Vilken är sveriges största akutmottagning
Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Sahlgrenska Universitetssjukhuset (SU) existerar Sveriges största vårdinstitution samt en från dem större inom norra Europa. Verksamheten ägde enstaka omsättning vid 19,4 miljarder kronor 2021. Sjukhuset bildades den 1 januari1997 då akutsjukhusen Sahlgrenska sjukhuset, Östra sjukhuset samt Mölndals vårdinstitution slogs ihop.
Sahlgrenska Universitetssjukhuset (SU) existerar Sveriges största vårdinstitution samt en från dem större inom norra Europa.Sedan 1 januari 1999 existerar SU ett sektion från Västra Götalandsregionen.
Sahlgrenska Universitetssjukhuset besitter cirka 17 000 anställda samt besitter aktivitet vid fem platser inom götet samt Mölndal: Sahlgrenska sjukhuset, Mölndals vårdinstitution, Östra sjukhuset, Högsbo vårdinrättning samt Rågården (tidigare Lillhagsparkens sjukhus).
Uppdrag
[redigera | redigera wikitext]Sahlgrenska Universitetssjukhuset bedriver länssjukvård på grund av dem cirka 1 miljon invånare vilket existerar bosatta inom Storgöteborg, samt högspecialiserad vård till invånarna inom Västra Götalandsregionen samt övriga Sverige.[2][3] Totalt äger sjukhuset 2022 ansvar till 21 olika typer från Nationell högspecialiserad vård, jämfört tillsammans med 13 nära Karolinska universitetssjukhuset inom Stockholm.[4][5] Dessutom bedriver sjukhuset avgörande undersökning, inom huvudsak tillsammans tillsammans med Sahlgrenska akademin.
Historia
[redigera | redigera wikitext]Föregångarna
[redigera | redigera wikitext]Föregångarna mot Sahlgrenska äger varit:
- År 1665 finns detta kunskap ifall en vårdinstitution norr angående Kvarnberget, var även ett från stadens dricksvattenkällor nedsänkt. Detta kalenderår utbetalades 12 daler k:mt "till Lars Eriksson till stenkörning mot brunnen nära sjukhuset".
tid 1696 uppges för att stadstuktaren Anders Larsson ägde sin bostad inom sjukhuset. Informationen kommer bland annat ifrån rådmannen samt stadsfycicis (stadens läkare) Östrings läsning "Privilegia Xenodochii Gothoburgensis" ("privilegier på grund av sjukhuset inom Göteborg"). Huset revs efter den stora brandkatastrofen 1721, då placeringen likt nästintill tillsammans med stadens kruthus ansågs på grund av riskabel.[6]
- Planer vid en nytt vårdinrättning fanns redan kalenderår 1709, dock detta plats då detta inledande sjukhuset förstördes nära storbranden den 15 april 1721 vilket stadens magistrat identisk kalenderår avgjorde för att bygga en vårdinrättning "under Ekskogen", nära foten från Lilla Otterhällans södra sektion (nuvarande Kungshöjd) - vid enstaka tomt liksom idag ungefär motsvarar Hvitfeldtsplatsen 3.[7] Detta stod tydligt tid 1727, samt påbyggdes 1797 samt 1800.
Denna senare utvidgningen gjordes på grund av vård från obotligt sjuka. Stadsfysicus Boéthius samt stadsfältskären Rönnow ägde innan dess fått magistratens uppgift för att utse lämpligaste platsen till sjukhuset. Några tid tidigare ägde detta funnits önskemål angående för att sjukhuset borde förläggas, liksom garnisonsbadstugan, mot Lilla Bommen, dock man avgjorde dock för att bygga detta nära Lilla Otterhällan "under Ekskogen", strax invid detta gamla gjuthuset.
