Vilka är de 5 sinnena
Sinne
Sinnen existerar hos varelse (inklusive människan) förmågan för att förvandla olika slags retningar mot erfarenheter. Traditionellt beräknar man tillsammans fem olika sinnen – ögonkontakt, ljuduppfattning, beröring, doft samt smak.[1] Ibland räknas även balanssinnet in samt vissa varelse ytterligare en alternativt flera.
Sinnesretningarna registreras från olika inriktade sinnesorgan.
de fem sinnena existerar ljuduppfattning, beröring, luktsinne, smaksinne samt synsinne.Synintryck uppfattas tillsammans med hjälp från ögats olika delar, samt ljuduppfattning tillsammans hjälp från örat. vid huden finns receptorer likt existerar känsliga till exempelvis kontakt alternativt smärta, medan lukten respektive smaken inom regel noteras från receptorer inom näsan respektive tungan. dem olika retningarna ger upphov mot nervimpulser, samt sinnesnerverna till sedan vidare dessa impulser mot kroppens centrala nervsystem (ryggmärgen samt hjärnan).[1]
Definition samt antal
[redigera | redigera wikitext]Ett "sinne" existerar allmänt enstaka förmåga genom vilken perception från externa stimuli sker.
detta förmå även omväg prata på grund av för att angående mikroorganismer även besitter sinnen, sålunda existerar sinnesverksamhet ej kopplat mot kognition. Detta existerar något som kan ifrågasättas eller debatteras samt anknyter mot om samtliga livsformer äger någon sorts förmåga mot observation. Beteenden hos encellig organismer visar för att dem äger förmåga för att avläsa omvärlden samt justera sig mot den, dock detta betyder ej för att dem nödvändigtvis äger något sinne.[2]
Till resultat från olika definitioner från en sinne existerar neurologer oense angående detta exakta antalet sinnen.
Här är kapabel ni välja mellan nästa arbetsområden: Våra sinnen.enstaka definition likt skulle behärska godkännas från dem flesta existerar "ett struktur vilket består från enstaka sensorisk celltyp alternativt assemblage från celltyper såsom reagerar till ett speciell sorts kroppslig energi, samt liksom motsvarar enstaka definierad distrikt alternativt samling från regioner inom hjärnan var signalerna motas samt tolkas." detta finns olika åsikter angående hur skiftande cellgrupper detaljerad skall klassificeras samt hur deras regioner inom hjärnan bör kartläggas.
Sinnena, deras funktion, sortering, samt attribut, studeras främst från neurovetenskap, kognitiv psykologi (eller kognitiv vetenskap) samt perceptionsfilosofi.
De sinnen såsom mottar intryck ifrån omvärlden benämns exteroceptorer.
Sinnet (i identisk innebörd såsom engelskans mind) existerar en mer svårdefinierat term. varenda vet ungefär vilket detta existerar, dock olika vetenskaper samt skilda religioner kunna förklara detta vid olika sätt.
inom vardagsspråket existerar sinnet ofta synonymt tillsammans tanken alternativt medvetandet samt ibland även förnuftet, alternativt för att sinnet utgörs från medveten upplevelse samt smart eller klok tanke. Sinnet använder sinnen likt ögonkontakt, ljuduppfattning, beröring, doft samt smakförmåga på grund av för att inhämta kunskap, dock är kapabel även nyttja tidigare inhämtad resultat samt dem känslor såsom hänger ihop tillsammans med specifika minnen.
inom samt tillsammans med för att ett individ ej är kapabel äga allt inom uppenbart minne bör sinnet även jobba tillsammans med detta omedvetna. inom kombinationer förekommer termen inom oräkneliga term likt ofta beskriver attribut samt tillstånd: "skarpsinne", "affärssinne", "ordningssinne", "detaljsinne", "barnasinne", "djupsinne", "storhetsvansinne", "tungsinne", "egensinne", "lokalsinne", "lättsinne", "vansinne", "sinnesstyrka", "sinnessjuk", "sinnesförvirrad", "sinnesnärvaro", "sinneslugn", "sinnesläge", "sinnesstämning", "sinnesrörelse", "sinnesslö", "sinnessvag", "sinnesundersökning", "sinnesvilla", "sinnesfrid" samt "sinnesvärld".
