ladhide.pages.dev









Är vi lediga 30 april

Röda dagar – Påsk 2024.

Helgdagar inom Sverige

En helgdag existerar inom land ett arbetsfri solens tid avsedd på grund av vila alternativt religiösa högtider. inom landet existerar helgdagarna fastställda inom Svensk författningssamling vilket enstaka vilodag, alternativt enstaka ytterligare ljus inom enstaka inventering från helgdagar, varav somliga ständigt hamnar vid ett fix veckodag, medan andra beräknas därför för att dem hamnar vid olika veckodagar olika år.[1] Helgdagar kallas röda dagar då dem ofta utmärks tillsammans med rött inom kalendrar, medan övriga dagar vanligtvis existerar märkta inom mörk.

Sverige äger numeriskt värde sekulära helgdagar, inledande femte månaden i året sedan 1939 respektive Sveriges nationaldag sedan 2005. Övriga helgdagar, däribland varenda söndagar, existerar kyrkliga helgdagar liksom besitter sitt ursprung inom kristendomen – tillsammans med undantag från midsommardagen[källa behövs] liksom levt kvar sedan forntiden (men vilket sedan 300-talet e.Kr.

även firats likt Johannes Döparens födelsedag).

Officiella helgdagarn tillsammans datum inom land till tid 2024.

Allmänna helgdagar samt helgdagsaftnar inom Sverige

[redigera | redigera wikitext]

Söndagar existerar inom lagens fras allmänna helgdagar, dock på denna plats räknas övriga helgdagar samt dessas helgdagsaftnar upp.

Datum
2024
Namn Beräkning
1 jan Nyårsdagen[Not 1]Fast datum, 1 januari
5 jan Trettondagsafton[Not 2]Fast datum, 5 januari
6 jan Trettondedag julFast datum, 6 januari (Trettondedagen)
28 mar Skärtorsdagen[Not 2]Rörligt datum, torsdagen före Påskdagen
29 mar LångfredagenRörligt datum, fredagen före Påskdagen
30 mar PåskaftonRörligt datum, lördagen före Påskdagen
31 mar PåskdagenRörligt datum, inledande söndagen efter ecklesiastisk fullmåne, efter vårdagjämningen
1 apr Annandag påskRörligt datum, dagen efter påskdagen (d.v.s.

ett måndag)

30 apr Valborgsmässoafton[Not 2]Fast datum, 30 april
1 femte månaden i året Första majFast datum, 1 femte månaden i året
9 femte månaden i året Kristi himmelsfärdsdagRörligt datum, sjätte torsdagen efter påskdagen
18 femte månaden i året PingstaftonRörligt datum, dagen före pingstdagen (d.v.s.

ett lördag)

19 femte månaden i året PingstdagenRörligt datum, sjunde söndagen efter påskdagen
6 jun Sveriges nationaldagFast datum, 6 juni
21 jun Midsommarafton[Not 3]Rörligt datum, fredagen mellan 19 juni samt 25 juni (fredagen före midsommardagen)
22 jun MidsommardagenRörligt datum, lördagen mellan 20 juni samt 26 juni
1 nov Allhelgonaafton[Not 2]Rörligt datum, fredagen mellan 30 oktober samt 5 november
2 nov Alla helgons dagRörligt datum, lördagen mellan 31 oktober samt 6 november
24 dec Julafton[Not 3]Fast datum, 24 månad
25 dec JuldagenFast datum, 25 månad
26 dec Annandag julFast datum, 26 månad
31 dec Nyårsafton[Not 3]Fast datum, 31 månad

Noter:

  1. ^Föregående ljus, alltså 31 månad nederst inom tabellen, räknas likt vilodag i enlighet med 3 a § inom Semesterlagen samt existerar därmed arbetsfri.
  2. ^ [abcd] Denna ljus äger ej lagstadgad ställning liksom arbetsfri ljus.

    Om ni planerar smart samt tar ledigt nära korrekt tillfällen förmå ni maxa dina röda dagar 2024 samt ett fåtal ut fler långhelger.

    flera arbetsplatser besitter ändå förkortad arbetstid i enlighet med kollektivavtal alternativt lokala avtal.

  3. ^ [abc] Denna dygn räknas likt vilodag i enlighet med 3 a § inom Semesterlagen samt existerar därmed arbetsfri.

Se även Helgafton samt Annandag.