LöjtnantBengt Wilhelm Carlberg, den blivande stadsarkitekten, utförde troligen ritningarna samt övertygades även för att bygga byggnaden, vilket utlämnades vid byggprojekt till ett summa från 1 322 daler. detta äger diskuterats om detta plats en allmänt vårdinstitution, alternativt en sålunda kallat kurhus. inom ett originalskrivelse ifrån 1777 betecknar dock stadens politieborgmästare byggnaden vilket "et litet Curhus, liksom staden inom flere tid haft, at var insätta samt beneath StadsChirurgi upsigt, låta bota någre liderlige af venerisk infektion angrepne qvinspersoner, till at hindra at sådan infektion genom dem ej måtte utbredas, äfven til dem oskyldiga".
Huset brann ner mot grunden 1804, samt inom magistratens rapport på grund av detta tid står antecknat för att ""stadens kurhus brunnit neder".[8]
Från 1750-talet rapporterade magistraten årligen mot "Kungliga sundhetscollegium" angående Medicinalverkets tillåtelse inom staden, vilket löd: "Dessutom underhåller staden vid personlig bekostnad en sjuk- samt kurhus, däruti dem, likt härstädes befinnas behäftade tillsammans venerisk samt andra smittosamma sjukdomar varda intagna, skötta samt underhållna samt från stadens medicus samt stadsfältskären curerade".[9][10][11]
Donationen
[redigera | redigera wikitext]En gåva ifrån Nicolaus Sahlgren lade grunden till Sahlgrenska sjukhuset.
inom sitt testamente ifrån 8 månad 1772 skriver han bland annat: "Mina uti Halland egande strögods , liksom ej lyssna beneath Gåsevadsholms samt Dahls säterier, gifver jag mot någon nyttig inrättning på denna plats inom staden, antingen mot enke-, arbets-, alternativt vårdinstitution, ettdera alternativt varenda tre...". kalenderår 1774 utför denne en tillägg samt anger samtidigt värdet mot 150 000 daler.
Det plats Sahlgrens båda mågar, August samt Clas Alströmer vilket fick uppdraget för att "Efter eget gottfinnande [...]" avgöra hur gåvan bäst skulle användas. enstaka offentlig tävling avgjordes mot politiborgmästare Daniel Petterssons fördel. denne ägde föreslagit för att pengarna skulle användas mot för att upprätta en lasarett, samt den 17 mars 1779 meddelas för att donationen skulle utnyttjas till en vårdinstitution liksom skulle ett fåtal namnet Sahlgrenska sjukhuset.
I Simrishamn finns Sveriges bästa akutsjukhus i enlighet med patienterna.enstaka tomt köptes in nära start från Sillgatan, mellan fortifikationshuset samt Masthamnen. på denna plats uppfördes en byggnad från korsvirke samt tegel inom numeriskt värde våningar.
- Det inledande sjukhuset nedsänkt var Sillgatan (nuvarande Postgatan) mynnade ut inom Kronans Masthamn (nuvarande Packhusplatsen), samt öppnades den 11 mars 1782 då den förste patienten kunde läggas in.
denne hette Peter Söderlund samt led från dysenteri. Den 24 mars skrevs han ut såsom frisk.[12] Kostnaden på grund av sjukhuset, inklusive inventarier, uppgick mot 5 481 riksdaler samt 10 skilling. Sjukhuset ägde nära starten 24 sängar, varav 14 på grund av betalande samt 10 på grund av medellösa varav numeriskt värde på grund av barnaföderskor.
Pehr Dubb blev 1782 Sahlgrenska sjukhusets förste "amiralitetsmedicus", mot ett årlig kompensation från 137 riksdaler samt 16 skilling (Vid Pehr Dubbs väg inom anslutning mot nuvarande Sahlgrenska sjukhuset ligger en således kallat parkeringsdäck, från göteborgshumorn följdenligt döpt mot "Dubbdäcket"). Personalen utgjordes av: Sjukhusläkare - Överfältskär (den inledande fanns regementsfältskären Weinberg) - Underfältskär - Fältskärgossar - Barnmorska - Sjukvakterskor - Hushållerska - Piga - Sjukhusdräng, totalt 15 personer.
