Finns det strutsar i sverige

Struts^[3] (Struthio camelus) existerar enstaka många massiv, långbent, långhalsad samt flygoförmögen bevingat djur liksom förekommer inom Afrika.^[4] Den placeras inom släktetStruthio, familjenstrutsar (Struthionidae) samt ordningenstrutsfåglar (Struthioniformes). Strutsen existerar tillsammans tillsammans med sin nära anhörig somaliastrutsen den största för tillfället levande fågeln samt lägger även dem största äggen.

dem är kapabel löpa inom hastigheter upp mot 70 km/h.^[5] Strutsarna existerar kända på grund av sina små hjärnor vilket balanserar ungefär 40 gram.^[6]

Strutsar saknar bröstbenskam samt deras fjädrar saknar hakar vid bistrålarna vilket utför fjäderdräkten mjuk samt fjädrarna förmå ej forma en lufttätt plan.^[7]

Strutsens att ge liv består huvudsakligen från olika växtdelar, dock den äter även insekter, maskar samt larver.

Den lever inom nomadiska grupper tillsammans med mellan fem samt femtio individer. då strutsen hotas gömmer den sig antingen genom för att lägga sig platt vid marken alternativt även försöker den flyga eller fly undan. ifall den blir inträngd är kapabel den försvara sig genom för att sparka tillsammans med sina kraftiga ben. Häckningsbeteendet skiljer sig mellan olika regioner, dock revirhävdande hanar kämpar på grund av för att forma ett lag tillsammans tillsammans med mellan numeriskt värde samt sju honor.

Strutsar föds upp runt ifall inom världen på grund av produktion från fjädrar, läder, animalisk föda samt hönsägg.

Utbredning samt systematik

[redigera | redigera wikitext]

Vilda strutsar finns idag bara inom en antal från Afrikas torra samt halvtorra områden, inklusive Sahel, Östafrikas savanner samt torrområden inom sydvästra Afrika. Strutsen delas idag upp inom nästa underarter:^[4]

Tidigare inkluderades även somaliastrutsen (S.

Uppfödning från struts förekommer numera inom flera länder utöver strutsens naturliga utbredningsområde, bland annat inom landet, dock dem flesta strutsfarmerna finns inom Sydafrika.

molybdophanes) liksom underart dock urskiljs numera allmänt vilket personlig art.^[4][8]

Strutsen beskrevs inledande gången taxonomiskt, tillsammans med sitt nuvarande vetenskapliga namn, 1758 från Linné inom hans verk Systema Naturae. Numera placeras familjen strutsar vilket isolerad släkt inom ordningen Struthioniformes. Tidigare inkluderades flera andra från dem därför kallade ratiterna, såsom nanduer, emuer, kasuarer samt kivier.

Genetiska studier visar dock för att tinamofåglarna (Tinamiiformes) existerar systergrupp mot dem australasiatiska kasuarerna, emu samt kivierna, vilket gjorde Struthioniformes parafyletisk.^[9] Lösningen blev för att flera auktoriteter äger upphöjt nandufåglar, kasuarfåglar samt kivifåglar mot egna ordningar medan Struthioniformes bara omfattar släktet Struthio.

identisk studier visar för att dem samtliga tillsammans utgör systergrupp mot samtliga världens övriga idag förekommande fågelarter.

Utseende samt anatomi

[redigera | redigera wikitext]

Alla strutsens taxa existerar förhållandevis lika mot utseendet. dem besitter små huvuden, långa halsar, stora kraftiga kroppar, långa ben samt kraftiga fötter. Hanen existerar mörk tillsammans med undantag från vingarnas samt stjärtens fjädrar likt existerar delvis vita.

Grundfakta ifall Struts: livslängd, utbredning samt landskapsbild ovan livsmiljö, livsstil samt socialt beteende, parningsvanor, kost samt näring, befolkningsstorlek samt status.

Honan existerar gråbrun tillsammans med vitaktiga ving- samt stjärtfjädrar. Hanens längd går upp mot 3 meter. Den når ibland enstaka vikt från 150 enhet för massa. Benen existerar långa samt starka samt äger nära foten bara numeriskt värde tår. Halsen existerar nästan naken samt vingarna existerar förkrympta. ett detalj liksom skiljer arterna samt underarterna åt existerar för att partier från nacke samt lår får olika färger beneath häckningstid mot skillnad ifrån den gråbeige färg strutsen annars besitter.

Somaliastrutsen får ett blåaktig färg vid nacke samt lår, S. c camelus får enstaka skarlakansröd nacke, medan S. c. massaicus får orangerosa lår samt nacke.

Välkommen vid Strutsens högtid!

Strutsens vingar existerar tillbakabildade, sålunda kallade rudiment, samt den äger klor vid numeriskt värde från sina "fingrar". Strutsens fjädrar skiljer sig många mot sin karaktär ifrån flygande fåglars fjädrar. Strutsens fjädrar existerar många mjuka eftersom dem saknar hakar vid bistrålarna samt används främst mot isolering mot både kall luft samt värme.

Strutsens muskulösa ben existerar fjäderlösa samt den står vid numeriskt värde tår varav den största inom detta närmaste påminner angående enstaka hov. Detta existerar ett anpassning vilket verkar förenkla till strutsen för att löpa inom höga hastigheter samt vilket strutsen existerar isolerad angående inom fågelvärlden.

Strutsar besitter tjocka svarta ögonfransar samt deras ögon existerar bland dem största hos fåglarna.

Ekologi

[redigera | redigera wikitext]

Specifika tider vid året på grund av häckning förekommer ej.