Människans sinnen
[redigera | redigera wikitext]De klassiska fem sinnena – ögonkontakt, ljuduppfattning, beröring, doft samt smak[3] – fastslogs från Aristoteles vid 300-talet före Kristus.[4] Ibland räknas även balanssinnet in, samt hos vissa andra vilt ytterligare något alternativt några.[3] Aristoteles kände ej heller mot inom lika upphöjd grad liksom man utför idag för att detta är kapabel ske samverkan mellan intryck ifrån olika sinnen.
inom sådana situationer är kapabel även vissa upplevelse dominera.
Människans sinnen finns mot dels till för att förmedla informationen mot denne ifall både yttervärlden samt den egen, något såsom länge mot massiv sektion tillfredsställt dennes behov samt dels till för att skydda denne, vid således sätt för att sinnen ger varningssignaler nära fara på grund av hälsan.
De "fem sinnena"
[redigera | redigera wikitext]Syn
[redigera | redigera wikitext]Syn existerar förmågan för att förnimma elektromagnetisk strålning, ljus, inom vissa frekvensområden tillsammans med ögat. detta finns dem såsom menar för att detta inom själva verket existerar numeriskt värde alternativt tre sinnen. Den vanligaste åsikten bland neuroanatomister existerar för att detta handlar numeriskt värde sinnen, beneath förutsättning för att detta existerar olika receptorer likt hanterar uppfattningen från färg, detta önskar yttra ljusets fotonfrekvens, samt klarhet, detta önskar yttra amplitud/intensitet – ljusets fotonantal.
detta besitter framförts för att stereopsi, djupperception, även existerar en skilt sinne, dock detta betraktas vanligtvis såsom ett kognitiv, alltså postsensorisk, hjärnfunktion vilket bör ge fräsch kunskap ifrån sensoriskt tillfört stoff. detta finns vetenskapsman vilket nyligen besitter velat koppla samman detta på denna plats existerar "tredje" sinnet tillsammans tidsdimensionen.
Något noterat bevis på grund av detta finns ändå ej ännu. Avsaknad från synsinne benämns blindhet.
Ögonen utgör ett sektion från den 3D-skanner liksom styrs från lilla hjärnan, liksom läser in fokuserade 3D-objekt.[5]
Hörsel
[redigera | redigera wikitext]Hörsel existerar förmågan för att förnimma ljudvågor likt fortplantar sig genom mot modell atmosfär alternativt en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig.
Detta får trumhinnan för att vibrera samt vibrationen fortplantar sig mot innerörat. Beroende vid vilken frekvens ljudet äger aktiverar detta ett motsvarande assemblage hårceller inom hörselsnäckan. Vilka frekvenser liksom förmå uppfattas står inom omvänd proportion mot snäckans storlek, sålunda kunna vuxna människor uppfatta mellan 20 samt 20000 Hz, medan småbarn samt mindre vilt förmå uppfatta betydligt högre frekvenser.
Via dem båda hörselnerverna går signalerna mot hjärnstammen liksom mäter tidsskillnaden mellan dem till för att att fatta beslut eller bestämma något ifrån vilken riktning ljudet kommer. Hjärnstammen skickar vidare signalerna mot båda hjärnhalvorna.
Lukt, smakupplevelse, ögonkontakt, ljuduppfattning samt beröring – våra sinnen existerar nyckeln mot hur oss uppfattar världen runt omkring oss.Även känselsinnet kunna registrera skakningar, samt existerar detta enda sättet vid vilket hörbara många låga frekvenser kunna upptäckas. Avsaknad från ljuduppfattning benämns dövhet.
Smak
[redigera | redigera wikitext]Smaksinnet existerar förmågan för att förnimma kemiska substanser via receptorer vid tungan.
detta finns åtminstone fem typer från sådana receptorer, smaklökar, såsom reagerar vid respektive sött, krydda, surt, beskt samt umami. Umami blev teoretiserad 1908 samt dess existens bekräftades 2000[6]. mot resultat från antalet smakreceptorer menar enstaka sektion anatomister för att dem inom själva verket utgör fem alternativt eventuellt fler olika sinnen, ifall upplysning förmedlas från olika receptorer mot något olika områden från hjärnan.
Smaksinnet existerar detta en från dem numeriskt värde primär kemiska sinnena samt arbetar jämfört tillsammans med luktsinnet vid vykort avstånd samt tillsammans med relativt icke-flyktiga substanser. Avsaknad från smaksinne benämns ageusi.
Lukt
[redigera | redigera wikitext]Luktsinnet existerar detta andra huvudsakliga sinnet på grund av för att uppfatta kemiska substanser genom för att signaler ifrån hundratals olika luktreceptorer såsom plats samt ett binder mot bestämda molekylära karakteristika kombineras.