Sahlgrenska drevs inledningsvis likt ett privat inrättning, dock fick kalenderår 1784 statsbidrag inom struktur från enstaka kollekt vilket samlades in nära barndop samt begravningar. Denna skulle vandra mot en blivande länslasarett, dock styrdes angående mot Sahlgrenska vid villkoret för att man skulle ta grabb ifall stadens sjuka. kalenderår 1789, sju tid efter starten, överlämnades sjukhuset mot stadens borgerskap, såsom dock varit representerade inom sjukhusdirektionen redan ifrån starten.
- Pehr Dubb utfärdade den 23 juni 1782 ett "Dagordning till Sahlgrenska sjukhuset." var kunde man exempelvis läsa: klockan 6: rummen eldas, luftas ut, sopas samt granrisas, sängkläderna omskakas samt snyggas samt lintyg ymsas.klockan 7: Medici samt Chirurgi mottagning, då sker inskrivning samt utskrivning; då förordnas medicamenter samt föda på grund av varenda sjuk samt detta inom ordning efter numren vid sängarne.klockan 11: ske samtliga betydliga kirurgiska operationer, likt förut äro kungjorda på grund av dem inom staden vistande medici samt chirurgi.
Prästens timma. Barndop & Sjukvakterskornas mattimma. Slutligen: Varje 60 minuter efter tolvslaget utbildningsinstitution sjukvakterskorna uti all tysthet besöka samtliga rummen, efterse belysning samt nattstolar samt giva dekokt alternativt ptisan åt samtliga dem vilket behöva. (eller vakterskan).
enstaka från dem tillfrisknade skall varenda morgon undervisa bönerna ur Millers Bönebok samt fanns vilodag enstaka predikan ur Bragens Postilla.[13]
- Åren 1823-1855 fanns sjukhuset inom detta således kallade Oterdahlska huset nära hörnet adress 9 samt Östra Hamngatan 11. inom sitt testamente 1808 donerade grosshandlaren Aron Oterdahl huset mot Sahlgrenska sjukhusinrättningen "...för evärderlig tid".
Stadsarkitekten J Hagberg ledde ett om- samt tillbyggnad från huset, samt den 17 juli 1823 stod sjukhuset tydligt tillsammans med område på grund av 80 patienter. inom bottenvåningen fanns fyra plats till barnaföderskor, läkarebostad, matrum toalett samt bokhylla. ett etage upp fanns tio sjuksalar, samt mot sjukhuset hörde även enstaka tomt mot Torggatan tillsammans odlingsområde samt promenadplats till konvalescenter.
kalenderår 1892 byggdes huset angående på grund av polisverkets räkning, dock rymmer idag en medicinhistoriskt museum samt utbildningslokaler.[14]
- Då detta Oterdahlska huset blivit till trångt, beslöts vid ett allmän rådstuga inom september 1846 för att slå samman Sahlgrenska samt fattigvårdförsörjningens sjukvårdsenhet inom den sålunda kallade Holtermanska baracken mot enstaka objekt.
ett tomt vid bastionenCarolus Dux uppläts kostnadsfritt från staden på grund av syftet eller målet. Den 26 mars 1847 beslöts för att en nytt vårdinrättning skulle uppföras mitt emot Grönsakstorget, vilket bekräftades från Kungl. Maj:t inom oktober 1847. detta tredjeplats sjukhuset fick tillnamnet Allmänna samt hette Allmänna samt Sahlgrenska sjukhuset inom Göteborg.
Sjukhuset vilket invigdes 1 april 1855 fanns ritat från stadsarkitekten Victor von Gegerfelt. i enlighet med hans ritningar skulle byggnaden artikel ellipsformad dock vid bas från för att dem ekonomiska kalkylerna sprack således byggde man bara enstaka halv ellips inom tre våningar. Byggkostnaden inom inledande etappen överskreds tillsammans med 40 000 riksdaler samt uppgick mot 305 000 riksdaler, samt tillsammans tillsammans den tid 1859 uppförda friliggande byggnaden, blev totalkostnaden 500 000 riksdaler riksgälds.
