intervjuer tillsammans tio legitimerade psykologer, verksamma inom barn- samt ungdomspsykiatrin, skapades fyra huvudteman; barnet, föräldern, samverkan samt behandling.

Sammanfattningsvis fanns enstaka samsyn hos psykologerna för att dem upplevde för att barnet samt behandlingsarbetet påverkas negativt då detta förekommer psykisk ohälsa hos föräldern.

Flertalet upplevde för att detta finns ett massiv samling små människor tillsammans föräldrar likt ej mår utmärkt samt för att barnet förmå äga levt länge tillsammans ett sjuk mamma/pappa innan detta aktualiseras inom barn- samt ungdomspsykiatrin.

Dock påpekade dem för att psykisk ohälsa existerar en vitt term samt för att detta därför skiljer sig åt beroende vid problematik samt svårighetsgrad. dem tog även upp för att familjer, var både unge samt mamma/pappa äger psykisk ohälsa, existerar enstaka resurskrävande samling, vilket ställer krav vid teamarbete samt välfungerande samverkan.

Barnet
inom studien uppgav psykologerna för att dem möter enstaka massiv team ungar var även föräldern mår uselt, vilket existerar inom enlighet tillsammans tidigare studier vilket äger demonstrerat för att små människor mot föräldrar tillsammans med psykisk ohälsa existerar enstaka riskgrupp på grund av för att själva förbättra psykisk ohälsa [1,2,3,4].

i enlighet med deras beskrivningar påverkas barnen olika beroende vid vilken psykisk ohälsa likt existerar aktuell hos föräldern, barnets problematik samt ålder samt hur detta sociala nätverket ser ut. Detta förmå ses vilket ett kombination från risk- samt skyddsfaktorer samt dem påverkar hur detta går på grund av barnet. Faktorer likt är kapabel påverka förmå mot modell existera ifall detta finns ett ytterligare välfungerande mamma/pappa inom hemmet, samspelet inom familjen, vilka förutsättningar liksom finns inom omgivningen samt barnets karaktär samt sårbarhet.

Ju fler bekymmer likt finns inom enstaka släkt, desto större fara till barnet [13].

Psykologerna lyfte fram för att en ungar likt lever tillsammans med ett mamma/pappa tillsammans psykisk ohälsa ofta förmå uppleva bekymmer till föräldern samt för att barnet blir mer ansvarstagande. detta framkom även för att barnet förmå bli skuldbelagt både från föräldern samt omgivande struktur samt därför behöver behandlaren existera observant vid för att särskilja vad likt existerar barnets respektive förälderns svårigheter.

Dessa aspekter såg dem likt riskfaktorer till för att barnet egen utvecklar psykisk ohälsa.

Både psykologerna inom denna lärande samt konsekvens ifrån tidigare studier äger demonstrerat för att detta ej existerar ovanligt för att en ökat ansvarstagande kunna leda mot en omvänt rolltagande. detta omvända rolltagandet är kapabel innebära för att man får ta större ansvar på grund av förälderns mående, uträtta hushållssysslor samt ta grabb ifall bror/syster [14].

detta existerar därför viktigt för att uppmärksamma både barnet samt föräldern eftersom en ökat -ansvarstagande begränsar barnet, vilket inom sig kunna leda mot enstaka negativ tillväxt [15] samt medföra psykisk ohälsa inom myndig ålder [16].

Föräldern
Föräldraförmågan samt föräldra-barnrelationen äger demonstrerat sig artikel några från dem viktigaste faktorer likt påverkar barnets psykiska välbefinnande samt välbefinnande [17].

Studier besitter demonstrerat för att föräldra-barnrelationen fungerar sämre nära psykisk ohälsa hos föräldern [18,19,20,21], vilket plats något vilket även belystes inom denna undersökning. ett mamma/pappa tillsammans psykisk ohälsa beskrevs ofta äga svårt för att titta barnets behov samt möta barnets signaler vid en adekvat sätt. detta framkom även för att vissa indikator hos barnet kunna förbises mot resultat från ökad upptagenhet från egna svårigheter.

Flera tog upp för att affektregleringssvårigheter ofta förekommer hos dessa föräldrar, vilket kunna leda mot en inkonsekvent beteende samt ett väsentlig ögonkontakt vid barnet.

Flertalet från dem intervjuade beskrev föräldern likt rollmodell samt för att detta ej existerar ovanligt för att barnet tar efter förälderns beteende genom modellinlärning [22]. detta framkom även för att föräldern ofta upprätthåller barnets psykiska ohälsa genom för att uppmuntra beteenden vilket främjar förälderns egna svårigheter, vilket går inom linje tillsammans med detta inlärningsteoretiska perspektivet tillsammans positiv förstärkning [23].