Jämfört tillsammans smaksinnet reagerar luktsinnet vid större avstånd samt vid flyktigare substanser. ifall man ej ser dem olika smaksinnena såsom separata sinnen kunna man vid identisk sätt påstå för att smaksinne samt luktsinne skulle betraktas vilket en sinne. detta finns flera särdrag hos luktmolekyler, vilka sålunda retar specifika receptorer olika starkt.
Olfaktorsystemet behandlar doft inom hjärnan. Olfaktorreceptorneuroner inom näsan dör samt regenereras regelbundet, vilket utför dem olika dem flesta andra neuroner. Avsaknad från luktsinne benämns anosmi.
Känsel
[redigera | redigera wikitext]Känseln existerar förmågan förnimma mekaniskt tryck vid huden, samt receptorer till detta finns ovan kurera kroppen.
detta finns flera tryckreceptorer likt reagerar vid växlingar inom tryck. Efter uppövning från beröring inom fingrarna kunna en finger registrera ett 0,0005 mm upphöjd upphöjning. beröring är kapabel även ses såsom detta sinne såsom äger störst effekt vid ett persons välbefinnande. angående man ej får tillräckligt tillsammans kontakt skadas detta mentala välbefinnandet.
Smärta samt temperatur kunna räknas såsom för att detta känns från känselsinnet, dock även för att detta uppfattas från nociception respektive termoception. Avsaknad alternativt nästan total avsaknad från känselsinne benämns anestesi.
Andra sinnen
[redigera | redigera wikitext]Balans
[redigera | redigera wikitext]Balanssinnet, detta vestibulära sinnet, existerar sinnet till upplevelse från position alternativt acceleration samt uppfattas genom håligheter inom innerörat såsom innehåller vätska.
detta existerar uppdelat inom numeriskt värde delar, detta en förmå kallas accelerationssinnet, eftersom detta mäter den acceleration huvudet utsätts till, mot modell gravitationen. Den andra registrerar huvudets förhållande mot lodlinjen tillsammans hjälp från således kallade otolitorgan.
Sinnen existerar hos vilt (inklusive människan) förmågan för att förvandla olika slags retningar mot upplevelser.Forskarna existerar ej ense angående för att detta på denna plats även innefattar sinnet till orientering. Hjärnstammen justerar reflexmässigt ögonmusklerna på grund av för att göra stabil bilden. ett allmän perception existerar ändå för att ”riktning” existerar enstaka postsensorisk kognitiv hjärnfunktion.
Övrigt
[redigera | redigera wikitext]Termoception existerar sinnet till perception från värme samt kall luft, genom huden, bland annat tillsammans interna hudgångar.
Våra sinnen hjälper oss för att förstå världen omkring oss.detta finns mot viss sektion olika åsikter angående hur flera sinnen detta på denna plats inom själva verket handlar ifall, eftersom termoceptorerna inom huden existerar ganska olika inom jämförelse tillsammans homeostatiska termoceptorer såsom reagerar vid invärtes kroppstemperatur.
Nociception innebär kroppens uppfattande från detta likt senare blir medvetet vilket smärta.
detta förmå klassificeras, beroende vid teknik till detsamma, vilket en, numeriskt värde alternativt tre sinnen. detta finns tre typer från smärtreceptorer: kutana (i huden), somatiska (i leder samt benhinnor) samt viscerala (i organkapslar, exempelvis hjärnhinnan samt perikardiet ). Länge trodde man för att smärta fanns för att tryckreceptorer överbelastades, dock undersökning beneath 1900-talets inledande hälft kom fram mot för att smärta existerar en skilt fenomen vilket flätas ihop tillsammans varenda andra sinnen, även beröring.
Nuförtiden menas smärta i enlighet med vetenskapen existera ett helt samt hållet subjektiv upplevelse.
Proprioception, detta kinestetiska sinnet, existerar sinnet till perception från den egna kroppen tillsammans med receptorer vilket återfinns inom muskler, leder samt senor. Dess sensorer registrerar kontinuerligt hudens, musklers samt senors sträckning samt spänning således för att centrala nervsystemet besitter kunskap ifall fanns kroppsdelarna befinner sig.
detta existerar en sinne liksom ej existerar väldigt känt bland människor utanför forskningsvärlden, dock vilket människor sätter massiv tillit mot. Proprioception existerar för att ständigt, dock inom visst avseende omedvetet, existera medveten angående plats dem olika delarna från kroppen finns. Proprioception samt beröring hör samman vid små områden, samt ifall dem försvagas blir resultatet för att observation samt handlande får överraskande samt djupa brister.[7] Däremot äger ett bläckfisk ingen alternativt begränsad proprioception vid bas från dem komplicerade former såsom deras tentakler förmå skapa.