Allmänna samt Sahlgrenska sjukhuset blev Sveriges inledande delade lasarett var varenda sektion förestods från ett överläkare. Sjukhuset rymde tillsammans 16 sjuksalar tillsammans med 10 sängar inom varenda, 12 enskilda plats på grund av betalande patienter samt 7 barnbördsrum tillsammans med 18 sängar. Sjukhuset innehöll även operations- samt obduktionsrum, bokhus, sessionsrum, gudstjänstlokal samt ekonomirum till medicinsk expert samt sjuksköterskor.[15] Redan 1867 väcktes frågan vid nytt ifall sjukhusets kapacitet, samt 1870 avgjorde stadsfullmäktige för att flytta ut barnbördsavdelningen ifrån sjukhuset till för att producera nya patientplatser.
Sjukhuset användes fram mot tid 1900 (se vidare Sociala Huset). Sjukhusets taxeringsvärde 1889 fanns 300 000 kronor.[16] kalenderår 1868 ägde sjukhuset ett kostnadsbudget vid 71 200 Riksdaler.[17]
- Efter flera års utredningar enades man angående för att bygga en nytt vårdinrättning nära Änggården, tillsammans kapacitet på grund av 600 sängar.
Förslaget godkändes inom femte månaden i året 1896 samt den 24 augusti 1899 satte Oscar II sin namnteckning vid enstaka berg från kolmårdsmarmor tillsammans med texten "Detta slutstycke insattes 18 24/8 99 af Oscar II",[18] vilken därefter murades fast inom detta nybyggda sjukhuset, uppfört efter ritningar från hovintendenten Axel Kumlien.
Dagens läkemedel utser Bästa sjukhuset inom tre olika klasser – universitetssjukhus, mellanstora samt mindre sjukhus.dock sjukhuset fanns ej färdigbyggt förrän senare samt invigdes inledningsvis officiellt den 17 april 1900 samt inledningsvis månaden därpå blev tagna sjukhuset inom bruk, tillsammans totalt 350 platser. Inklusive inventarier uppgick kostnaden mot 1 914 000 kronor.[19] kalenderår 1910 inrättades enstaka röntgenavdelning, samt tre nya paviljonger blev tagna inom bruk 1911, var visst utrymme skulle användas vilket specialkliniker på grund av öron- samt ögonsjukdomar.
en förslag mot avgörande modernisering lades fram 1916, vilket bland annat ledde mot uppförandet från ett laboratoriebyggnad samt tillbyggnad från flera avdelningar. Stadsfullmäktige avgjorde 1933 angående enstaka större utbyggnad, bland annat tillkom elevhemmet 1936, färsk operationsavdelningen, värme- samt kraftverket 1937, psykiatriska kliniken samt ögon- samt öronklinikerna 1938, centraltvättinrättningen samt kvinnokliniken 1939, centrallaboratoriet samt bostadshuset till sjuksköterskor 1940 samt Konung Gustav V:s jubileumsklinik 1943.
detta nya centralkomplexet invigdes 1959 - efter ritningar från bland andra professor Elmar Lohk samt arkitekt Gustaf Birch-Lindgren[20] - samt inrymde 23 vårdavdelningar tillsammans 628 vårdplatser, mot ett utgift från 78 miljoner kronor.[21]
Den 17 månad 1936 beslöt relaterat till göteborg stadsfullmäktige för att namnet vid sjukhuset skulle ändras ifrån Allmänna samt Sahlgrenska sjukhuset inom Göteborg mot Sahlgrenska sjukhuset.[22] Den 16 juni identisk tid invigdes Sahlgrenska sjukhusets sköterske- samt elevhem (vid nuvarande Bruna stråket) inom närvaro från bland andra chefen till socialdepartementet, statsrådet Gustaf Möller samt medicinalrådet E.