Psykologerna lyfte fram för att man inom tidsperiod behöver synliggöra ungar tillsammans med ökad fara på grund av psykisk ohälsa, vilket överensstämmer tillsammans vilket forskningen äger demonstrerat.

Föräldern måste uppmärksammas inom tidsperiod till för att minimera risken hos barnet samt ju tidigare, desto mindre fara på grund av negativ effekt vid barnets fortsatta tillväxt [24]. Inom mödra- samt barnhälsovård besitter man blivit förbättrad vid för att upptäcka nyblivna föräldrar tillsammans psykisk ohälsa eftersom man vet för att detta påverkar anknytningen mellan barnet samt föräldern.

Kvaliteten vid hur anknytningen utvecklas kommer för att påverka barnets psykologiska tillväxt [25].

Samverkan
Flera psykologer tog upp för att små människor mot föräldrar tillsammans psykisk ohälsa existerar enstaka resurskrävande patientgrupp samt för att kvaliteten vid samarbetet mellan vårdgivarna påverkar både barnet samt behandlingsarbetet. nära samverkan rör detta ofta familjer tillsammans mer grundlig behov från hjälpinsatser var socialtjänst, utbildning samt barn- samt ungdomspsykiatrin främst existerar inblandade.

Kvaliteten vid samverkansmötena upplevdes variera.

flera tog upp för att mötena ofta blir på grund av stora, ej leder fram mot något samt för att familjen kunna riskera för att bli förbigången. Ur en etiskt perspektiv är kapabel psykologen påverkas från vad man delger eftersom man ej ständigt vet hur informationen mottas. detta vilket delges måste leda fram mot något konstruktivt därför för att ej onödig data sprids vidare.

Olika verksamheter äger ej ständigt identisk problemformulering då detta gäller barnet, vilket även påverkar resultatet från samverkansarbetet. Förutom olika ögonkontakt vid svårigheterna är kapabel förståelse ifall barnets tillväxt variera beroende vid verksamhet.

Barn- samt ungdomspsykiatrin existerar ansvarig för att utföra orosanmälan angående en ungar far illa, vilket några från psykologerna tog upp, dock detta existerar ej ständigt för att ett registrering leder mot enstaka förbindelse mellan socialtjänsten samt familjen.

Samverkan tillsammans vuxenpsykiatrin beskrevs nästintill artikel obefintlig. Flera önskade en förbättrad samarbete eftersom detta är kapabel ge ökad medvetande samt större helhetsperspektiv. Psykologerna betonade även för att vuxenpsykiatrin ofta saknar barnperspektiv då dem behandlar förälderns psykiska ohälsa.

Sedan 2010 bör hälso- samt sjukvården särskilt beakta barns behov från upplysning, råd samt stöd angående barnets mamma/pappa alternativt någon ytterligare myndig inom hemmet besitter enstaka psykisk störning, funktionsnedsättning, missbruk alternativt oväntat dör [26].

Efter för att lagen infördes äger arbetet intensifierats samt man äger inom vuxenpsykiatrin infört olika preventiva familjeinterventioner [27]. Även angående lagen främst riktar sig mot vuxenpsykiatrin (vad gäller psykisk ohälsa) behöver detta beaktas samt behållas aktuellt inom samtliga verksamheter likt bedriver hälso- samt medicinsk vård, socialt sysselsättning, lärcentrum etc.

Behandling
Flertalet från psykologerna uppmärksammade för att detta existerar ett massiv team små människor mot föräldrar tillsammans psykisk ohälsa såsom ej mår god.

Detta existerar inom linje tillsammans med dem studier liksom besitter demonstrerat för att föräldrar mot aktuella små människor inom barn- samt ungdomspsykiatrin ofta uppvisar psykisk ohälsa [8,9,10]. Behandlingskontakten beskrevs ofta artikel tidskrävande samt utan positivt konsekvens.

Det finns olika förklaringsmodeller mot varför detta innebär ett förhöjd fara för att växa upp tillsammans enstaka mamma/pappa tillsammans med psykisk ohälsa, dock både arv samt miljö tycks äga inverkan.

en förändrat samspel samt skiftat fokus ifrån ungar mot mamma/pappa beskrevs klart behärska visa sig inom behandlingsrummet.

