ladhide.pages.dev









Hur ser man ålder på sköldpadda

Sköldpaddor

För färgmorfen hos tamkatter, titta sköldpadd (katt)

Sköldpaddor (Testudines) existerar ett ordning inom kräldjuren vilket utmärks från ett sköld såsom skyddar mjukdelarna, samt vilket består från dem numeriskt värde underordningarna gömhalssköldpaddor samt vändhalssköldpaddor.

Sköldpaddor existerar vilt liksom existerar kända på grund av sina långsamma rörelser. dem tunga klumpiga skalen såsom begränsar deras steglängd existerar ett massiv anledning mot detta. Landlevande sköldpaddor besitter korta, stadiga fötter.

En sköldpaddas skal existerar format vid olika sätt beroende vid vilket klimat den lever inom, t.ex.

besitter vattenlevande sköldpaddor släta skal sålunda för att dem bör behärska simma snabbare inom vattnet. dem liksom lever vid nation äger piggar vid sina skal på grund av för att dem enklare bör behärska skydda sig mot köttätare. Sköldpaddans skal sitter fast vid den beneath bota dess livstid samt förmå därför ej avlägsnas.[1]

Anatomi

[redigera | redigera wikitext]

Huvud samt skal

[redigera | redigera wikitext]

Ordningen omfattar 260 för tillfället levande arter varav cirka 200 är kapabel dra in sitt skalle inom skalet, vilka placeras inom underordningen gömhalssköldpaddor.

dem övriga 60 likt ej förmå dra in sitt viktig inom skalet placeras inom underordningen vändhalssköldpaddor. Sköldpaddor besitter inga tänder utan ett hornslida liksom omger käkben vilket dem bearbetar födan tillsammans. Skölden, såsom består från ryggskölden (carapax) samt bukskölden (plastron), omger nästan läka sköldpaddans lekamen samt existerar uppbyggd från numeriskt värde skikt.

Sköldpaddor (Testudines) existerar enstaka ordning inom kräldjuren såsom utmärks från ett sköld vilket skyddar mjukdelarna, samt liksom består från dem numeriskt värde underordningarna gömhalssköldpaddor samt vändhalssköldpaddor.

detta inre skiktet består från sammansmälta dermala benplattor likt täcks från keratiniserade hornplattor, likt alltså existerar detta yttre skalet. Skalet, alternativt skölden, består från ett välvd, dorsal ryggsköld, samt ett ventral, ganska platt buksköld.

Blod samt blodomlopp

[redigera | redigera wikitext]

Blodomloppet existerar slutet samt sker inom numeriskt värde parallella struktur.

Hos sköldpaddan existerar den enda kammaren uppdelad inom tre icke helt skilda utrymme. angående kammaren ses inom en tvärsnitt ovanifrån bildar rummen ett formation likt en C inom dess inre väggar. Hjärtat existerar inkorporerat inom motsats till vänster förmak samt bildar endast ett små blåsa inom förmaket. inom hjärtat finns numeriskt värde helt separerade förmak var syresatt blod ifrån lungorna rinner in inom vänster förmak samt syrefattigt blod ifrån kroppen in inom motsats till vänster förmak.

Syrerikt samt syrefattigt blod är kapabel blandas ihop eftersom detta syrerika blodet måste rinna förbi detta lokal var detta syrefattiga kommer in till för att behärska pumpas ut ur kammaren. Andningen påverkar blodflödet mot hjärtat till för att behärska skilja syrerikt samt syrefattigt blod åt.

Sköldpaddors hjärta existerar myogent, detta betyder för att hjärtat styrs från nerver, hormoner samt Starlings hjärtslag.

mot hjärtat finns även stimulerande nerver likt sänder ut adrenalin. Hjärtat ligger inom ett hjärthåla vilket existerar omsluten från ett hjärtsäck. Starlings hjärtslag besitter massiv innebörd på grund av återfyllnaden från hjärtat. Blodförsörjningen mot hjärtat sker tillsammans en kranskärl liksom finns inom kammarens vägg.[2]

Syreupptagningsförmåga

[redigera | redigera wikitext]

När sköldpaddor saknar syre förändras dem mot anaerob metabolism beneath bildning från mjölksyra.

Detta sker maximalt beneath vinterhalvåret. Den låga metabolismen skapar mindre mjölksyra dock mjölksyran äger ändå kapacitet för att samlas inom kroppsvätskorna. på grund av för att sköldpaddan bör klara sig utan syre behövs för att sköldpaddan måste eliminera mjölksyran. Skalets skelett agerar då enstaka väldigt betydelsefull roll.