Eden. dock redan den 1 april ägde hemmet tagits inom bruk. Ritningarna plats gjorda från Ernst Torulf samt hemmet kunde inhysa 232 personer. Kostnaden uppgick mot cirka 1,2 miljoner kronor.[23]
Mölndals sjukhus
[redigera | redigera wikitext]Den 14 femte månaden i året 1924 stod detta inledande Mölndals lasarett färdigt. detta ägde 77 vårdplatser samt ersatte ett äldre sjukstuga likt kvar finns för att beskåda inom Mölndals Kvarnby.
en tid senare utökades sjukhuset tillsammans med enstaka byggnad till epidemisjukvård. Ytterligare byggnader tillkom beneath år samt 60-talet blev sjukhusets stora expansionstid.
Östra sjukhuset
[redigera | redigera wikitext]Under 1960-talet började Östra sjukhuset byggas. beneath enstaka tioårsperiod ifrån 1968-78 färdigställdes kvinnokliniken, infektionskliniken, barnkliniken samt centralkliniken.
Östra sjukhuset invigdes den 4 januari 1978, samt inflyttningen påbörjades den 16 januari. armé ifrån sjukvårdsskolan vid KA 4 skötte transporterna från patienter ifrån Vasa- samt Sahlgrenska sjukhusen.[24] beneath 2006 färdigställdes Östra Sjukhusets psykiatriska vårdcentral eller sjukhusavdelning vilket ligger intill kvinnokliniken samt infektionskliniken.
Sjukhusområden
[redigera | redigera wikitext]Sahlgrenska sjukhuset
[redigera | redigera wikitext]Detta vårdinrättning gränsar mot relaterat till göteborg Botaniska park mellan stadsdelarna Änggården samt Guldheden. Sjukhuset betjänas från spårvagnar vid linje 6, 7, 8 samt 13.
Under flera tid äger detta funnits en namnsystem vid vägar inom Sahlgrenska sjukhusområdet, baserat vid en antal stråk på grund av för att behärska guida patienter.
Dessa vägar samt adresser äger inte någonsin blivit fastställda från relaterat till göteborg ort samt äger därför ej ingått inom stadens kart- samt adressystem, dock den 22 femte månaden i året 2008 beslöts för att utföra Röda Stråket, Bruna Stråket, Gröna Stråket, azurblå Stråket, Vita Stråket samt Gula Stråket mot officiella gator.[25] Efter ökande våldsnivåer inträffade tid 2012 en större slagsmål vid akutintaget vilket slutade inom skottlossning, detta ledde sjukhusets ledning mot insikten för att säkerheten behövde skärpas.
inom inledande skärpningen försågs vissa personalgrupper tillsammans överfallslarm samt kameraövervakningen utökades.
Här framträda väntetidsstatistik på grund av mottagning vid somatisk akutmottagning.inom juni 2016 infördes permanent dygnet-runt bevakning tillsammans med numeriskt värde ordningsvakter.[26][27] beneath 2016 rapporterade personalen 500 vålds samt hotincidenter varav 84 fanns därför allvarliga för att tjänsteman inom beredskap kallades.[27]
Mölndals sjukhus
[redigera | redigera wikitext]Spårvagnarna vid linje 2 samt 4 äger enstaka hållplats nära Mölndals vårdinrättning.
inom juni 2016 infördes permanent dygnet-runt bevakning tillsammans enstaka väktare.[26]
Östra sjukhuset
[redigera | redigera wikitext]Planer vid en nytt centralsjukhus inom dem östra stadsdelarna ägde funnits sedan start från 1940-talet, dock inledningsvis inom november 1961 avgjorde stadsfullmäktige för att uppdra åt sjukvårdsstyrelsen för att organisera till en centralsjukhus vid en reserverat region nära Smörslottet inom Sävenäs.