Det beskrevs även ett bekymmer ovan för att dem affektregleringssvårigheter vilket föräldern ofta uppvisar inom behandlingsrummet förmå förstärkas utanför rummet. Upplevelsen bland psykologerna plats för att man ofta äger »flera« patienter inom rummet samtidigt samt flertalet förespråkade teamarbete tillsammans med numeriskt värde behandlare.

dem önskade allmänt ett ökad satsning vid behandlingskvaliteten till denna resurskrävande patientgrupp. Flera fanns kritiska mot barn- samt ungdomspsykiatrins förändrade synsätt liksom innebär fokus vid individen inom stället till vid familjearbetet. dem ansåg för att en ökat individfokus utför för att man fortsätter leta efter individuella förklaringsmodeller ifall behandlingsarbetet ej går vidare, trots för att detta är kapabel finnas andra orsaker.

Behandlingsarbetet upplevdes ofta fungera förbättrad ifall föräldern äger enstaka personlig vårdkontakt. Studier besitter demonstrerat för att angående föräldern ej besitter enstaka personlig behandling reducerar chansen på grund av barnet för att bli friskt [8.9,10].

En från psykologerna tog dock upp för att detta ej ständigt fungerar utmärkt då numeriskt värde parallella kontakter pågår samtidigt.

detta kunna bli enstaka diskrepans mellan vad förälderns behandlare anser samt barn- samt ungdomspsykiatrins syfte, angående ej samverkan äger lokal. detta finns även studier såsom äger poängterat vikten från för att samordna behandlingen tillsammans med barnet samt föräldern [28,9].

Oavsett behandlingsinsats ansåg flertalet från psykologerna inom denna lärande för att detta underlättar angående förälderns mående förbättras eftersom detta bidrar mot en mer välfungerande föräldraskap, vilket inom sin tur förbättrar barnets psykiska välbefinnande.

Detta överensstämmer tillsammans undersökning vilket besitter demonstrerat för att barnets beteendeproblem reducerar då förälderns mående förbättras [29].

Behov från mer forskning
Samhället måste uppmärksamma denna utsatta assemblage vilket besitter ett förhöjd fara för att förbättra psykisk ohälsa.

Man behöver titta barnet inom sitt kontext samt därför vore detta önskvärt för att framtida undersökning tog fram en större underlag till hur vanligt förekommande denna patientgrupp existerar. undersökning bör bedrivas vid vilka insatser barnet får inom lärcentrum samt via socialtjänst. Detta förmå existera en underlag till framtida samverkan tillsammans barn- samt ungdomspsykiatrin.

Man behöver äga jämförande studier tillsammans med olika behandlingsmetoder till denna samling vad gäller metodval samt vilka vilket bör existera involverade.

Kommande undersökning bör även undersöka hur barn- samt ungdomspsykiatrin samt vuxenpsykiatrin samverkar, samt anlända tillsammans förslag mot framtida metoder till för att hjälpa dessa familjer.

Man behöver även undersöka vilka synsätt såsom finns inom dessa verksamheter vad gäller relationen barn-förälder.

Helena Simonsson
mentalvårdare, expert inom klinisk psykologi

Texten existerar ett beskrivning från studien Psykologers upplevelse från ungar samt behandling inom barn- samt ungdomspsykiatrin nära psykisk ohälsa hos föräldern likt fick priset Bästa skriftliga specialistarbete 2019.

Referenser (fullständig referenslista)
1.

Beardslee W R, Versage E M, Gladstone T R (1998). Children of affectively ill parents: a review of the past 10 years. Journal of the American Academy of Child- and adolescent Psychiatry, 37(11), 1134-1141.
2. Elgar F J, Mills R S, McGrath P J, et al. (2007). Maternal and paternal depressive symptoms and child maladjustment: the mediating role of parental behavior. Journal of Abnormal Child Psychology, 35, 943-955.
3.

Goodman S H, Gotlieb inom H (1999). fara for psychopathology in the children of depressed mothers: a developmental model for understanding mechanisms of transmission.

Psykisk ohälsa är kapabel påverkas från arv samt miljö.

Psychological Review, 106(3), 458-490.
4. Weissman M M, Wickramaratne P, Gameroff M J, et al. (2016). Offspring of depressed parents: 30 years later. American Journal of Psychiatry, 173(10), 1024-1032.
5. Ramchandani P, Psychogiou L (2009). Paternal psychiatric disorders and children’s psychosocial development. Lancet, 374, 646-653.
6.

Om barnet egen mår uselt på grund av för att bror/syster, mamma/pappa alternativt ytterligare individ inom barnets att vara nära något besitter enstaka psykisk ohälsa alternativt enstaka psykisk sjukdom äger barnet korrekt för att erhålla hjälp samt behöver ej klara detta vid personlig hand.

Korhonen M, Luoma inom, Salmelin R, et al. (2012). A longitudinal study of maternal prenatal, postnatal and concurrent depressive symptoms and adolescent well-being. Journal of Affective Disorder, 136(3), 680-92.
7. Larsson B, Knutsson-Medin L, sundelin C, et al. (2000). Social competence and emotional/behavioural problems in children of psychiatric inpatients. europeisk Child and Adolescent Psychiatry, 9, 122-128.
8.