Mineralkomponenten inom skelettet består från mineralet hydroxiapatit. Hydroxiapatit innehåller även främst kalciumjoner samt fosfatjoner dock även karbonatjoner. Dessa karbonatjoner frigörs ifrån skelettet samt behandlar vätejoner likt kommer ifrån mjölksyran. Reaktionen mellan karbonatjoner samt vätejoner bildar vätekarbonatjoner.

Därefter kunna vätekarbonatjonerna reagera tillsammans vätejoner samt forma kolsyra, likt senare sönderdelas inom dricksvatten samt koldioxid. Koldioxid, liksom existerar många vattenlösligt, elimineras då från huden mot detta vätska likt omger sköldpaddan. Vätejonerna äger idag eliminerats samt vätet ingår istället inom ofarliga vattenmolekyler.

Dessa reaktioner fullfölja för att sköldpaddans blod håller sig vid ett rimlig surhetsgrad sett utifrån surhet. Detta inom sin tur utför för att sköldpaddan överlever utan syre beneath vinterhalvåret samt är kapabel bli energisk igen då isen smälter samt våren närmar sig.

[3]

Matsmältningssystem

[redigera | redigera wikitext]

Sköldpaddan äger inga tänder.

dem besitter istället väldigt kraftiga samt starka käkar.

Unga vattensköldpaddor existerar vanligen inom huvudsak köttätare, dock blir tillsammans med ökad ålder allt mer grönsaksätande.

Detta utför för att deras munhåla kallas till näbb. Dessa käkar existerar klädda tillsammans med enstaka hornslida. Sköldpaddor äger relativt små mage såsom ej tänjer sig nämnvärt. Detta fullfölja för att dem äter ofta samt små portioner istället till många beneath erhålla tillfällen.[4] Blindtarmen samt tjocktarmen existerar uttänjda mot rymliga jäskammare samt fyller år ett massiv sektion från bukutrymmet.

I dessa kammare sker sedan många produktiv jäsning likt fullfölja för att sköldpaddan är kapabel ta existera vid fibrerna inom födan. angående ej födan innehåller tillräckligt många fibrer blir jäsningen felaktig samt resultatet blir förkortad matsmältning. Sköldpaddan förlorar då vätska samt risken på grund av diarrésjukdomar ökar.[5]

Sinnen

[redigera | redigera wikitext]

Sköldpaddor existerar nästan döva.

Deras öron existerar placerade vid plats sin blad från huvudet. Öronen existerar egentligen bara numeriskt värde hål in inom huvudet samt varenda hål täcks från en stort fjäll.

Sköldpaddorna äger även ögonen vid sidan från huvudet.

Sköldpaddor existerar kända till sin anmärkningsvärda livslängd.

Detta utför för att sköldpaddor besitter ca 300 graders synfält. Nackdelen tillsammans för att ögonen sitter placerade vid sidan från huvudet existerar för att dem ej kunna titta vilket likt sker noggrann framför näbben vid dem.

Luktsinnet existerar väldigt viktigt på grund av sköldpaddan. Sköldpaddan äger ett extremt känslig näbb samt kunna orientera sig tillsammans med hjälp från lukter.

personer som inte kan se sköldpaddor förmå t.ex. hitta föda tillsammans med hjälp från detta. Gravida honor kunna även hitta perfekta boplatser tillsammans med hjälp från luktsinnet.

Sköldpaddor besitter utmärkt balanssinne. detta existerar viktigt till dem då dem mot modell gräver samt ej förmå nyttja dem andra sinnena till för att känna till ifall dem gräver åt riktig håll.

Håller man inom ett sköldpadda framför sig tillsammans huvudet mot sig samt gungar den sakta fram samt åter sålunda kommer man upptäcka för att huvudet ständigt existerar horisontellt.[6]

Nervsystem

[redigera | redigera wikitext]

Ryggradsdjur samt reptilers nervsystem existerar uppbyggda vid identisk sätt.

Sköldpaddor äger noggrann såsom varenda andra reptiler ett hjärna, ryggmärgsnerv, nerver likt leder ifrån antingen hjärnan alternativt ryggmärgen samt en antal känselorgan. Sköldpaddor äger inom jämförelse tillsammans däggdjur enstaka mindre hjärna inom förhållande mot kroppsvolym. Fåglar samt däggdjur existerar allmänt sett intelligentare än reptiler.[7]

Ekologi

[redigera | redigera wikitext]

Även ifall flera sköldpaddor lever enstaka massiv sektion från sitt liv beneath en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig, därför andas samtliga sköldpaddor atmosfär samt därför måste dem simma upp mot ytan regelbundet till för att andas.

dock dem kunna ändå klara sig tillsammans den atmosfär dem besitter inom ca 3 timmar. Sköldpaddor gillar för att gömma sig beneath saker.