detta byggdes inom etapper, samt ursprunglig blev ett kvinnoklinik ljus tillsammans med 177 vårdplatser, likt blev tagna inom bruk den 1 månad 1968 genom ett transaktion från verksamheten ifrån Sahlgrenska sjukhusets kvinnoklinik II.[28] ett infektionsklinik blev tagna inom bruk inom januari 1970 tillsammans 128 vårdplatser, samt enstaka barnklinik tillsammans med 201 vårdplatser blev tagna inom bruk inom januari 1973.
mot barnkliniken hörde även enheterna Broströmsgården samt Ågrenska konvalescenthemmet. ett öppenvårdsenhet blev tagna inom bruk inom slutet från 1974. Servicehuset färdigbyggdes beneath 1975 samt blev tagna inom bruk inom etapper tillsammans med inflyttning på grund av administrationen beneath hösten identisk tid. matrum samt matsal blev klara vid våren 1976 samt centralförråd vid hösten 1976.
Centralkliniken började byggas beneath 1974. Den omfattade cirka 400 vårdplatser, spridda vid läkemedel, kirurgi samt ortopedi samt blev tagna inom bruk inom januari 1978. [29]
I november 2015 flyttade akutmottagningen på grund av vuxna, fulla 16 kalenderår in inom ombyggda lokaler.
Sjukhuset besitter infektionsavdelningar, medicinska avdelningar, gynekologi, ortopedi, kirurgi, geriatrik, förlossningsklinik, hudmottagning, MS-centrum, klinisk fysiologi, neurologmottagning, röntgen, sjukgymnastik samt öron-näsa-halsmottagning.
vid Östra sjukhuset finns även Drottning Silvias barn- samt ungdomssjukhus.
Akutmottagningar, väntetider samt mottagning existerar enstaka årlig rapport.Ett tillskott existerar beroendekliniken, såsom äger flera avgiftningsavdelningar till missbrukare. relaterat till göteborg enda substitutionsprogram till heroinmissbrukare finns på denna plats.
Även Ronald McDonald bostad finns inom anslutning mot Östra sjukhuset. vid östra finns även ett nybyggd psykiatri-klinik.
Sjukhuset fick kalenderår 1982 spårvagnskommunikation tillsammans spårvägslinje 1 mellan Östra sjukhuset samt Tynnered. Hösten 2012 förlängdes linje 5 därför för att denna går mot Östra Sjukhuset.
I juni 2016 infördes efter en ökat antal våldsincidenter permanent dygnet-runt bevakning tillsammans numeriskt värde väktare.[26]
Rågården
[redigera | redigera wikitext]Verksamheten såsom förut bedrevs vid Lillhagsparken består numera endast från flera rättspsykiatriska avdelningar samt bedrivs idag vid detta nybyggda Rågården.
Övriga avdelningar tillhörande psykos, psykisk vård samt missbruksavdelningar ligger numera vid Östra sjukhuset.
Statistik ifall akutmottagningar, väntetider samt mottagning 2022.var ligger även ett psykiatrisk akutmottagning.
För historik titta Lillhagsparkens vårdinstitution.
Högsbo sjukhus
[redigera | redigera wikitext]Byggnaderna liksom Högsbo vårdinstitution existerar förlagda mot uppfördes inom start från 1940-talet mot relaterat till göteborg luftvärnskår. Luftvärnskåren flyttade in hösten 1944 samt den 21 oktober 1945 hölls ett ceremoni ovan inflyttningen.
Kasernetablissementet uppfördes vid Buas marker samt gårdens mangårdsbyggnad, ifrån 1800-talet, lämnades kvar vilket officersmäss. inom övrigt uppfördes kasernetablissementet efter den typritningsserie likt gällde vid 1940-talet, detta önskar yttra förläggningskasernerna uppfördes vilket kompanikaserner inom numeriskt värde våningar samt vindsvåning tillsammans med vård samt lektionssalar inom källarvåningen, samt tillsammans enstaka numeriskt värde våningsflygelbyggnad.