Allmänt lediga dagar inom Sverige

[redigera | redigera wikitext]

Tre helgdagsaftnar existerar sedan länge jämställda tillsammans söndagar inom vissa situationer nämligen midsommarafton, julafton samt nyårsafton.

inom fråga angående semesterledigheter regleras detta inom 3 a § från Semesterlagen. vid dessa helgdagsaftnar äger mot modell banker samt myndigheter helt stängt. brev delas heller ej ut dessa dagar.

Däremot existerar dessa helgdagsaftnar ej jämställda tillsammans med söndagar gällande bl.a. trafik- samt parkeringsbestämmelser - då anses dessa helgdagsaftnar såsom veckodag.

Andra helgdagsaftnar existerar inom regel ej arbetsfria i enlighet med gällande avtal vid arbetsmarknaden. Däremot existerar detta vanligt för att flera arbetsplatser genom år avtalat sig mot ledighet genom för att jobba lite mer vid andra dagar samt detta existerar då ett sålunda kallad halvdag.

vid dessa helgdagsaftnar besitter mot modell banker samt myndigheter öppet, fast tillsammans med begränsade öppettider. brev delas ut liksom vid enstaka dagligt liv.

Huruvida man existerar helt alternativt halvt ledig vid dem helgdagsaftnar likt ej existerar för att jämställa tillsammans med helgdag (såsom valborgsmässoafton) regleras inom regel inom kollektivavtal.

Helgdagsreformer

[redigera | redigera wikitext]

1571 års kyrkoordning

[redigera | redigera wikitext]

Under reformationen avskaffades en stort antal från dem helgondagar såsom ägde planta fram inom den katolska kyrkan genom medeltiden, bland annat Eriksmässa.

På Valborgsmässoafton, den 30 april, börjar lysa stora brasor till för att välkomna våren samt avvärja detta onda.

dem kvarvarande helgdagarna listades inom 1571 års kyrkoordning:[2][3]

  • Kristusdagarna:
  • Mariadagarna:
  • Apostladagarna (utom Petrus Cathedraticus):[3][4]
    • Pauli omvändelse, 25 januari
    • Mattias solens tid, 24 februari
    • Filippos samt Jakob den yngres solens tid, 1 maj
    • Petrus samt Paulus dödsdag, 29 juni
    • Jakob den äldres solens tid, 25 juli
    • Petri fäng, 1 augusti
    • Bartolomeus dygn, 24 augusti
    • Matteus ljus, 21 september
    • Judas Taddeus samt Simon Ivrarens dygn, 28 oktober
    • Andreas dödsdag, 30 november
    • Tomas dygn, 21 december
    • Johannes dygn, 27 december
  • Den helige Johannes Döparens dag
  • Mickelsmäss
  • Allhelgonadagen

Kungliga förordningen den 4 november 1772

[redigera | redigera wikitext]

År 1772 reducerades antalet helgdagar betydligt återigen genom kungliga förordningen den 4 november 1772 angående sabbatens firande samt vissa helgdagars flyttning alternativt indragning.

Några helgdagar flyttades mot nästa vilodag medan andra avskaffades helt.[5] Totalt 23 helgdagar drogs in i enlighet med förordningen. [6]

Första maj

[redigera | redigera wikitext]

Första femte månaden i året blev allmän helgdag inom land 1939, såsom den inledande icke-kristna helgen.

Lag 1952:48

[redigera | redigera wikitext]

År 1952 antogs team 1952:48 såsom började gälla året efter.

Andra helgdagsaftnar existerar inom regel ej arbetsfria i enlighet med gällande avtal vid arbetsmarknaden.

Den berörde tre helgdagar. Jungfru Marie bebådelsedag flyttades mot närmaste vilodag. Midsommardagen förlades vid identisk sätt mot närmaste veckodag. Dessutom infördes enstaka fräsch helgdag, samtliga helgons solens tid, vid lördagen före allhelgonadagen. Anledningen mot förändringen plats bland annat för att man ville ge yrkesarbetande enstaka sammanhängande ledighet.

Lördagarna fanns nära den tiden arbetsdagar.[2]

Nationaldagen

[redigera | redigera wikitext]

Svenska flaggans ljus samt Sveriges nationaldag den 6 juni blev allmän helgdag 2005. identisk kalenderår förlorade annandag pingst sin tidigare helgdagsstatus samt blev vanlig arbetsdag.

Tidningsfria dagar

[redigera | redigera wikitext]

Tidningsfria dagar existerar en term vilket används angående vissa helgdagar då inga från dem stora dagstidningarna (eller övriga tidningar vilket inom vanliga fall utkommer den veckodagen) ges ut inom pappersform samt distribueras.

för tillfället till tiden uppdateras dem dock vanligen vid internet även dessa dagar, likt existerar följande:

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]