Proprioception existerar synonymt tillsammans med koordinatmåttsättning. varenda sinnesceller koordinater inom 3D existerar ständigt kända samt möjliggör mot modell handens objektsinne.
Interoceptorer existerar sinnet till avkänning från den egna kroppens inre fysiologi. inom kroppen finns sensorer likt kontinuerligt mäter blodsocker, blodtryck, kroppstemperatur samt liknande fysiologiska variabler.
Icke-mänskliga sinnen
[redigera | redigera wikitext]Analoga tillsammans mänskliga sinnen
[redigera | redigera wikitext]Andra organismer besitter receptorer på grund av för att uppfatta världen omkring dem, innefattande flera från sinnena uppräknade ovan till människor. Emellertid varierar mekanismerna samt förmågorna stort.[8]
- Lukt: Bland icke-mänskliga arter, äger hundar en många skarpare luktsinne än människor, även angående mekanismen existerar liknande.
Insekter äger olfaktoreceptorer vid sina antenner.
- Syn: Näsgropsormar samt enstaka sektion boaormar besitter kroppsdel liksom utför detta möjligt på grund av dem för att upptäcka typ av ljus som inte kan ses med blotta ögat ljus, därför för att dem denna plats ormarna förmå uppfatta kroppsvärmen hos sitt byte.
Vampyrarten Desmodus rotundus kunna även äga enstaka infraröd sensor vid sin nos.[9] Infraröda sinnen, existerar emellertid bara ögonkontakt inom en annorlunda ljusfrekvensomfång. på grund av människor börjar objekt glöda nära 500 C, medan detta hos en vilt tillsammans med infrarödsyn är kapabel börja glöda redan nära 30 C. detta äger upptäckts för att fåglar samt enstaka sektion andra varelse existerar tetrakromater samt besitter förmågan för att titta inom ultraviolett ner mot 300 nanometer.
insekter som pollinerar existerar även kapabla för att titta inom ultraviolett.
- Balanssinne: Kammaneter äger enstaka balansreceptor (en statocyst) liksom fungerar många speciell än däggdjurens halvcirkulära kanaler.
Icke-analoga tillsammans mänskliga sinnen
[redigera | redigera wikitext]Förutom detta äger enstaka sektion varelse sinnen liksom människor ej äger, innefattande dem följande:
- Elektroception (eller "elektroreception"), detta maximalt signifikanta från dem icke-mänskliga sinnena, existerar förmågan för att upptäcka elektriska fält.var sitter våra känsloceller samt vad förmå oss känna?
en flertal benfiskar, broskfiskar samt kloakdjur äger utvecklat förmågan för att uppleva från förändringar inom elektriska fält inom sin omedelbara att vara nära något. ett sektion fiskar känner passivt förändring nära elektriska fält; ett sektion genererar sina egna svaga elektriska fält, samt känner från mönstret hos fältmöjligheter ovan sin kroppsyta; samt ett sektion använder dem denna plats elektriska fältgenererande samt uppfattande förmågorna till social informationsutbyte.
Mekanismerna genom vilka elektroceptiva fiskar bildar enstaka spatial representation ifrån väldigt små skillnader inom fältpotentialer inkluderar jämförelser från taggbundenheter ifrån olika delar från fiskkroppar. Den enda ordningen från däggdjur vilket veterligen uppvisar elektroception existerar kloakdjur. Bland dessa däggdjur äger näbbdjuret detta maximalt väl utvecklade sinnet till elektroception.
[10]Body modification entusiaster besitter experimenterat tillsammans med magnetiska implantat på grund av för att försöka kopiera detta sinne[11], emellertid kunna människor (och troliga andra däggdjur) inom allmänhet upptäcka elektriska fält bara omväg genom för att spåra effekterna dem äger vid kalufs. enstaka elektriskt laddad ballong, mot modell, kommer för att utöva enstaka kraft vid kalufs vid ett människas ledd, vilket kunna kännas genom beröring samt identifieras såsom kommande ifrån enstaka statisk laddning (och ej ifrån bris alternativt liknande).
detta denna plats existerar emellertid ej elektroception eftersom detta existerar enstaka post-sensorisk kognitiv effekt.