Den 1 april 1962 flyttade kåren mot Kvibergs kaserner, var man övertog kasernetablissementet ifrån avvecklade Göta artilleriregemente. detta tidigare kasernetablissementet inom Högsbo blev senare Högsbo vårdinrättning samt Frölundagymnasiet.[30] Officersmässen blev högstadieskola samt övertogs från Kronängsskolan.[31]
Högsbo vårdinrättning når man enklast genom för att ta spårvagn 1,7 alternativt 8 - mot Lantmilsgatan.
Sjukhuset besitter enstaka mängd olika avdelningar likt bland annat rör:
Se även
[redigera | redigera wikitext]Referenser
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^”Sahlgrenska Universitetssjukhuset får 17,8 miljarder inom nästa års budget”. Sahlgrenska Universitetssjukhuset.
3 månad 2018. https://www.sahlgrenska.se/nyheter/nyheter/sahlgrenska-universitetssjukhuset-far-178-miljarder-i-nasta-ars-budget/.
- ^”Uppdrag samt vision”. Sahlgrenska Universitetssjukhuset. 20 månad 2018. https://www.sahlgrenska.se/om-sjukhuset/uppdrag-och-vision/. Läst 6 månad 2022.
- ^”Folkmängd inom Göteborgsregionen 2021”. goteborgsregionen.se.
https://goteborgsregionen.se/kunskapsbank/folkmangdigoteborgsregionen2021.5.3d3d65dc17ee36e9de7ce73.html. Läst 6 månad 2022.
- ^”Nationell högspecialiserad vård”. Sahlgrenska Universitetssjukhuset. 25 november 2020. https://www.sahlgrenska.se/for-dig-som-ar/patient/nationell-hogspecialiserad-vard/. Läst 6 månad 2022.
- ^ ”NHV-tillstånd inom område Stockholm”. www.regionstockholm.se.
https://www.regionstockholm.se/verksamhet/halsa-och-vard/sa-utvecklas-varden/nationell-hogspecialiserad-vard/nhv-tillstand-inom-region-stockholm/. Läst 6 månad 2022.
- ^Göteborgs kommunala sjukvård, Hugo Höglund, publicerad vid uppgift från sjukhusdirektionen samt dess byggnadskommité, götet 1955, s.
9.
- ^Plan af Götheborgs ort inom Fästningen, liksom wisar huru Byggnings=Grunderne samt Gatorne äro indelte emillan dem tillsammans berg Reverterede Canaler. Bengt Wilhelm Carlberg. Not. på denna plats finns sjukhuset klart inritat vid denna ställe, såsom "Stadens Siukhus".
- ^Göteborgs kommunala sjukvård, Hugo Höglund, publicerad vid uppgift från sjukhusdirektionen samt dess byggnadskommité, götet 1955, s.
9f.
- ^Läkekonstens samt Hälsovårdens företrädare inom götet - 1600-1700-tal, F. Stenström 1929
- ^Göteborg - ett överblick nära 300-årsjubileet 1923 - relaterat till göteborg Jubileumspublikationer XX, red. Nils Wimarson, publicerad från Stadsfullmäktiges Jubileumsberedning 1923
- ^Kronologiska noteringar angående viktigare händelser inom götet 1619-1982, A.
Rundqvist/R. Scander/A. Bothén, publicerad från relaterat till göteborg hembygdsförbund 1982
- ^Sjukvården inom götet 200 kalenderår 1782-1982, red. Gösta Carlsson, publicerad från relaterat till göteborg Sjukvårdsstyrelse 1982 ISBN 91-7260-664-9
- ^Doctor Pehr Dubbs Dagordning till Sahlgrenska sjukhuset: Trädde inom kraft den 23 Juni 1782.
- ^Hus på grund av byggnad inom relaterat till göteborg stadskärna, red.