Sköldpaddor lägger oval form såsom samtliga andra kräldjur. dock mot skillnad ifrån andra sålunda existerar deras vanligtvis för fortplantning hos djur svaga samt sega. Deras oval form blir klotlika på grund av detta mesta, dock enstaka mindre sektion från dem blir även ovalformade.

Deras äggvita existerar även ljus, dock proteinet såsom den innehåller existerar många olik än fåglars samt därför förmå detta ej stelna då man kokar äggen. Hos vissa arter bestämmer omgivningens temperatur ifall äggen bör bli mot enstaka hona alternativt hane.

upphöjd temperatur leder mot hona samt nedsänkt temperatur leder mot hane. en stort antal vanligtvis för fortplantning hos djur lämnas inom sandhål samt täcks sedan ovan tillsammans med småsten, varefter honan avvaktar vid för att äggen bör kläckas vid personlig grabb. detta finns ingen skölpaddsart var honan tar grabb angående ungarna, dem får ständigt klara sig vid personlig grabb.

Havssköldpaddor lägger även sina vanligtvis för fortplantning hos djur vid torra, sandiga stränder. dem unga havssköldpaddorna får inte någonsin hjälp från dem vuxna – liksom varenda andra arter får dem klara från detta hårda existensen vid personlig grabb. detta tar väldigt utdragen period innan dem blir gamla nog för att att födas samt dem lägger hönsägg vart femte kalenderår.

Nya undersökningar äger demonstrerat för att ett sköldpaddas kroppsdel ej blir sämre tillsammans med tiden såsom andra djurs[8]. detta existerar bevisat för att lever, lungor samt njurar hos enstaka 100-årig sköldpadda existerar nästan oskiljbara ifrån dem ungas. detta äger inspirerat genetiska vetenskapsman för att börja kartlägga sköldpaddans arvsmassa till gener likt ger en långt liv.

Rörelse

[redigera | redigera wikitext]

De amfibiska sköldpaddorna besitter vanligtvis liknande lemmar vilket dem landlevande sköldpaddorna, förutom för att fötterna äger simhud samt oftast långa klor. Dessa sköldpaddor simmar genom för att nyttja samtliga fyra fötter vid en sätt liksom liknar hundsim, detta önskar yttra för att dem växelvis paddlar tillsammans med fötterna vid vänster samt motsats till vänster blad från kroppen.

Små sköldpaddor tenderar för att simma mer än större sköldpaddor, samt dem många stora arterna, såsom alligatorsnappsköldpadda, simmar knappt alls, utan föredrar för att vandra längs botten från vattendrag alternativt stort insjövatten.

Förutom simfötter äger sköldpaddor väldigt långa klor, liksom används på grund av för att hjälpa dem för att klättra.

Hansköldpaddor brukar ofta äga särskilt långa klor, samt dessa verkar användas till för att stimulera honan beneath parningen. Havssköldpaddor lever mot största delen inom en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig samt deras ben existerar omvandlade mot simfötter. Havssköldpaddor simmar tillsammans med hjälp från upp-och-ner rörelser tillsammans dem främre simfötterna medan dem bakre fötterna används liksom roder.

Jämfört tillsammans med sötvattenssköldpaddor, således äger havssköldpaddor många begränsad rörlighet vid nation, bortsett ifrån dem nykläckta ungarnas färd ifrån boet mot havet sålunda lämnar normalt havssköldpaddornas hanar inte någonsin havet. Honorna kommer dock tillbaka upp vid nation på grund av för att lägga oval form, samt rör sig då många långsamt samt tillsammans med massiv möda, då dem drar sig vidare tillsammans med simfötterna.[9] detta finns även ett sötvattensköldpadda, Nyaguineasköldpaddan, vars fötter äger ombildats mot simfötter.

Fortplantning

[redigera | redigera wikitext]

Sköldpaddorna fortplantar sig ofta beneath våren då dem kommit fram efter sin övervintring.

Den kunna bli nästan tre meter utdragen samt väga ovan 500 kg.

Sköldpaddors honor existerar större än hanarna samt beneath parningen sitter hanen vid honans rygg samt var sitter denne inom ungefär tre timmar.

Vid äggläggningen gräver honan enstaka grop inom marken samt täcker sedan ovan äggen tillsammans småsten alternativt multnande växtämnen. tillsammans undantag ifrån havssköldpaddan existerar sköldpaddans oval form gjort från en hårt kalkskal tillsammans med enstaka ljus färg utan fläckar.

äggvita existerar grönaktig. Kläckningen från ägget sker inledningsvis efter numeriskt värde mot tre månader efter värpning. Ibland sker detta för att ungarna övervintrar inom gropen alternativt mot samt tillsammans inom skalet. detta kunna då ligga ner inom gropen alternativt inom skalet inom uppemot en kalenderår innan dem lämnar gropen. nära kläckningstiden besitter ungen ett s.k.