- Sonar existerar förmågan för att att fatta beslut eller bestämma något orientering inom förhållande mot andra objekt genom tolkning från reflekterat ljud. Fladdermöss samt valar existerar kända på grund av för att äga den på denna plats förmågan, även ifall även andra varelse använder den.
Den används oftast på grund av för att styra beneath dåliga ljusförhållanden alternativt till för att känna igen samt spåra upp byten. till tillfället existerar detta osäkert ifall detta på denna plats helt enkelt existerar enstaka högt utvecklad post-sensorisk tolkning från auditiva perceptioner alternativt inom själva verket utgör en skilt sinne.
Här existerar våra sju viktigaste sinnen.svar mot frågeställningen kommer för att kräva hjärnröntgen från vilt samtidigt såsom dem faktiskt utför ekolokation, ett övning vilket äger demonstrerat sig existera svår för att utföra inom praktiken. personer som inte kan se människor rapporterar för att dem kunna styra genom för att tolka reflekterade ljud (speciellt sina egna fotsteg), en fenomen liksom existerar känt såsom mänsklig ekolokation.
- Magnetoception (eller "magnetoreception") existerar förmågan för att upptäcka fluktuationer inom magnetiska fält samt iakttas maximalt allmänt hos fåglar, även angående detta även besitter observerats hos insekter vilket insekter som pollinerar.
Även angående detta ej råder någon tvist ifall för att detta denna plats sinnet finns hos flera fåglar (det existerar essentiellt till navigationsförmågorna hos flyttfåglar), existerar detta ej en välförstått fenomen.[12] detta finns experimentella samt fysiska bevis vilket talar på grund av för att detta sinnet finns inom svag struktur hos människor.
Magnetotaktiska bakterier bygger miniatyrmagneter inuti sig själva samt använder dem till för att att fatta beslut eller bestämma något sin orientering inom förhållande mot Jordens magnetfält.
- Tryckupptäckande använder sidolinjeorganet, vilket existerar en tryckkänsligt struktur från kalufs återfunnet hos fiskar samt enstaka sektion vattenlevande groddjur.
detta används huvudsakligen nära navigation, jaktverksamhet, samt simning inom stim.
- Polariserat ljusriktningsupptäckande används från insekter som pollinerar på grund av för att orientera sig, speciellt inom molnigt väder.
Sinnena samt intelligens
[redigera | redigera wikitext]Howard Gardner utgick ifrån undersökning angående hur kreativitet tar sig formulering hos olika individer nära sin detaljer från dem multipla intelligenserna: visuell, med känsla för musik, logisk/matematisk, lingvistisk, rörelse, naturalistisk (upptäckt senare än dem övriga), kinestetisk, intrapersonell samt interpersonell intelligens.
Största delen från dessa svarar mot bestämda sinnen samt ifall Rudolf Steinershögre sinnen gällande tungomål, tänkande samt ego tas tillsammans med gäller detta faktiskt varenda intelligenserna. detta existerar möjligt för att andra sinnen (smak, lukt) likaså förmå kopplas mot skilda intelligenser, Gardner besitter sagt för att hans söka efter ytterligare intelligenser fortsätter.
Sålunda tycks intelligens samt sensorisk observation artikel nära relaterade mot varandra. Guy Murchie äger tänkt sig för att detta förmå finnas ovan 30 sinnen, varibland tidssinne samt sinne på grund av fruktan förmå nämnas.
Se även
[redigera | redigera wikitext]Referenser
[redigera | redigera wikitext]- Noter
- Allmänna källor
- Dr Dixon, Bernhard (huvudred.), Lindqvist, Kjell (svensk övers.
samt bearb.) Vetenskapens planet Människan, Fogtdals Förlag, malm. ISBN 91-87012-20-0
- Permer, Karin (red.), Permer, Lars Göran (red.) , tillsammans med flera, Psykologi – ett grundbok, Studentlitteratur, skogsdunge, 1989. ISBN 91-44-24941-1
- Sjödén, Stellan: Psykologiboken, Författarhuset, Västerås, 1994.
ISBN 91-630-2151-X
- Damasio, Antonio (2011). Du samt din hjärna: sålunda skapar hjärnan ditt medvetande. Sundbyberg: Pagina Förlags AB/Optimal Förlag. ISBN 978-91-7241-215-6 (inb.)