Ofta lever strutsen inom små familjer, likt består från ett hane samt numeriskt värde alternativt tre honor. Honorna inom ett assemblage lägger tillsammans upp mot 20 hönsägg inom enstaka fördjupning inom sanden. Ägget liksom existerar detta största bland fåglar existerar vitgult, dess längd kunna artikel 14 mot 15 centimeter samt balanserar cirka 2 kg vilket existerar 1 % från strutsens vikt.

Ruvningen görs från bägge könen samt ibland överlämnas äggen bara åt solvärmen.

Strutsen existerar energisk vid natten samt dess att ge liv består huvudsakligen från växttäcke samt korn. Ibland tar den även insekter alternativt andra smådjur. nära torra tider föredrar strutsen växter vilket existerar rika vid dricksvatten. Den besitter inga tänder samt ingen kräva samt sväljer därför stenar samt andra objekt liksom hjälper för att avbryta ner födan inom djurets mage.

Vid fara springer strutsen tillsammans med upphöjd hastighet likt går upp mot 70 kilometer inom timmen. Dess fiender utgörs från ormar, hyenor, gamar samt människoapor vilket maximalt hotar ungdjuren. Strutsen använder bland annat sina fjädrar på grund av för att skugga sina ungar samt hanarna nyttjar dem även då dem utför enstaka sorts parningsdanser.

Strutsen är kapabel bli 50 mot 60 tid äldre.

Att strutsen nära fara skulle gömma sitt viktig inom sanden existerar ett missförstånd.

Stenar behöver strutsarna på grund av för att mala maten inom buk, detta existerar deras ”löständer”.

Strutsen samt människan

[redigera | redigera wikitext]

Historik

[redigera | redigera wikitext]

Under romartiden fanns strutsen efterfrågad till sitt animalisk föda, samt eftersom den plats en exotiskt vilt användes den även inom venatio (jaktspel) vid arenorna. Strutsar besitter annars främst jagats samt fötts upp till för att detta funnits enstaka efterfrågan vid strutsfjädrar, dock även strutsens skinn besitter tagits tillvara.

Strutsfjädrar förekommer liksom hattprydnader bland annat inom landsknektsmodet samt beneath 1800-talet. beneath 1700-talet plats strutsen nära för att utrotas vid bas från alltför stark jaktverksamhet. beneath 1800-talet började man att ge liv upp strutsar vid farmer. Efter inledande världskriget avtog efterfrågan vid strutsfjädrar, dock vid 1970-talet fick strutsuppfödningen en nytt uppsving.

vid senare kalenderår besitter strutsköttet fått enstaka viktigare innebörd.

Strutsar (Struthionidae) existerar ett släkt tillsammans stora flygoförmögna fåglar.

"Sticka huvudet inom sanden"

[redigera | redigera wikitext]

Att strutsen nära fara skulle gömma sitt viktig inom sanden existerar ett väl utbredd missförstånd inom populärkulturen. Den äldsta kända källan mot detta påstående härstammar ifrån Plinius den äldresNaturalis Historia vilket skrevs cirka 50-70 e.Kr. inom boken ifall fåglar skrev han angående strutsen: om dem gömmer sitt skalle samt sin hals inom en buskage därför tror dem för att dem existerar helt dolda.^[10] Detta påstående besitter senare förvanskats mot för att dem nära fara skulle gömma sitt skalle inom mjuk småsten.

Denna missförstånd äger lett mot talesättet för att "sticka huvudet inom sanden".

Produkter från struts

[redigera | redigera wikitext]

Numera räknas strutsens skinn liksom den viktigaste produkten. Skinnet existerar knottrigt samt påminner angående reptilskinn. detta garvas samt används inom skinnindustrin bland annat likt kompensation på grund av reptilskinn.

Strutsskinn existerar även många slitstarkt.

Strutsfakta.

Strutsens fjädrar används från människan mot flera olika ändamål. beneath flera historiska epoker besitter dem varit eftertraktade liksom hattfjädrar. dem används även inom dammvippor, liksom skrivfjädrar, inom blomsterarrangemang samt mot flugbindning. Små strutsfjädrar används bland annat mot påskfjädrar.

Det finns en hundratal strutsproducenter inom Sverige.

inom handeln förekommande strutsfjädrar existerar ofta blekta alternativt kulörta.

Strutsen föds även upp vilket köttdjur. dem ger mer animalisk föda per ytmått än boskap samt existerar därför lönsamma för att att ge liv upp. kött från struts existerar mörkt rött mot egenskap som beskriver ett objekts utseende i olika nyanser samt liknar magert nötkött inom smaken.

detta existerar magert samt besitter högt proteininnehåll, liksom höga halter från järn samt kalcium.

Strutsens äggskal används bland annat mot skålar (mer inom prydande avsikt än till daglig användning) samt lampskärmar.

Uppfödning från struts förekommer numera inom flera länder utöver strutsens naturliga utbredningsområde, bland annat inom landet, dock dem flesta strutsfarmerna finns inom Sydafrika.

Status samt hot

[redigera | redigera wikitext]

Arten äger en stort utbredningsområde samt ett massiv population, dock tros minska inom antal, dock ej tillräckligt kraftigt på grund av för att den bör betraktas liksom hotad.^[1]IUCN kategoriserar därför arten vilket livskraftig (LC).^[1] Tidigare påverkades beståndet från jaktverksamhet samt handeln tillsammans med dess plymer, dock idag tros habitatförlust artikel den drivande kraften på baksidan för att den reducerar inom antal.^[11]

Noter

[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]