Gudrun Lönnroth, publicerad från relaterat till göteborg stadsbyggnadskontor & relaterat till göteborg stadsmuseum 2003 ISBN 91-89088-12-3 s. 542-543
- ^Kalkylerna sprack redan på grund av hundra tid sedan, Bengt A Öhnander, GP, 2006-08-14
- ^Göteborgs samt Bohus läns årsalmanacka 1890, [En landskapsbild öfver länet åtföljer denna kalender], John Kleberg, A.
Lindgren & söner, götet 1889 s. 161
- ^Göteborgs Stadsfullmäktiges handlingar kalenderår 1868, N:is 1 - 35, götet 1868, Utgifter, s. 9
- ^Hvar 8 Dag : illustreradt magasin, [Första årgången, 1 oktober 1899 - 23 september 1900], götet 1900 s. 3
- ^Göteborgs samt Bohus läns landsting 1863-1912, : minnesskrift publicerad vid landstingets uppgift från dess förvaltningsutskott, relaterat till göteborg samt Bohus läns landsting, götet 1913, s.
207
- ^Kronologiska noteringar ifall viktigare händelser inom götet 1619-1982, Agne Rundqvist, Ralf Scander, Anders Bothén, Elof Lindälv, publicerad från relaterat till göteborg hembygdsförbund 1982, s. 132
- ^Göteborgs kommunalkalender 1973, [årgång XXXXV], red. Gunnar Bergsten, publicerad från relaterat till göteborg stadskansli, götet 1973 s.
142
- ^Carlson, Gösta (1999). Enastående sa Oscar II: krönika angående Sahlgrenska sjukhuset 1899-1999. Göteborg: Sahlgrenska universitetssjukhuset. Libris7600141. ISBN 91-7087-003-9 , s.akutmottagning tillsammans med kortast vistelsetid fanns Oskarshamns vårdinrättning inom område Kal-mar tillsammans med numeriskt värde timmar samt tretton minuter.
19
- ^Göteborgs stads sjukhusdirektions årsberättelse på grund av kalenderår 1936, från sjukhusdirektör Hugo Höglund, götet 1937, s. 13ff
- ^Det hände många inom götet vid sjuttiotalet: [En kronologisk krönika inom urval från Bengt Ason Holm] Tre skrivna verk förlag, götet 2015 ISBN 978-91-7029-757-1, s. 80.
- ^Göteborgs tätort, Kulturnämnden, rapport 2008-05-22
- ^ [abc] ”Sjukhusen inom götet måste äga vakter dygnet runt”. Väst 3 juni 2016.
SVT. http://www.svt.se/nyheter/lokalt/vast/vakter-pa-sjukhusen-dygnet-runt. Läst 7 november 2016.
- ^ [ab] ”Säkerheten äger förbättrats vid Sahlgrenska”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vast/forbattrad-sakerhet-pa-sahlgrenska. Läst 30 augusti 2017.
- ^Årsberättelse 1968: relaterat till göteborg sjukvårdsstyrelse, s.
6.
- ^Göteborgs kommunalkalender 1982, [årgång 54], Gunnar Bergsten, publicerad från relaterat till göteborg Stadskansli 1982, s. 182.
- ^Holmberg, Björn (1993). Arméns regementen, skolor samt staber: [en uppslagsbok] : ett sammanställning. Arvidsjaur: Svenskt militärhistoriskt bokhylla (SMB).
sid. 34. Libris7796532. ISBN 91-972209-0-6
- ^Göteborgs stadsbyggnadskontor. Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse volym 3, Moderna götet, sektion 5. Göteborg: götet ort. sid. 324. https://goteborg.se/wps/wcm/connect/f901bdf6-c1f3-4db2-bd36-09c3c5b4ac03/Kulturhistoriskt_vardefull_bebyggelse_volym_3_Moderna_Goteborg_del_5.pdf?MOD=AJPERES
Tryckta källor
[redigera | redigera wikitext]- Göteborgs Kommunalkalender 1961, red.
Alvar Westman, relaterat till göteborg Stads Statistiska Byrå, götet 1961 s. 164-168