Ferro T, Verdeli H, Pierre F, et al. (2000). Screening for nedstämdhet in mothers bringing their offspring for evaluation or treatment of nedstämdhet. American Journal of Psychiatry, 157, 375-379.
9. Swartz H A, Shear M K, Wren F J, et al. (2005). nedstämdhet and anxiety among mothers who bring their children to a pediatric mental health klinik. Psychiatric Services, 56(9), 1077-1083.
10.

Vidair H B, Reyes J A., Shen S, et al. (2011). Screening parents during child evaluations: exploring parent and child psychopathology in the same vårdcentral running head: screening parents at child evaluations. Journal of American Academy of Child and Adolescent Psychiatry, 50(5), 441-450.
11. Barn- samt ungdomspsykiatri (BUP), Stockholms läns landsting (2015).

Riktlinjer mot stöd på grund av granskning samt behandling. Karlskrona: Printfabriken.
12. Braun V, Clarke V (2006). Using thematic analysis in psychology. Qualitative Research in Psychology, 3(2), 77-101.
13. Socialstyrelsen (2013). unge såsom anhöriga – konsekvenser samt behov då föräldrar har
allvarliga svårigheter, alternativt avlider.
14.

LeFrancois B A (2010). Distressed fathers and their children: a review of the literature. International Journal of Social Psychiatry, 58(2), 123-130.
15. Van Loon L M, Van dem Ven M O, Van Doesum K T, et al. (2017).

Aktuell undersökning visar trots detta för att sjukvården brister inom för att uppmärksamma dem på denna plats barnen.

Parentification, stress and bekymmer behavior of adolescents who have a parent with mental health problems. Family Process, 56(1), 141-153.
16. Hooper L M, DeCoster J, vit N, et al. (2011). Characterizing the magnitude of the relation between self-reported childhood parentification and adult psychopathology: a meta-analysis. Journal of Clinical Psychology, 67(10), 1028-1043.
17.

Stewart-Brown S L, Schrader-McMillan A (2011). Parenting for mental health: what does the bevis säga we need to do? Report of Workpackage 2 of the DataPrev project. Health Promotion International, 26 (S1), i10-i28.
18. Cederblad M (2003). ifrån tidig del av ett liv mot vuxenliv: ett överblick från longitudinell undersökning. Stockholm: Förlagshuset Gothia.
19.

Oyserman D, Mowbray C T, Allen Meares P, et al. (2000). Parenting among mothers with a serious mental illness. American Journal of Orthopsychiatry, 70(3), 296-315.
20. Riebschleger J (2004). Good days and bad days: the experiences of children of a parent with a psychiatric disability. Psychiatric Rehabilitation Journal, 28(1), 25-31.
21. Van Loon L M, Van dem Ven M O, Van Doesum K T, et al.

(2014). The relation between parental mental illness and adolescent mental health: the role of family factors. Journal of Child and Family Studies, 23, 1201-1214.
22.

Översikten undersöker ifall förebyggande insatser mot ungar (0–18 år) inom familjer tillsammans missbruk, psy-kisk sjukdom alternativt våld förbättrar barnens psykiska välbefinnande alternativt gör starkare skyddande faktorer, jämfört tillsammans sedvanlig vård, väntelista alternativt ytterligare insats.

Bandura A (1977). Social learning theory. Upper Saddle River: Prentice Hall.
23. Ramnerö J, Törneke N (2013). Beteendets ABC: enstaka införande mot behavioristisk psykoterapi. Lund: Studentlitteratur.
24. Rishel C W, Greeno C G, Marcus S C, et al. (2006a). Impact of maternal mental health ställning eller tillstånd on child mental health treatment outcome.

Community Mental Health Journal, 42(1), 1-12.
25.

Drygt tre andel från barnen drabbas beneath uppväxten från för att ett mamma/pappa avlider.

Broberg A, Granqvist P, Ivarsson T, et al. (2006). Anknytningsteori: Betydelsen från nära relaterade till känslor relationer. Stockholm: Natur & Kultur.
26. Hälso- samt sjuvårdslagen, 1982:763.
27. Socialstyrelsen (2017). Beardslee’s familjeintervention.
28. Rishel C W, Greeno C G, Marcus S C, et al. (2006b).

Effect of maternal mental health problems on child treatment response in community-based services. Psychiatric Services, 57(5), 716-719.
29. Van Loon L M, Granic inom, Engels R C (2011). The role of maternal nedstämdhet on treatment outcome for children with externalizing behavior problems. Journal of Psychopathology and Behavior Assessment, 33, 178-186.