äggtand vilket flera andra kräldjur samt fåglar äger. Äggtanden används till för att behärska hacka sönder skalet. då dem lämnar gropen försöker dem därför fort såsom möjligt för att ta sig mot havet utan för att något predator hinner ta dem. Mammorna lämnar ungarna efter ägglossningen samt tar ej grabb ifall ungarna.[10]

Utvecklingshistoria

[redigera | redigera wikitext]

De äldsta fynden från sköldpaddor existerar omkring 215 miljoner tid gamla.

dem äldsta fynden äger huvudsakligen gjorts inom Tyskland, samt dem flesta tillhör släktet Proganochelys. Även inom Thailand äger påträffats fossil ifrån sköldpaddor härrörande ifrån trias. inom USA besitter man påträffat flera olika sköldpaddor ifrån äldre jura vilket visar för att sköldpaddor redan då fanns utspridda runt ifall vid jordklotet.

dem båda underordningarna gömhalssköldpaddor samt vändhalssköldpaddor uppkom troligen redan beneath slutet från trias, även ifall detta existerar ursprunglig beneath yngre jura man hittar arter vilket tillsammans med säkerhet förmå hänföras mot dessa båda underordningar.[11]

Taxonomi bland moderna sköldpaddor

[redigera | redigera wikitext]

Ordningen sköldpaddor utgörs från numeriskt värde underordningar, gömhalssköldpaddor samt vändhalssköldpaddor (se rubrik viktig samt skal).[12] Familjer i enlighet med ITIS[13]:

Sköldpaddor inom kulturen

[redigera | redigera wikitext]

I antikens Grekland förknippades sköldpaddor tillsammans med herdeguden Pan.[14] Berömda sköldpaddor inom senare populärkultur existerar Skalman inom Bamse, Teenage Mutant Ninja Turtles samt TV-spelshjälten Marios fiender Koopas.

I vissa länder inom Oceanien existerar detta många vanligt för att man äter grillad sköldpadda. inom exempelvis Palau existerar detta ett vanlig korrekt.

Noter

[redigera | redigera wikitext]

  1. ^”sköldpaddor”.

    Här nedan är kapabel ni hitta hur respektive sköldpadda bör bo samt ni hittar fördjupade föremål eller textstycken likt går in vid grunden från vad dem olika sköldpaddorna behöver på grund av för att behärska trivas samt må hemma hos dig.

    http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/sk%C3%B6ldpaddor. Läst 1 juli 2015. 

  2. ^”Dokument angående blodsystemet”. http://www.universeum.se/sv/. Läst 20 mars 2014. 
  3. ^Rondin, Sofia. ”Hur sköldpaddor kunna överleva total syrebrist”. http://www.djur.cob.lu.se/Djurartiklar/SkoldpO2.html. 
  4. ^Rehnquist, Vilgot. ”Sköldpaddsmat – vilket Äter Sköldpaddor?”.

    https://friluftskoll.se/skoldpaddsmat-vad-ater-skoldpaddor/. 

  5. ^M. Baur. Fibrer. 
  6. ^”Arkiverade kopian”. Arkiverad ifrån originalet den 17 september 2013. https://web.archive.org/web/20130917192240/http://horsfieldii.com/sinnen.html. Läst 2 april 2014. 
  7. ^”Nervsystemet”.

    Storlek: Storleken vid sköldpaddor kunna variera kraftigt; dem minsta existerar ca 10 cm långa, medan dem största (havslädersköldpaddor - Dermochelys coriacea) är kapabel bli ovan 3 meter långa samt väga upp mot 916 kg.

    Wikispaces. Arkiverad ifrån originalet den 10 mars 2014. https://archive.is/20140310004911/http://zoologi.wikispaces.com/Nervsystemet. Läst 2 april 2014. 

  8. ^All but Ageless, Turtles Face Their Biggest Threat: Humans, New York Times Science, 2006-12-12-
  9. ^http://www.worldanimalfoundation.net/f/TurtleTortoise.pdf
  10. ^Ekman, Sven (1956), Brehm djurens liv.

    6:e reviderade upplagan. Solmans förlag. Stockholm.

  11. ^Nationalencyklopedin multimedia plus, 2000 (uppslagsord Sköldpaddor)
  12. ^Keith Pecor (22 oktober 2003). ”Testudines” (på engelska). Animal Diversity Web. University of Michigan. http://animaldiversity.org/accounts/Testudines/. Läst 26 månad 2016. 
  13. ^ITISArkiverad 7 mars 2006 hämtat ifrån the Wayback Machine.
  14. ^Mytologiboken, huvudstaden 1994, s.23, ISBN 91-502-1187-0